• killen33

    Min sambo hatar mina barn, och ger uttryck för det.

    Har en sambo sen 4 år tillbaka, hade 2 mindre barn sen tidigare relaton. Barnen är ca 7 o 5 år. Vi har ett gemensamt barn under året tillsammans. Ända sen dag ett har hon visat missnöje över mina tidigare barn, att jag ska ställa in helger (har dom varannan helg) för att fokusera på oss och vår relation. Detta dyker ständigt upp när vi haft motgångar och vill att jag på så sätt ska bevisa hur mycket vår relation betyder, ett slags bekräftningsmetod förmodligen.
    Det har vid olika tillfällen som alkohol, ilska osv dykt upp ord som jag bara häpnar över. Hon säger saker som att de är fula, äckliga, efterblivna, vidriga, listan kan göras lång men de här är ord som hon faktiskt sagt rakt upp i mitt ansikte men dock aldrig i deras närvaro för så mycket fattar hon iaf.  vad tar man sig till, jag blir som ett hål genom hela kroppen och alldeles tom. Känner mig som en förädare mot mina barn, att jag sårar dom genom att inte få bukt med de här och fortfarande vara tillsammans med denna människa. Nu har saker blivit så stora att jag blir knäckt av en sån här sak och vet att de är ohållbart. Vad skulle jag gjort, göra?  

    maktlös, fy fan vad de sänker mig... de är ju underbara små barn, mitt liv på små ben som jag ska ge min u´ppfostran till.. inte vill jag att de ska vara som mej då..bara man tänker på så rasar tårarna, tror ni förstår..    blir inte direkt arg nu mest ledsen och tycker de är tragiskt att en människa kan säga så till en man hon påstår sig älska.
    Tack..

  • Svar på tråden Min sambo hatar mina barn, och ger uttryck för det.
  • killen33
    Mopsan skrev 2010-01-16 21:23:37 följande:
    Alltså jag kan ju inte förstå hur du har kunnat låta det gå så långt att du varit tillsammans med henne i fyra år och valt att skaffa barn med henne. Vad du skulle ha gjort var att sätta en stövel i arslet på henne första gången du märkte hennes inställning gentemot dina barn. Nu är det ju lätt att vara efterklok och ni har ju även ett gemensamt barn tillsammans så något gott har kommit ur situationen. Men ärligt så tycker jag dock du kan klara dig utan henne i ditt liv. prioritera alla dina barn. Lycka till.
    killen33 skrev 2010-01-16 21:08:12 följande:
    Har en sambo sen 4 år tillbaka, hade 2 mindre barn sen tidigare relaton. Barnen är ca 7 o 5 år. Vi har ett gemensamt barn under året tillsammans. Ända sen dag ett har hon visat missnöje över mina tidigare barn, att jag ska ställa in helger (har dom varannan helg) för att fokusera på oss och vår relation. Detta dyker ständigt upp när vi haft motgångar och vill att jag på så sätt ska bevisa hur mycket vår relation betyder, ett slags bekräftningsmetod förmodligen. Det har vid olika tillfällen som alkohol, ilska osv dykt upp ord som jag bara häpnar över. Hon säger saker som att de är fula, äckliga, efterblivna, vidriga, listan kan göras lång men de här är ord som hon faktiskt sagt rakt upp i mitt ansikte men dock aldrig i deras närvaro för så mycket fattar hon iaf.  vad tar man sig till, jag blir som ett hål genom hela kroppen och alldeles tom. Känner mig som en förädare mot mina barn, att jag sårar dom genom att inte få bukt med de här och fortfarande vara tillsammans med denna människa. Nu har saker blivit så stora att jag blir knäckt av en sån här sak och vet att de är ohållbart. Vad skulle jag gjort, göra?   maktlös, fy fan vad de sänker mig... de är ju underbara små barn, mitt liv på små ben som jag ska ge min u´ppfostran till.. inte vill jag att de ska vara som mej då..bara man tänker på så rasar tårarna, tror ni förstår..    blir inte direkt arg nu mest ledsen och tycker de är tragiskt att en människa kan säga så till en man hon påstår sig älska.Tack..
    kan väl tillägga att vid en ev separation som vi faktiskt står inför ju st nu!! så kommer jag inte få träffa min underbara lilH
  • killen33
    Hervor 1 skrev 2010-01-16 21:47:52 följande:
    Varför skulle du inte ha umgängesrätt med ert gemensamma barn?
    VInnan vårt gem barn föddes så skrev vi faderskapspapper om ngt oförutsett skulle inträffa som dödsfall vid fördsel osv. Det som hände då var att det inte skrevs ngt vårdnadshavarepapper efter födseln som annars infaller samtidigt, hon vi skrev fadersk. hos sa att de kan man göra när som och som allt här i livet så faller saker man inte behöver ila med mellan stolarna.  
    Hon förstår inte min besvikelse för varje gång hon säger ngt nedlåtande när de eg är deras mor som hon tycker så illa om. Jag får en kniv i hjärtat  varje gång hon säger ngt, skickar sms om sin avsky eller bara jag tänker påå det.  Har sagt åt henne flera ggr att vare sig hon gillar dom eller ej så är de mina barn och jag älskar dom, sluta säg dina tankar och håll käft... tror ni de funkar?? nej hon är ju så duktig och står för allt hon  säger, hennes stolthet gör att hon aldrig medger fel eller brister..
    En separation är väl de som sker.. detta är ju bara toppen på isberget och jag är inte världens bästa heller så söker inte tröst här utan mer vad andra anser och om ngn haft det lika.. tack för era mail
Svar på tråden Min sambo hatar mina barn, och ger uttryck för det.