svensk mamma i australien?

Hej, jag bor i Victoria men jag funderar på att flytta eftersom... tja helt ärligt, det är svinkallt och skittrist här på vintern och inget kul alls. Jag har kollat lite på Gold Coast, är det bra där? Hur är komunikationerna? Hur är det med jobb? Jag funderar att plugga såsmåningom när barnet/en blir lite större och Gold Coast är ett av ställerna som har min (förhoppningsvis framtida) utbildning. Så lite inside info vore super!

Vi firade midvinter istället för midsommar... eftersom det är vinter .

Nej inte på ett tag. Vi hade typ som Jul med sill (okej den var från IKEA), risgrynsgröt med mandel och lite sånt. Jag saknar den svenska julen så mycket, det blir ju liksom aldrig julkänsla annars. Var jättemysigt i alla fall. Men ditt party verkade ju superkul, man skulle varit med juh . Nubbe på ettårsfest är kanske lite konstigt, men kräftskiva går ju an snart!

Swedish: Men trivs du inte i Australien? Varför skulle USA vara bättre? Jag älskar Australien, har bott där i 4 år nu ju och det blir bara bättre. Kanske du trivs bättre om nått år?

Smörgåstårta, mmm, jag åt det igår (är i sverige nu). Så jäkla gott. Och kräftor äter ju folk, yabbies (vet inte hur det stavas) så det borde ju inte vara några problem . Åh nu blev jag sugen på kräftor.

Förresten, jag kan inte läsa din blogg längre. Höll på att åka till Sverige när du bestämde dig för att stänga den och nu kan jag inte längre, kan inte du skicka mig lösenord?

Jo det är ju sant att USA är lite närmare rent geografiskt. Men socialt tycker jag i alla fall att Australien känns mer svenskt än USA. Jag flyttade dit pga min man som jag träffade när jag var i Australien på språkresa. Sen hade jag också en tid av extrem ensamhet, men sen jag blev mamma har det bara blivit bättre och bättre. Man träffar så mycket människor! Och jag kanske bara har tur, men vi diskuterar inte så ofta blöjor utan snarare politik, religion, kultur osv. Sen har jag även (vilket jag håller med om är viktigt) "egna" vänner, vänner utan barn eller som jag är vän med för min egen skull och inte för att de har barn i lagom ålder. De har jag träffat genom Guides Australia (flickscouterna) främst och sen vänner genom vänner osv. Så nu har jag ju stabiliserat mig så pass att jag inte vill flytta. Jag har ju bara typ 2 kompisar som jag håller kontakten med i Sverige ändå. Men så är jag också hemma på heltid, har ingen utbildning eller jobb att "komma tillbaka till" så jag har så sjukt mycket tid att göra vad jag vill med. Och det älskar jag! För när min man kommer hem så vill ju han umgås med vår son och då kan jag göra annat. Jag tror aldrig jag skulle kunna leva så i Sverige, det är ju inte socialt accepterat eller speciellt funktionellt. Vill dock inte vara hemma hela livet men ett tag till i alla fall. Jag är ingen supermamma, men jag tycker det är kul att leka... fast iofs tyckte jag det var skittråktigt och mådde piss (fysiskt) tills min son började gå och jag slutade amma honom vid ett års ålder. Men NU är det roligt för det mesta.
Angående det där med biljettkostnad så tror jag för egen del blir billigare i Australien ändå där vi inte måste ha sjukförsäkring och betala universitet osv, allt sånt man måste i USA. Men det kanske är mina fördommar. Men vi har t.ex. tänkt att låta barnet/barnen gå i komunal skola och använda alla de pengarna som kunde gått till skolan, till resor istället. Sen får vi mycket sommargäster, folk som vill komma till sol och värme när det är vinter i Sverige .
Och ja kräftor är små, men det är ju lättförklarat som mini-hummrar, plus att kräftor är mycket mer koncenterarde i smaken . Det blir säkert bra ändå! Och man kan dricka mycket nubbe.

Jag är i alla fall i Stockholm just nu. Sååå varmt!!

Tack för lösenord!

Åh vad jag hatade att amma. Eller det var mysigt när han var riktigt liten, kanske fram till 6 månader. Sen kände jag mig bara som en levande napp. Ammade tills han var ett för det "ska" man ju... men såfort jag slutade önskade jag att jag hade slutat tidigare. Det gick från regn till solsken på 3 dagar. Helt stört.

Att jobba deltid tror jag är perfekt. Om man har tillgång till vettig barnomsorg (dagisen i Australien är ju inte mycket att hänga i julgranen, men dagmammor finns det ju många). Om man har nått jobb man trivs med dvs. Jag vill hellst hitta nått där jag kan bestämma mina egna arbetstider dock. Har inte kommit på vad än bara . Och angående fler barn, så blir det när det vill sig .

30 grader, jösses. Det är typ 6 grader i Ballarat according to my friends.

Roligt att se bilder på Poppy förresten! Hon är jättesöt .

Hej hej, jo jag är kvar i Sverige men ska åka hem om 1,5 vecka. Ja det är i Ballarat jag bor. Enligt min kompis så svämmade floden över. Det hade varit en syn! Men jag är nog hellre här .

Jag har inte heller körkort, jobbar också på det. Men vi måste bara ha loggbok tills vi är 21? Måste vara andra regler i QLD.

Jobbigt med amningen. Jag ammade i 1 år men slutade sen cold turkey för att jag höll på att dö och behövde gå på icke-amningsvänlig medicin, typ. Sen när jag slutade fattade jag inte varför jag inte hade slutat tidigare. Jag skulle ha slutat typ vid 9 månader istället... men jag gav aldrig ersättning heller, 3 dagar sen var det bra med vatten i en kopp! Så sluta om du känner att det är slitigt. Det är inte värt det. Jag tror inte det är bra med ersättning för jättesmå barn (under 6 månader) men när de kan äta vanlig mat så klarar ju magen av ersättning också utan förstoppning och dykilt. Men jag tycker det är interessant att du säger att de flesta inte ammar, för i mina kretsar ammar de flesta, och länge, alltså typ till 1,5 år!

Hmm svårt med jobb där. Jag funderar också i banorna om plugg men jag vill verkligen inte lämna på dagis tills han är 3 år. Tycker dagisen är så skit. Välj inte ABC om hon ska gå på dagis, de är absolut HEMSKA. Sen finns det ju bra dagis också (fast inte så många) och dagmamma. Det sjukaste är dock att de inte har inskolning, så det kanske du måste be om! (Min vännina lämnade sin 2-åring på dagis en hel dag utan nån slags inskolning, jag blev helt chockad. Detta var på ett ABC-center som jag jobbat på som jag VET är helt stört iofs så det kanske är ett undantag? Jag var tvungen att sluta för jag klarade inte av hur de behandlade barnen.) Men om ni kan jobba lite omlott och sådär så löser det sig säkert, hon far nog inte illa av att gå på dagis ett par dagar i veckan eller korta dagar. De har ju i alla fall väldigt hög personaltäthet vilket är possitivt.

Men det är lite trist att vara hemma ibland. Gör det du mår bra av, så mår nog Poppy bra också .

Jag saknar faktiskt Australien grymt mycket. Jag älskar Sverige men jag längtar hem!

Hej Swedish, det var jag som addade dig på facebook. Skönt att höra att du är okej. Jag vill inte vara snokig men...

vad har hänt? Helt sjukt för jag har precis också separerat från min man och nu försöker jag reda ut all skit (och tyvärr är vi ju faktiskt gifta också). Men hur kunde du flytta hem till Sverige och ta med dig tjejen? För jag får inte ens åka hem på semester och ta med sonen utan att han går med på det, vilket han inte gör. Och då ses de ändå max 2 ggr i veckan. Men som tur är har jag kommit in på universitetet och fått dagis 4 heldagar i veckan så jag kommer överleva ändå (och det är helt SJUKT vad mycket pengar man får av staten som ensamstående mamma, plus gratis dagis i år om man pluggar, plus extra pengar för böcker och sånt). Men fan vad det suger att inte ha familj eller nån slags back up alls!

I alla fall. Helt stört, känns som att alla separarerar just nu! Hoppas du är okej och att du hittar dagisplats och jobb snararst! STOR KRAM! (För jag tror du som jag behöver det just nu.)