Min sambo hatar mina barn, och ger uttryck för det.

Alltså jag kan ju inte förstå hur du har kunnat låta det gå så långt att du varit tillsammans med henne i fyra år och valt att skaffa barn med henne.
Vad du skulle ha gjort var att sätta en stövel i arslet på henne första gången du märkte hennes inställning gentemot dina barn. Nu är det ju lätt att vara efterklok och ni har ju även ett gemensamt barn tillsammans så något gott har kommit ur situationen. Men ärligt så tycker jag dock du kan klara dig utan henne i ditt liv. prioritera alla dina barn. Lycka till.

Nej det är ju en djäkla rävsax du sitter i och ärligt så misstror inte jag på din beskrivning att din sambo kan tänka sig att djäklas med umgänge osv respekterar man inte barn mer än så så kanske det är något att räkna med. Men jag antar att ni redan skrivit under faderskapspapprerna och har gemensam vårdnad och att du därför har all rätt i världen till ditt barn. Jag inser själv att det är svårt och ett riskabelt steg att ta men som förälder måste du även stå upp för dina barn sedan tidigare man kan aldrig acceptera att någon vräker ur sig sådanna saker om ens barn och det är din skylldighet som förälder att försvara dem även om det är obekvämt. som sagt föreslå terapi både för par och framförallt för henne men hon måste vara villig att jobba på det och verkligen anstränga sig.

Hade jag nu då varit singel och träffat en karl som inte kunde relatera till mina barn så hade det inte blivit en relation ifrån första början och ärligt oavsett vem som hade uttryckt sig så om mina barn på det viset hade blivit ett huvud kortare men det är min "hälsosamma" mamma instinkt det är dags att du gräver fram din beskyddar instinkt och verkligen sätter ner foten nu.