30+ som fick första barnet 2006 *4*

juni: Sötnosar!

Assar: Jag förstår att det känns tomt. Funderar själv på att försöka få en "barn- och makefri" dag och natt någon gång genom att skicka dem till svärföräldrarna, men jag skulle antagligen inte kunna varva ner eller sova mer för det .

Mandra: Hoppas att ni slipper magsjukan, och att du hinner plugga preciiis lagom .

Vi 4: Låter härligt med kusinbesök (även om det verkar som att ni sovit "sådär" ) och skönt att komma igång på egna tider.

Pyttis: Blir det fina pulkabackar av snöhögarna? Skönt att få lite egentid också .

Ego: Efter flera jättejobbiga läggningar somnade båda killarna riktigt fint idag. Nu ska jag sluta surfa och diska!

Pyttis, juni och Assar: Här är Gabriel inne på andra året med långfärdsskidor. Han tjatade massor förra året om att han ville åka skidor, och maken fick ett par av en jobbarkompis och köpte stavar i rätt längd till. Förra året gick det "sådär", men i år är det fart minsann. I går var maken och Gabriel t om ute på en "skidtur" - och åkte sedan till badhus för att värma upp sig .

Assar: Har du fått hem familjen nu? Hoppas att det blir en fin nyår.

Ego: Här kommer vi fira mycket lugnt med bara egna familjen. Vet fortfarande inte om jag tycker att det bara är skönt eller om jag tycker att det är lite tragiskt. Vi skulle ha firat med entt kompispar till maken. Vi var hos dem och deras dotter som är ett år yngre än G förra nyår, och det blev mer eller mindre bestämt redan då att de skulle komma till oss i år. Men när maken tog upp saken (alldeles försent förstås ) så visade det sig att deras bebis - som vi trodde skulle komma i slutet av november - var beräknad till 11 december, så mamman vågade inte chansa på att vara OK med bebis innan nyår. Tur det iofs, för deras son kom inte förrän på juldagen.
Men, eftersom vi var så säkra på att fira med dem hade det blivit för sent att fråga någon annan - så nu firar vi själva. Få se om vi orkar vara vakna till 12-slaget .

Gott Nytt År! mina underbara vänner!

juni: Ja, maken håller på att laga entrecote och pommes frites. Barnen får pannkakor med glass och jordgubbar . Till det serveras alkoholfri cider till de vuxna och MER till barnen.

Vi 4: Vilken bra "ordning" du har på dig. Hoppas att du "fick" någon fin belöning när du skickat in manuset till handledaren.

kaz: Tråkigt att semestern inte innebar vila för dig. Hoppas att du och maken kan få hjälp att hamna där ni vill vara.

Pyttis: Hoppas att flickorna snart är "på benen" igen - och att du och maken slipper bli sjuka.

Mandra: Hoppas att tentastrulet löser sig till det bästa, och att "stridigheterna" på institutionen löses på bästa sätt.

Ego: Jag har inte fått äta något sedan 13.00 idag. Jag ska på tarmröntgen imorgon bitti - och då får man bara dricka vatten, saft, thé, kaffe eller kolsyrade drycker. Lite jobbigt var det att göra iordning de andras middag (maken satt med tröttgnällig Lucas) och sitta med vid middagsbordet när de andra fick lasagne och jag bara ett glas med "Jokk", men annars har det gått över förväntan hittills. Vi får väl se hur rolig jag kommer vara att ha att göra med imorgon på morgonen dock .

Ego igen: I går var vi på IKEA och shopade hyllor och krokar, och idag har det mätts, borrats och pluggats mest hela dagen - så nu har vi en avlastningshylla i köket, två nya hyllor ovanför TV:n till spel och filmer samt krokar under trappan i hallen för att hänga upp alla väskor som annars ligger och skräpar på golvet. Och det tog "bara" fyra år innan vi gjorde det .

M73: Är T ledsen medan du är borta också, eller är det "bara" när du lämnar och kommer tillbaka? Tvillingsysters dotter försökte "manipulera" sin mamma genom att gråta hejdlöst när hon lämnades, var jätteglad och nöjd i mellantiden och sedan började gråta igen så fort hon såg sin mamma.
Om hon är ledsen under tiden du är borta kanske det kan vara en idé om hon har ett gosedjur som "övergångsobjekt"? Annars är det tyvärr så att vissa barn tar längre tid på sig att "anpassa sig " till förskolan än andra.

Ego: Nu har jag varit på tarmröntgen. Det var... intressant . Helt klart bättre än gastroskopin iaf. Kom hem för en timme sedan, och mår helt OK - men jag är fortfarande helt bedövad i höger näsborre.
Själva undersökningen gick bra, och det var bara en sak jag undrade lite över: I slutet av undersökningen sa läkaren att "Nu ska vi bara vänta på att luften kommer hela vägen till slutet av tarmen". Sedan tittade han lite mer på röntgenbilderna - och började trycka mig på olika delar av magen med något som såg ut som en modifierad krocketklubba och "fota" det som fanns på skärmen med ganska stor intensitet. Resultatet kommer under veckan, men om läkaren inte hör av sig under denna vecka ska jag ringa på måndag.

Sara: Massinskolningar kommer jag ihåg. Vi som jobade på de andra avdelningarna såg inte till personalen på den nyöppnade 1-årsavdelningen på över en månad . Usch, så jobbigt att killarna inte gillar att skolas in på förskolan (naturligtvis likadant för M73). Hur fungerar det om föräldern som är med sitter på golvet och är "tråkig"? Då kan ju barnet komma till "tryggheten" och "tanka" - samtidigt som det är personalen som får vara "roliga" och hitta på saker.

Nu - Lunch! Ska bli skönt att äta ordentligt igen.

Sara: Det är svårt att säga hur ni bör göra "proffesionellt sett". Det beror mycket på barnen och på personalen. Men som förälder måste man ju gå på "magkänslan" också.
 Ta t ex Gabriels första tid på förskolan: FÖrsta dagen vi kommer till förskolan går han direkt fram till inskolningsfröken, tar henne i hand, vänder sig om och säger "Hej då!" till mig . Inskolningen gick kanon, men sedan blev han sjuk flera gånger på kort tid, och vår självständiga, glada lilla pojke förvandlades till en gråtande, klängig liten pojke när han skulle lämnas på förskolan. Det var HEMSKT . Jag och maken lyckades ta ledigt två dagar var ifrån jobbet och "ominskola" Gabriel - och efter att ha varit tillsammans med mig på förskolan i en timme första dagen och tillsammans en timme och ensam i en timme andra dagen så funkade det helt plötsligt kanon att vara på förskolan.
Det jag menar är att om det känns rätt för er att vara med och sitta i ett hörn under verksamheten - kanske tills barnen "kommit igång" för dagen eller så - eller vad ni nu tycker känns som rätt sak att göra, så prata med personalen och hör vad de säger. Det är det viktigaste ni har som ni lämnar på förskolan, så det måste kännas rätt för alla parter.

Malin: Har ni också "en så´n". Gabriel kan verkligen få totalutbrott över att han t ex inte får upp så mycket pasta han vill på gaffeln, springa ifrån bordet och bara skrika och gapa. Liksom för E så kommer han till slut inte ens ihåg varför han blev arg. Det som funkar bäst här är att låta honom vara ett tag, och sedan gå och fråga om han t ex vill ha en kram. Ibland skriker han på en, och ibland får man krama honom och allt är bra. Men om han skriker "NEJ!" kan det vara smart att stanna kvar en bit ifrån - för oftast kommer han på efte någon minut att han visst vill ha en kram. Vissa gånger hinner man inte ens gå till honom innan han varit arg klart och bara kommer tillbaka och äter.

Mandra: Undrar om de ens får göra så att en del av klassen blir positivt särbehandlad på det viset? Precis som juni skrev borde ju alla som vill få skriva om på fredag.

Vi 4: Hoppas att du fått sova ordentligt i natt - och att E´s nattutbrott i går bara var ett litet "återfall".

juni: Grattis i efterskott!

juni: Min tvillingsysters man är också så att han inte äter det ena eller det andra. När de blev tillsammans blev syster till slut så frustrerad att hon frågade sin svärmor hur hon gjorde för att komma ihåg allt han inte åt. "Jag lagar maten och ställer fram den på bordet. Är han hungrig så äter han" .