Gladabarnensmamma skrev 2010-12-17 22:46:12 följande:
Grattis Blomstrande!!!Låter som min senaste... kom in kl.14, fick ett rum kl.16 och en läkare kl.16:20. Kl. 16:23 är grabben född utan minsta bedövning - och då hade jag ändå skrivit EN.ENDA.SAK i mitt förlossningsbrev: EDA!!
Kärringjäveln som tog emot mig sa att hon "minnsann inte tänkte ge mig ngn EDA på HENNES SKIFT!!" (jag tror reglerna är sånna att den som börjar dra igång en EDA måste stanna tills det är klart & fungerar (så det blir rätt i alla papper och om ngt skulle gå fel finns det EN ansvarig).
Det var en fredagseftermiddag, hon slutade 15:30 och var bara intresserad av att gå hem. Dessutom så körde hon iväg min man med son (våran då 16-månaders lillfis) och tyckte min man skulle lämna sonen hos barnvakten. Sagt och gjort - mannen & sonen körde iväg och jag hann föda innan han kom tillbaka.
I total panik, ilskevrål från min sida (var FAN var min bedövning och varför i helvete kommer ingen läkare som kan se hur öppen jag är). Den nya, snälla sköterskan som "tog över" mig vid 15:30 fick nästan panik när hon såg mig ligga på en brits med värkar varannan minut, utan rum, ingen narkosläkare, ingen läkare inkallad (här hos oss ringer man in "sin" läkare - men hon hann såklart inte in, det blev en totalt främmande man som istället tog hand om mig de ynka 3 minuterna jag krystade). En ren mardrömsupplevelse - men vi överlevde och mådde bra så jag orkade aldrig klaga. Men om jag ska ha igen.... herregud... hemska tanke.
En sån j-a fit*a!!!
Min trea var sån; hon ville först inte skriva in mig eftersom jag bara var 2cm öppen kl 13:15.
När vattnet gick kl 15 ville jag ha smärtlindring men hon vägrade hjälpa mig "du är såå duktig" och så gick hon
Jag ringde igen och skrek "Jag vill inte se ditt fula tryne en gång till om du inte har en narkosläkare med dig!"
Hon kom med narkosläkare en stund senare. Jag hann få en spruta PCB innan huvudet började synas.
Jag tog ner benen från gynställningen för att krysta liggande på sidan - då tog BM tag i mig och slängde upp mig som ett stycke kött! AAAJJJ! Mitt bäcken och ryggen skrek av smärta!
10 minuter senare var dottern ute och klockan var då 16:10.
När hon skulle tvätta av mig för att se ev bristningar skrek jag till henne att försvinna. Det visade sig senare att jag som väl var inte hade några bristningar som behövde sys...
Så efter den förlossningen bestämde jag mig för att inte bli gravid igen...
Men se hur det gick
Tack gode gud för Aurora-BM för förlossningsrädda!