Inlägg från: malinkat |Visa alla inlägg
  • malinkat

    30+ som fick första barnet 2006 *4*

    Låter härligt med Thailand Kaz! Något att se fram emot Hur går det med handen nu då?


    Pyttis, du har så rätt - man ska ju orka vara hemma med de små också utan att bryta ihop helt. Där är T fantastisk - han skickar ofta ut mig på bäddsoffan med öronproppar när det blivit för många dåliga nätter <3.
    Idag åkte T iväg på tjohej med jobbet och kommer tillbaka imorrn kväll, så ikväll ska jag kika på nån riktig tjejfilm som han ialla fall aldrig vill se
  • malinkat

    Pyttis - fallerar gör vi alla ibland - även T, Och jag  Det hör till!  


    Jag vill också på bokrea!!! Men kanske finns det bra böcker kvar, vi kommer ju hem på söndag
  • malinkat

    Vi4, vad skönt att ni kan dela på bördan mitt i eländet! För det är verkligen ett elände när man inte får sova!!! När Alfred slutade amma på natten fortsatte han vakna ofta rätt länge, i perioder - men han slutade också amma vid 4 månaders ålder eller så, frivilligt. Och vi valde att inte börja med flaska eller annat på nätterna, även när han började vakna mer. Ofta var det nappen som åkte ur - och en period vaknade han en gång i timmen. När han var dryga året vaknade han ca 1g per natt, helt godkänt. Nu, snart 4 år, vaknar han fortfarande periodvis, 1 gång. Då går vi tillbaka med honom till hans rum och han sover vidare. Har alltid varit en morgonkille, samma tider som  ni, nu kan det dock ibland bli sovmorgon till 6.30


    Elvira slutade ammas vid 8 månader ungefär, sen fick hon flaska ett tag, en gång som hon somnade om på. Men sen slutade hon somna om på den, så då gav vi inget. Hon är lite som Alfred, just nu sover hon rätt bra, vaknar ibland en gång, ibland ingen gång innan 6. Men innan hade vi en period när hon vaknade mycket alternativt vaknade en gång och tog 1-2 h på sig att somna om. Jag är nöjd om de bara vaknar en gång (eller ja, helst ingen ), å funkar jag också. Mer än det så blir jag trött... Inatt har tex bägge barn vaknat, Alfred 3 gånger och Elvira 2. 
    Kanske var det nu inte så uppmuntrande - men det verkar som att vissa barn bara sover från start, andra strular lite med sömnen rätt länge. Men från dryga ett blev det MYCKET bättre med A så vi hoppas på detsamma med E! Hur gammal är er E nu?
  • malinkat

    Ja, 10 gånger per natt är ingen lek, för någon av er. DU har säkert nämnt det förut - men vad säger BVC eller läkare? Finns det något annat ni kan ändra; vart han sover, hur (vilken typ av säng, ensam etc). Eller känns det som att ni testat allt?

  • malinkat
    asap skrev 2010-02-25 12:14:41 följande:
    Jag trodde aldrig att jag någonsin skulle kunna låta bli att vakna om barnen vaknar på natten, men nu har jag ändå kommit dit. Våra nätter är väldigt bra. Det normala är, om alla är friska, att var och en sover hela natten i egen säng. Men ungefär 1/3 av nätterna händer det att ett eller två barn vaknar till. Med Gustav brukar det funka att bara ge honom lite vatten, ge nappen och stoppa om honom så somnar han om i sin säng, men ibland måste man göra det flera gånger samma natt. Om Ida vaknar så vaknar hon en gång och vill då komma till oss där hon somnar om. Nu händer det ofta att maken berättar att han har varit uppe på natten, och jag har inte märkt någonting! Härom morgonen vaknade jag av att han irriterat väste/viskade "lägg av!" och tänkte att jag har väl inte gjort något? Då upptäckte jag att Ida låg hos oss och jag hade varken hört att hon vaknade, att maken var upp och hämtade henne eller att hon lade sig mellan oss. (Hon höll på att lägga upp ena benet på pappas mage hela tiden.) Otroligt tycker jag, som alltid har vaknat i samma sekund barnen piper till.
    Säger det samma! Oftast är det när vi kommit överrens om att T ska ta natten, då sover jag bättre, med öronproppar.... men det har inte spelat någon roll innan. Då har jag vaknat av minsta pip. Vissa nätter hör jag inget, även när det är min natt. Lite läskigt nästan när man är så van! Men inatt när jag är ensam, då vet jag att jag vaknar. Konstigt hur man funkar.
  • malinkat

    Men fy Pyttis, förstår att ni blev rejält uppstressade!! Skönt att det inte var allvarligt - men skrämselskott tär på mammahjärtat....! Krya på sig till lillan!

  • malinkat

    Pyttis, hoppas du får kul på HorseShow!!


    Alfred är för go´. Igår var vi hos en kompis på e.m, 4 vuxna och 8 barn, blir ju lite livat. Han är dessutom ofta trött efter dagis, så det kan vara rätt jobbigt att gå ifrån ett ställe, han tycker ju att det är så spännande med andras leksaker (tackade tom nej till kaka och bulle, det hade han i alla fall inte tid med ;). Igår pratade jag mycket om det redan innan vi gick det, om hur vi skulle göra när vi skulle hem - säga hej då till leksaker och barn, inget skrik och gråt, även om man förståss får tycka att det är trist att gå. När vi så skulle gå så lade han sig på mage på soffan som han brukar när protesterna och skriken börjar vid såna tillfällen. Men istället för att nu gå fram till honom och "tjata" så satt jag kvar och bad honom med lugn röst att komma till mig. Efter en stund kom han och så frågade jag om han behövde en kram.  Så kröp han upp i famnen och sa att han var trött, och så var allt bra igen. Tänk att det kan behövas så lite! Det är ju så lätt att själv stressa upp sig, börja tjata och bidra till att situationen eskalerar. Att ibland bara tänka efter först, på vad hans humör beror på och vilket hans egentliga behov just nu är, funkar oftare och oftare. Så försöker jag anpassa mitt "tillsägande" efter det. Att få den där kramen och ett "jag älskar dig", det värmer hjärtat!
  • malinkat
    Gladhannapanna skrev 2010-02-26 12:41:35 följande:
    Malin: Vilken supermamma du är som tar dig tid att tänka ett varv extra. Jag är urdålig på det och då jobbar jag ändå med föräldrarådgivning....
    Kanske ska tillägga att det inte är alltid jag orkar/tar mig tid..  Men har insett att jag ÖKAR orken OM jag tar mig tid, eftersom det ju blir mindre tjafs då Blir glad när det lyckas!
  • malinkat
    kaz skrev 2010-02-26 15:58:27 följande:
    Härligt MalinK! Trevlig helg! Nu ska jag på date med maken!
    Härligt med date!!
  • malinkat
    Gladhannapanna skrev 2010-02-27 07:49:36 följande:
    Godmorgon! Här regnar det och är ett par plusgrader, väderomslag så det hetter duga! JAg grät igår när maken kom hem, första gången tror jag! Agnes och jag bråkade och bråkade. Jag hade migrän och noll tålamod så jag högg direkt, ingen eftertanke alls. DEt resulterade i att hon fick ett totalt bryt och bara vrålade mer och mer. Det slutade med att jag hade henne i famnen, grät coh bad henne sluta för att mitt huvud gjorde så ont. Inte hjälpte det.... Det slutade med att jag blev jättearg och sa att jag inte ville vara med henne, gick till ett annat rum. Hon gick in i lekrummet och gömde sig i sitt tält... Som tur var blev hon kissnödig så vi var ju tvungna att umgås lite, då kom vi lverens om att inte bråka mer. Känner mig som en riktig skitmorsa! Ville bara slå till henne för att få tyst på henne, det gjorde jag ju inte så klart, men känslan var hemsk!!!!
    Pyttis, den känslan är INTE kul!!! Men vi är inte mer än människor. Jag fick ofta bryt i
    början när vi flyttade hit till Hamburg och gick hemma med spädis-Elvira och Alfred i 4 månader....... Har ångrat många gånger, vad jag sagt eller hur jag agerat. Men som sagt, vi är bara människor, och när man har en sån där dag, så gäller det bara att komma ihåg att avsluta på ett bra sätt. Den där godnattkramen, det där förlåtet, att veta att den älskade ungen man nyss var galen på kommer att sova gott och veta att mamma älskar henne/honom. Så sover man också själv gott.
    En stor kram till dig - du är ändå en supermorsa!
Svar på tråden 30+ som fick första barnet 2006 *4*