Angående magsjukorna så har Lucas fått 50 ml majsvälling nu efter att ha fått vätskeersättning i 2 1/2 timme och sovit i nästan en. Det har gått bra - och så även de andra två magsjuketillfällena. Men jag funderar på att ta majsvällingen lite längre tid. Två dygn räcker tydligen inte för att herrns mage ska "justa till" sig. Ska ta och ringa BVC och höra om hon har något tips också.
Jag har faktiskt inte hört något om det. Jag är också jättenyfiken 
.
! Det är nog ett par år avlägset för G att sitta still så länge, men man vet ju aldrig.
. . Kan inte sluta le...
Lägesraport: Intervjun igår gick "sådär". Allt var bara bra (hur skulle det kunna bli annat när man har världens goaste lillkille med sig), testet jag gjort via internet var strålande - trots att Lucas vaknade mitt under testet var det bara en fråga jag inte hunnit med - och min "profil" var tydligen intressant. Men sedan kom frågan om när jag kunde tänkas börja upp - och där gick det nog lite snett. Jag kan egentligen inte börja förrän om två månader (eller - två månader efter det att vi vet att jag fått jobb) eftersom maken har "häcken full" på jobbet just nu, men om jag kan jobba några dagar i veckan och han några dagar så går det att lösa på ett par veckor. Men eftersom det är ett konsultuppdrag så vill de ju ha en person så fort som möjligt. Och så sa konsultchefen som jag var på intervjun något konstigt "Annars är det ju så bra med föräldralediga, eftersom de kan börja direkt och inte har flera månaders uppsägningstid" Vilken föräldraledig kan bara avbryta och börja jobba "pronto"? Hon måste ju ha menat om man var arbetslös och hemma med barn "i väntan på jobb".
Nåja, hon skulle återkomma igår eftermiddag - men jag har inte hört något ännu. Det kom nog något emellan så att hon ringer idag istället.
Ringde alldeles nyss till Manpower. "Kunden" var på tjänsteärende, men tyckte att de två profiler (min och en annan) han fått var väldigt intressanta. Konsultchefen skulle återkomma till mig så snart hon fått svar ifrån "kunden" - troligtvis på fredag.
I ett helt annat ämne så sjöng jag upp för vår körledare Lina igår efter körövningen - för att se så att man var i rätt stämma. Vi var fyra stycken som skulle sjunga upp och jag var nummer två. Tjejen som sjöng upp som nummer ett sjöng "Idas sommarvisa" och fick jättemycket beröm över sin fina röst och att hon hade ett bra register. Så var det min tur och jag var NERVÖS. Jag skulle sjunga "Himlen i din famn" bestämde jag i sista minuten. Lina började spela, och jag började sjunga lite svagt och nervöst. Efter bara ett par toner säger Lina med positiv röst "Bra, jättebra" och jag bara känner hur alla spänningar släpper. Refrängen blev stark och fin, och Lina uppmuntrade mig att ta i mer och mer. När jag slutat sjunga och vi mätt mitt registeromfång med lite övningar så säger Lina: "Vilket stort register du har! Du passar helt rätt i första alt, men du skulle kunna sjunga andra alt eller sopran också om du vill. Du har en jättefin röst, så våga ta i. Vill du sjunga solo?" Så nu är hela min självbild helt förändrad. Jag vet ju att jag är ganska hyfsad som körsångare, men det är aldrig någon annan körledare som har tyckt att jag riktigt "passar" att sjunga solo. Jippie!