Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5
Primrose skrev 2010-09-09 13:21:35 följande:
Ja, och det visar också att det är litet känsligt med ÄD. Det borde ju egentligen inte spela någon roll för omgivningen för hur man har fått barn. När jag kom till min gyn nu sa hon på en gång "äggdonation?" och sedan "pergotime ?", trots att jag inte gjort något av det. Jag blev dock inte förvånad eller missnöjd över hennes fråga eftersom jag vet, precis som hon, att det är ovanligt att bli gravid utan sådan hjälp om man är 45+, det är ju inget som kan förnekas. Och ännu mer ovanligt är det att barnet överlever, så är det bara. Sedan finns det undantag, och det är ju kul. 1-2% chans att få ett barn - det var oddsen för mig när jag konsulterade IVF-kliniker i Sverige då jag var 42 år. Så man får alltid ta statistik med en nypa salt. Vi är individer, trots allt. Jag blev gravid första gången vid 41,5 år och fick tre missfall inom 10 månader, så att bli gravid var då inget större problem. Tre månader innan jag blev 43 gjorde jag mitt första IVF-försök (som jag betalade för, förstås), som misslyckades och sedan nekades jag fler försök på den kliniken eftersom de tyckte att oddsen var så små. Äggdonation utomlands var deras råd. I Riga blev det ett misslyckat IVF-försök till och sedan blev jag straxt naturligt gravid och fick min son då jag var nästan 44 år. Två månader efter att jag nu slutade amma helt så blev jag gravid igen, vid 45 år. Så, visst, det går ju - men för andra går det inte och många får bara missfall på missfall, tyvärr. ÄD är för många det enda realistiska alternativet och den enda chansen att få ett barn, inte minst vid 45+ (men även tidigare).