Mandra, kul att du ska ta körkort nu, heja, heja! Och så skönt ändå att veta att ni ska flytta även om det förstås inte kommer att vara utan visst vemod.
Assar, spännande att vara själv med dem allihop, det låter som att det blir fullt upp
Jag tycker för övrigt att det är fantastiskt att läsa dina fina beskrivningar av dina känslor av att vara trebarnsmor
Drutten, ja visst går tiden fort när man är ledig, och två veckor tillsammans låter lite lite, minns att vi gjorde så förra året, men det var inte mycket man hann då.
Milla, inte lätt med omställningen för någon av er kan jag tänka. Ni tre har ju hunnit köra in er på nya rutiner, så rubbas det plötsligt. Och som du skriver är det lätt att tänka att man direkt ska få avlastning när den andre kommer hem, men det brukar ju inte funka rikigt så...Hoppas ni snart är tillbaka
Själv tycker jag att det mesta känns rätt kämpigt mu, jag är fortfarande så trött och håglös och orkar nästan inget alls, jag undrar tyvärr på allvar hur jag ska orka jobba igen (börjar nästa torsdag), Edvin är samtidigt extremt mammig, det är bara jag som duger, och trotset har nått oanade höjder, kombinationen med att jag som brukar ha oändligt med tålamod nu är jättelättirriterad är inte bra alls. Dessutom blev det inget syskon denna månad heller, på nionde försöket, och jag som denna månad snart fyller 40 börjar bli verkligt orolig för att det är försent. Jag skulle nog behöva lite egentid, jag har inte orkat komma iväg själv ens några timmar och när jag är hemma är det "maaammaaa" hela tiden, inte ens har jag ringt till någon vän och pratat utan bara går och tänker och mår halvdåligt mest hela tiden. Vi sover ju iaf tack och lov mkt bättre, men jag ligger tyvärr ofta vaken tidig morgon och funderar, vilket inte är något bra tecken. Kanske borde jag ta tag i detta, men ännu har jag lite hopp om att jag ska ha hunnit bli piggare och må bättre lagom till jobbstarten...