• Vi 5

    30+ som fick första barnet 2006 *4*

    Måste bara in och tacka för alla inlägg, vi har fått besök av min syster o ska fira hennes födelsedag här så imorgon kommer resten av familjen, har därför inte hunnit läsa än, tack så mycket, slka läsa så snart jag hinner och orka. Många kra
    m0
    a0r,

  • Vi 5

    Pyttis, usch förstår att ni måste vara helt matta efter det, vilken oro.

    MalinK, även jag tyckte det var så fint skrivet och klokt tänkt!

    AssarP, ja det var när vi hade läst det som vi började fundera på sömnmedicin, men jag tror eg. inte att vi kommer att komma ditän, jag är väldigt försiktig med mediciner öht och tror inte att jag skulle våga.

    ni som inte orkar läsa mer om sömn kan hoppa över följande svarar lite till allihop medan min söta syster är ute och drar E i pilka så jag ska få vila lite.

    Dagarna, vi har lagt om till ett sovpass som blir ca 2h (ca kl 12-14), han är väldigt trött hela fm, men nu ska vi köra på så ett tag. Han vaknar då med och jag har (tyvärr) sövt om honom med bröstet, medan R bara kan lägga sig bredvid om han är hemma. Vi har inte märkt någon skillnad på sömnen om vi har haft mkt aktiviteter eller lite, har det varit för mkt kan han ha svårare att varva ner och vakna oftare.

    Nätterna, Jag har ju följt minsta motståndets lag några månader, så jag har lyft över E till min säng när han vaknar och har sedan inte orkat hålla på att lyfta tillbaka igen. Nu har maken gjort samma, men jag tror att E måste sova i sin säng om jag ska klara det när jag tar över nätterna igen, så jag ska försöka övertala honom att prova det. Ang. eget rum så finns två hinder, vi har ju en trea och R sover i arb.rummet och kan inte sova bredvid mig heller även om han har öronproppar, så alternativet är isf att jag (el R) sover i vardagsrummet. Andra hindret är jag själv, jag har så svårt att tänka mig att jag skulle kunna slappna av med E i annat rum, men jag måste väl   Och jag själv är nog hindret i mkt kring sömnen, måste jobba med mig själv om jag ska fixa det.
    Allvarligt är jag så trött nu som jag aldrig varit någonsin, orkar knappt släpa mig runt här hemma, ingen aptit och får tvinga mig varje minut att göra saker/hålla mig vaken. Börjar nästan bli orolig att det är något mer än nätterna, jag skulle tillbaka till läkaren nästa vecka om jag inte blev av med yrseln och huvudvärken för att undersöka mer noga.

    Och så vill jag säga att jag verkligen beundrar er alla som kämpat så med nätter under många år nu! Ni är fantastiska! {#lang_emotions_heart}

  • Vi 5

    Och just det, vi vet ju att det behövs mer än en vecka, men vi hade tänkt att det var en start och ffa för att bryta nattamningen och när vi planerade det hade vi inte räknat med att jag skulle vara helt utslagen av sjukdom. R går upp till 75% arb. nästa vecka och jag fortsätter med 50%.

  • Vi 5

    Mandra, usch, stackars Vilya och er! Min man kommer själv ihåg att han inte vågade äta något kött för han hade hört att någon kung dött av att han satt en köttbit i halsen, han tyckte det var väldigt otäckt och det tog lång tid innan han vågade äta kött igen.
    Och efter att Albin dog fick en pojke (nästan 6 år) fobi för att äta, först fattde inte föräldrarna varför han matvägrade, men efter ett tag visade det sig att han var livrädd för att han skulle dö som Albin. Inget funkade och de gick till läkare som var jättepedagogisk och berättade hur hans hals såg ut och att det fick plats stora saker där och att små barn har mindre halsar plus att det är jätteovanligt att något fastnar osv. De gjorde sedan lite som ni att man måste träna på små bitar för att kunna gå iväg till förskolan osv. Pannkakor som var en favorit gick såsmåningom ner, men det tog lång tid innan allt var som vanligt igen. Hoppas nu att det fortsätter fungera för Vilya!!!

    Frk Kanin, tänker på er i morgon!!! Känner igen känslan att det är som igår samtidigtsom det känns som en evighet sedan. Håller också tummarna för att det ska lyckas nu.

    Pyttis, skönt att de verkar på bättringsvägen! Håller tummarna för friska, krya o glada barn!

    Milla, fantastiskt, det verkar som att man själv alltid måste kolla och dubbelkolla att allt kommer fram osv. Men de är nog rätt hårt presade i vården om man ska vända och vrida på det hela.

    Sirre, så trist när man varit borta och känner sig mer sliten än innan och dessutom kommer hem till en mer krävande situation. Hoppas det funkar med ny säng.

    Kaz, hur var daten?

    Wilma grattis i efterskott, så stor hon blivit, men hon är sig lik från träffen tycker jag

  • Vi 5

    Stort grattis till Gbg och till lillebror Gabriel! {#lang_emotions_flower} Hu, det lät hemskt jobbigt att det gick så snabbt och att du kände att du inte hade ontroll. Jag tror också att detvar väldigt bra artt du iaf fick det slut på förlossningen som du önskat. Jag säger som Mini, försök att få hjälp att bearbeta det direkt så att det inte "sitter kvar" eller kommer över dig senare.

    MalinK, låter märkligt med febertoppar, om de inte kommit av att han varit väldigt ativ precis innan. Kan vara värt att fråga om så att du inte behöver tänka på det.

    Mandra, åh halsfluss, inte så konstigt att det var jobbigt att svälja. Hoppas nu det klingar av och att rädslan att äta klingar av i samma takt.

    Milla, bra att du står på dig, och hoppas nu det går undan!!!

    Kaz, vilka gulliga barn du har!

    Pyttis hoppas du mår bra efter op!? och vad läskigt med bilen!

    Åh, jag vill också ha fler barn när jag läser om gbg Träffade dessutom min bm idag när jag gjorde cellprov, hon som förlöste Albin och som var min bm hela graviditeten med Edvin. Hon var ju fantastisk och nu pratade vi en liten stund och hon sa att som omföderska är det oftast inga problem för mamman med graviditeten och förlossningen även om hon är över 40 (även om ju risken för tex kromosomavvikelser hos barnet ökar). Så hon tyckte inte att jag behövde känna mig stressad jag är ju "bara 38,5" Blev glad av att träffa henne.

  • Vi 5

    just det om någon undrar över våra nätter så tog ju R 7 nätter med E förra veckan så han har helt slutat amma på natten. På kvällen och morgonen ammar jag honom i en fåtölj ist. Han verkar också sova något djupare, ffa under första delen av natten, men han sover fortfarande mkt oroligt och far runt och sätter sig upp och måste läggas ner igen ungefär lika ofta som förut. Och från ca 3.30 sover han jättelätt och vaknar hela tiden (sover bara ca 5-15 min åt gången). Nu när jag känner mig friskare har jag mer ork och är inte längre uppgiven, kan tänka som innan att "det är jobbiga nätter nu, men jag klarar det och det kommer inte vara för alltid" men förra veckan var verkligen hemsk.

  • Vi 5

    Pyttis, kram, jobbigt att veta att du behöver göra en till op! Och jobbigt att inte kunna vara nära barnen tillräckligt med. Även jag är mkt svårstucken och vet hur jobbigt det kan vara, en period för längesedan när jag behövde dropp stack de mig ca 12-15 ggr per dag trots att de hämtade narkospersonalen varje gång (inte skönt att ha dropp via hålfoten eller tumknölen   ).

    Siggan, typiskt att det alltid ska bli bakslag när det börjat bli bra -och dessutom känns ofta bakslag jobbigare...

    Assar trist med inställt kalas, fyller du jämnt?

  • Vi 5

    juni, ja det kanske de borde ha gjort, jag var inte riktigt i skick att ifrågasätta det då. De där 2-3 nätterna, det råkar inte vara fullmåne då? Jag sover alltid urdåligt då och vet fler som gör det, fast jag har ingen aning om varför. Ego, idag har vi varit på extravisning av ett hus. Känns typiskt mig, har knappt "rest mig från de döda" förrän jag ska dra igång något nytt jätteprojekt. Suckelisuck, men kanske slår vi till imorgon (ingen annan har lagt bud).

  • Vi 5

    Pyttis, fast jag hade aldrig stått ut med att ha nålen kvar i tummen eller foten, det gjorde så överd-ligt ont, varje minut var en plåga.

    Juni, det är ett superfult hus fr 79 med massa renoveringsbehov, inte alls vad vi tittat på förut. Men det är ett SÅ barnvänligt område med jättebra förskolor och skola bara ca 200 m bort. Väldigt bra läge i läget med hörntomt och ingen insyn alls. Sydväst läge på altane osv. Fortfarande rätt bra priser i området, men håller på att bli mer populärt, ett riktigt generationsskifte. Vi såg ett likadant hus på samma gata i dec som var topprenoverat och var med en bit i budginingen tills det drog iväg i pris. Detta har ingen bjudit på för massor behöver göras. Men jag har ringt runt som en galning till firmor och vi har gjort budget och om det inte går över utgångspris kan det bli en bra affär om vi räknat rätt Vi kommer inte göra något själva.

    Assar men det är ju väldigt ojämnt, vad säger att man inte kan fira ojämnt lika mkt

  • Vi 5

    Mandra, hoppas inte T har halsfluss hon med! Och huvudvärken kan säkert vara sömnbrist och hela alltet som det innebär att vara hemma/inne med sjuka barn. Men kanske ska du kolla din hals med.

    Milla, du känner nog inte min man få igång honom med praktiskt arbete *hihi* Det som får igång honom är vetenskapliga artiklar i soffan med chokladpraliner i näven. Skämt åsido, just för att han är så ointresserad och vi inte har tid eller kompetens att fixa allt det kommer vi, om huset blir vårt, att anlita hantverkare och jag hoppas verkligen att det är klart före inflytt.

    juni, badrummen och köken vill vi definitivt ha klara, vi funderar även på fönsterbyte och puts av fasaden, men det kan få vänta.

Svar på tråden 30+ som fick första barnet 2006 *4*