• Smytt

    Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5

    Tjatte skrev 2010-02-16 16:54:25 följande:
    Tack för kramen. Jag är ssk idag, jobbar på vårdcentral och "leker" distrikta 1-2 pass/vecka. Leker betyder att jag jobbar på distriktssköterskemottagningen trots att jag saknar den formella kompetensen. Utbildningarna är nästan lika långa. Barn och ungdom är 1 år på heltid och DSK är en kvarts termin längre. Den sista kvarten ger förskrivningsrätt, vilket är trevligt att ha.
    Skickar över en stor kram till och ber om ursäkt för att jag degraderade dig... var inte alls min mening, hade bara koll på att du jobbade på VC.

    Bit tag i pluggandet du, förstår att det kan vara skönt att vila från bebisfokuseringen. Ibland kan det ju till o med vara så att bara man byter fokus så lossnar allt på en gång. Hur som helst så är det nog viktigast att man ser till att må så bra som möjligt själv, det får ju inte bli för kravfyllt. Kommer dock att sakna ditt fullkomligt underbara symptomletande... har ju kanske varit lite lugnt med det nu ett tag iaf.

    Sköt om dig vännen. Hoppas du tittar in ibland iaf, och uppdaterar oss hur du har det.
    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt

    Kom att tänka på Esther... var ju ett tag sen hon var här sist, hoppas allt är bra och att de fått tid för lungfixet.

    Skickar en kram iaf.


    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt
    Mamsie skrev 2010-02-16 22:21:12 följande:
    Nu är det definitivt läggdags och testa bit.ly/9XbblA som jag handlade på apoteket idag Ja, vakatten, lika bra att pippa cykeln runt - vore ju synd att missa en äl, eller hur? Jag hinner inte läsa alla inlägg men jag tänker på er i alla fall Sov gott så ses vi imorrn. *laddar kaffebryggaren*
    Shit mamsie... pippa på cykel... de låter avancerat Kan ju förstå att du inte hinner va här o läsa när du har såna akrobatiska trick att öva på
    Go natt på sig, själv ska jag gå å tryna in på värmedynan tror jag - den e go den 
    *kollar så timern till kaffet e rätt inställd*
    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt
    stjärnklar skrev 2010-02-16 22:41:50 följande:
    Du är säkert liiite skyldig...Nej, skämt åsido, det är inget vidare med en sjuk karl, dessutom mår simmarna inte bra av för hög värmeTjatte, plugga är suveränt, roligt, stimulerande och intressant!!! Barnsköterska skulle vara spännande, bara barnen inte är för sjuka, klarar inte det... Det kan ju vara så att när man lägger fokus på annat så händer det man önskat så hettHär är det lugnt än så länge, tror jag ska testa imorgon om jag vågar Så länge tanten håller sig borta kan man ju alltid "spela gravid" iaf för sig själv ; )
    Alla tummar för dig imorgon då Återkom med testresultatet... {#lang_emotions_plus}

    Ang simmare och värme så är det ju sant så... men desto större anledning att locka ut de små rackarna då

    Hmmm, vilken underbar nivå min hjärna har lagt sig på nu...nu går jag o lägger resten av mig oxå... lovar den här gången.

    Kram o go'natt alla fina
    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt

    Hej Tjejer,

    Här kommer dagens värsta EGO inlägg,  {#lang_emotions_cry}, det är helt ok att hoppa över om man känner att man inte orkar med läsa om andras skit. Så är ni varnade iaf.
    Och ärligt, jag är nog rätt vrickad, fast antagligen på ett betydligt sämre sätt än vad jag ens fattat själv...

    E så förb ledsen idag så det finns inte ord för det, sitter på jobbet o grinar mest hela tiden, får inte ett skit gjort. Har snart grävt ner mig fullkommligt i självömkan, men som man bäddar får man ligga heter det ju, så finns ju ingen annan än mig själv jag kan skylla skiten på.

    Imorse när jag stod o drog på mig jackan så meddelade min skitstövel till sambo att NU har han bestämt sig för att vi skall separera... {#lang_emotions_yell}

    Ja det har varit skit ett tag, i ärlighetens namn har det gått upp och ned i flera år, och det är inte första gången vi kommer till detta läge, och antar att det blir som alla andra gånger att han kommer att säga ingenting mer förrens jag tar upp diskussionen igen om hur vi skall gå vidare härifrån då, vi måste ju sälja hus, hur gör vi med barnen osv... o då kommer han att säga att vaddå nä, jag menade ju inte det... Men jag vet inte om jag e så förb sugen på att acceptera den skiten igen...?!

    Har tagit alldeles för mkt känns det som just nu, och varför... tja, han e sjuk, krockskadad och deprimerad, och i hans svartaste perioder så är jag ju ensam med allt... fast lite värre, för han hämtar ju hem barnen från skola/dagis vid 14 och jag kommer inte hem förrens 17, å då har de fått "härja fritt" hemma, så det blir min sak att se till att styra upp ordningen, fixa mat, duscha, lägga, läsa, packa väskor ja... hela balunsen. Det sliter äckligt mkt på mitt psyke med att se honom ligga där o vrida sig i självömkan, inte göra ett handtag nånstans och bara säga "ja, jag orkar inte, jag e psykiskt slut..." och varje gång det blir såna djupa svackor så har jag bestämmt att jag skall lämna... så fort han börjar resa sig igen... men då känns det som om vi är på väg åt rätt håll så då vill man ju inte lägga ner längre {#lang_emotions_undecided} Å när han e som svartast så känns det inte ok för det, man kan lixom inte "svika" en som ligger så lågt...

    Usch, mår så skit nu, har haft jättemkt onda sdr idag - inte så konstigt kanske...


    Som sagt, förlåt för ett riktigt neggo-EGO inlägg... men det är rätt skönt att skriva... och det brukar alltid bli lättare att se klart när man sen läser det man skrivit själv. {#lang_emotions_undecided}



    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt

    TACK alla underbara vänner här inne för alla kramar och goda råd. Så skönt att Ni finns som en ventil där man kan lägga ut byken och få den "analyserad"
    Å nä, jag "vet" nog att jag borde gå, borde gått för länge sen egentligen... i backspegeln sett så antagligen redan när L var bebis... men som jag skrev innan det är så svårt att ta sig dit. Och iom att det är en sjukdom så när han är bättre så väcks ju hoppet om att han skall kunna bli helt ok... Han har kontakt med psyk, men det resulterar mest i massa tabletter som han tar en stund o sen kommer på att de gav biverkningar - trötthet osv, så då slutar han med dem igen.  

    Jag vet faktiskt inte alls vad jag egentligen vill - jo jag vill få må bra nu och mysa med magen och sen med bebis utan en massa tjafsande, tror nog tyvärr inte vi kommer dit så fort, oavsett vägval.

    Vi har varit på familjerådgivning några gånger nu i vinter, skall dit på tisdag igen tror det blir 3:e gången, vet dock inte om jag tycker att det gett så mkt än... han är samarbetsvillig när vi är där, öppnar sig och diskuterar. Vi har gjort upp ngn form av "arbets-plan" för honom... för att han skall komma igång, och när vi är där så säger han att det skall funka, terapeuten är noga med att han inte skall känna sig överhopad osv, så det är inga gigantprojekt, men när vi väl e hemma o de e dags så händer inget utan tjat o bråk iaf.

    Skall ringa min bm imorgon har jag bestämt, hon vet en del om hur vi har det, får se om hon kan hjälpa mig få ngn kontakt med psykolog/kurator, tror som många av er skriver att jag skulle kanske behöva det... oavsett var detta slutar.

    Sen får vi se vad som händer nu i nästa vecka, nu har han iaf avbokat med sin son, så vi verkar få våra välbehövliga  barnlediga dagar där. (Har planerat barnledig vecka sedan i julas nu, tjejerna skall åka till mormor - och de VILL åka bort själva med, för första gången "ever" typ samtidigt som det funkar med mormorn. ) Men i helgen som var så meddelade bonussonen att han tänkte sig att bo här på sportlovet... och då säger den underbara mannen "åh vad kul" - ja jag fick ett totalbryt, (så fort teensen tog med sig hunden o gick ut...)  och det är ju alltid ett   livsfarligt område att ge sig på att bråka om bonusbarn.  Jag anser dock att när vi planerat en vecka för oss själva så länge så bör man kunna åtminstonde försöka förklara detta, jag menar vi pratar om en 18-åring - nästan vuxen, som kräver sin integritet och att han och hans tjej skall få den tid de bestämmer.  Vet inte om jag hade rätt där, men jag kände att vi planerat för denna vecka, bokat och fixat och så skall ett infall från hans son sabba alltihopa. Känsligt ämne, men... sonen är här rätt mkt, kommer o går som han vill - som det väl ska va när de blir större sådär, och jag har ALDRIG sagt ifrån om att de kan komma hit, oavsett vilka planer vi fått styra om/ändra på... Nåja nu hade han pratat med sonen, har dock ingen aning om vad de sagt så jag antar att jag får ett rent h-e när han kommer hit igen... men vi är i så desperat behov av att få den här tiden att prata o så.

    Nåja, nu blev det ännu mer ego-depp, men jag hoppas att vi skall kunna komma framåt iaf, om det blir åt varsitt håll eller om det blir tillsammans, det får vi väl se, men känner att just nu är det inte läge att tänka på att sälja hus och leta bostad, det får helt enkelt vänta till bebis är ute... Och om det absolut skall separeras nu, så får det bli som ngn skrev, han får flytta till sin mamma eller ut i husvagnen eller var som helst tillfälligt sålänge!
    Vet inte vad jag orkar med och är beredd att offra, men det blir mindre o mindre för varje gång.

    Många kramar till er alla underbara quinns, tack för att ni finns.


    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt

    Nånstans i mina egodimmor så har jag noterat att livet går vidare för er med... känns som om jag inte kommer ihåg alla jag tänkte skriva ngt till, men:

    Eriam, hoppas det händer snart nu, förstår dig så väl om du blir frustrerad... gick över 4 dgr med min äldsta och 5 dgr med den yngsta.

    Esther vad skönt att du har fått en tid, och att det blev så snart, är ju påfrestande att gå o vänta för länge sådär.

    Mamsie, håller tummar o tår för att de funkar med injektioner och att de funkar länge. Har läst i inboxen, skall svara dig imorgon, har nu tömt hela hjärnan på ord tror jag.

    Stor kram till alla andra med!

     o än en gång tack till er alla för alla kramar och allt stöd!

    Ni e bäst! Love ya all!
    Nu måste jag ta dagens strid med kuddarna


    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt
    Dynah skrev 2010-02-18 10:11:35 följande:
    Jag berättade för mina närmaste medarbetare nyss...för chefen igår...resten får reda på det imorgon. Chefen blev jätte-förvånad, jag förstår honom, jag har ju redan 3 barn...men han såg glad ut för min skull. En annan såg lite chockad ut, och någon gratulerade...Vi lät svärmor få veta genom att vår dotter berättade för henne i telefon att hon skulle få en lillebror...farmor frågade "hur vet du det?" och hon svarade att mamma sagt det. Sedan tog maken över luren och fortsatte prata med sin mamma...hon nämnde INGENTING om det vår dotter sagt. Till slut frågade han om hon hört vad hon sagt...och fick nåt obegripligt till svar....och efter det är det enda hon berättar om är hur jobbig makens lillbror var som liten...riktig häxa är hon.Vi som är så glada, hon kan väl i alla fall säga grattis till sin egen son....jaja...Vi är i alla fall glada - maken såg glad ut när jag berättade att jag fått se vår son igår (UL).
    Kramar om, det är SÅÅÅ tråkigt när folk sågar ner ens glada nyheter. Men det är ju ärligt talat hennes förlust.

    Svårmödrar är ett mkt passande namn - åtminstonde på en del. Det exemplar som jag fått fatt i nu är en riktigt knepig sak tyvärr. Hon blev inte särskillt nöjd över att bli farmor igen har jag förstått, vägrade vara i närheten när gubben berättade för henne, då hon uttryckte sig rätt illa redan när vi väntade L... som att "nu får det väl ändå räcka - du har ju redan 3, o du börjar ju bli gammal", han var 40 då... ! till sin son alltså - att jag var 32 och enbarnsmor + nygravid och stod bredvid o hörde hennes utspel... det var inget hon brydde sig i. {#lang_emotions_yell}

    Har för övrigt starka känningar av att hon o sambon gaddar ihop sig mot mig på dagarna då han gärna beklagar sig hos mamma och hon tycker ju så synd om sin lilla son som faktiskt är sjuk, å har en så elak kärring som inte tar hand om honom ordentligt... {#lang_emotions_yell} 

    Nä, fy tusan, hoppas man har bättre förstånd själv - när den dagen kommer så om ens barn kommer med relationsproblem kan man försöka hjälpa dem lösa ist för att spä på dem!
    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt

    Milk - jag håller med dig, av alla spåniga kommentarer så är den den absolut värsta. "Bara det blir en grabb denna gången då!" eller "Nu hoppas ni väl på en kille"
    gärna följt av "så räcker det väl sen"...
    (vi har ju två tjejer innan) säger som ni andra: jag väntar BARN och ska jag HOPPAS på ngt så är det att det blir ett "friskt och lyckligt barn!" *stampar ilsket med högerfoten - HÅRT - så att fogarna skriker*


    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
  • Smytt

    Kniiiiiiiip Mamsie, kniiiiiip!


    Olivia -03, Linnea - 05, BF 5/4 2010
Svar på tråden Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5