Vi som har prematura sammandragningar
sammandragningarna släppte ïnatt igen...
men har inte kunnat sova en blund iallafall, kramp ÖVERALLT. shit alltså...
är så trött o så är det såå varmt.
Inlägg från: Bohman
|
-
-
vilken dramatik...läbbigt!Noemi skrev 2010-07-03 22:15:11 följande:Här kommer äntligen min förlossningsberättelse. Det började med ganska milda värkar vid 17-tiden. De kom stadigt vart 6:e minut men gjorde inte särskilt ont. Jag åt middag och vi gladde oss åt att det den här gången var lugnt och skönt och ingen panik att åka in som vid min förra prematura förlossning. Jag tog en dusch och satt sedan i soffan en stund. Värkarna blev lite kraftigare vid 19.30-tiden och jag satte mig på yogamattan och försökte andas mig igenom värkarna. Jag upplevde snart att det var svårt för att det gjorde mycket ondare än förra gången. 20.15 hade jag tre värkar på tio minuter och ringde Södra BB. Men det var fullt där och jag hänvisades vidare till SöS stora förlossning. Barnmorskan tyckte att jag kunde avvakta en halvtimma eftersom det var personalbyte på gång. Det kändes lite konstigt att hon inte var mer intresserad av i vilket skede av förlossningen jag kommit men jag hade inte sinnesnärvaro att protestera.Några få minuter senare fick jag krystkänsla. Ringde då sös igen och fick klartecken att komma. Ringde även en taxi. Min man befann sig då nere i porten för att möta grannen som skulle ta hand om vår son 2,5 år gammal. När jag hörde dem komma in i lägenheten skrek jag till Niklas att han skulle komma. De kom upp alla tre för trappan och jag hade då kravlat fram till trappan stående på alla fyra på min yogamatta. Jag förklarade att jag aldrig skulle kunna ta mig ner för trappan men de förstod inte allvaret ännu och sa att de skulle hjälpa mig ner. Men då fick jag en jättevärk och vattnet gick. Jag kände hur huvudet bara kom och jag höll emot det med händerna och var rädd att hon skulle komma i byxorna. Jag skrek åt min man att dra av mig byxorna och i värkpausen åkte huvudet upp igen. Nästa värk var hela huvudet helt ute. Min man blev orolig och sa att hon sitter fast! Jag var då helt lugn och förklarade att jag skulle krysta ut kroppen med nästa värk och att vi bara skulle vänta på den. Sedan kom nästa värk och hela kroppen kom ut. Min man tog emot henne och höll upp henne. Det tog ca 1-2 sekunder men sedan kom det ett skrik och vi kände oss väldigt lättade. Klockan var då 20.40. Min son utbrister: "Men var kom den ifrån!" Han var uppenbart förvånad
Grannen hade kom då fram till SOS och kunde meddela att barnet redan var fött men att vi behövde en ambulans. Sedan fick jag henne och lindade in henne i en filt och satt och höll henne på min yogamatta ända tills ambulansen kom. Så allt som allt tog det 3h och 40min. Raketen Lily var född! Det låter förstås dramatiskt men jag har en stor tilltro till kroppen och för mig känns ändå denna upplevelse som en bra upplevelse trots att det kanske inte blev som vi hade tänkt oss. Och jag tackar min lyckliga stjärna för att hon var en liten bebis...annars hade jag nog kunnat spricka från norr till söder. Nu blev det ett ynka stygn bara och en ond svanskota. -
Går in i v.30 idag.
SÅ SKÖNT, varje vecka som går är jätte jätte bra!!
Sammandragningarna har varit lugna inatt.
Nya magbilder, och omröstning...
vad tror du ligger i magen?
Pojke eller flicka?
-
nej nej nej nej nej.MiScHoOo skrev 2010-07-04 11:30:39 följande:God morgon allihop hoppas ni alla mår bra. Jag har en ny version av en dålig historia att berätta. Iförgår fick jag massa sammandragningar och läkaren på avd ville inte låta dem ge mig bricanylspruta jag grät och hade ont och bad barnmorskan ringa en annan läkare som gav mig en bricanyl tab. Enligt läkaren som inte ville ge mig sprutade menade att enligt studietgör bricanyl tab el spruta ingen effekt innan v25 men för mig blir sammandragningarna mildare jag blev arg och ledsen men till sist efter en lång stund gick han med att ge mig och han skulle titta till mig efter en kvart och då hade jag inga sammandragningar och satt och virkade och då la han in det som vid behovs medicin hur som helst efter sammandragningar så började jag blöds Rosa, så länge var det ingen fara vid 1.30 på natten så började jag få ont igen och blodet blev mörkare och kunde inte sova jag fick bricanylspruta samt ketogan spruta och smartan försvann en stund och kom tillbaka. Jag fick göra undersökning och då var jag helt öppen men bebisen kunde och den levde och simmade där inne. Läkaren skulle undersöka mig och se cerklaget men jag bad honom att inte använda instrumentet som öppnar skidan eftersom det skulle göra himla ont och han kände cerklaget men hittade den inte och han kunde inte klippa sönder den och viste inte vad han skulle göra och sedan kände han igen och då hittade han cerklaget och fångade den med fingrarna. Min cerklage hade sprukit. Sedan fick jag tre alternativ antingen så tar jag dropp som sätter igång förlossningen eftersom det gick inte att rädda eller om jag ville ha ryggmärgsbedövning eller lustgas eller bara smärtstillande och vänta på ett missfall. Jag bad om droppet och trodde det skulle gå fort och då hade jag min man och min mamma vid fyra tiden. Smärtorna blev starka men inget hände jag kände flickan i magen och fick panik att hon inte skulle klara sig men till sist hamnade jag på förlossningen och fick lustgas och det kommer jag inte göra igen. Efter ett par timmar slutade jag känna sammandragningar och var helt utmattad så utan smärta krystade jag så allt skulle gå över och min flicka kom och modekakan kom ut helt men den var vit så dem ska kolla på den. Ja ni detta var igår morgon nu har jag packa färdigt och väntar på läkaren och prästen ska komma så att bokar begravning NI andra lycka till
Usch va ledsen jag blir....
Det är inte mänskligt att få begrava sitt barn, har själv begravt två barn....
skickar en massa massa styrkekramar, kan inte göra annat.
Lider så med dig
-
har för mig att man ska vara i v.23+0 innan de gör någe....PennyJenny skrev 2010-07-04 09:12:48 följande:God morgon
Har sovit som en kratta i natt, är så orolig att det ska hända något på natten. Alla mina förlossningar har hänt under natt/mkt tidig morgon så jag vågar knappt somna om kvällarna :( Är ännu värre nu när sambon är så långt borta också.
Nåt jag INTE tycker om är att mina sd börjat kännas "down there" istället för i magen. Det gör mig fruktansvärt orolig. Imorgon är förhoppningsvis min dr tillbaka, jag vill verkligen att ha tittar efter hur det står till där inne! Borde väl vara inne i tillräckligt mkt veckor + dagar för att få kortisonsprutor nu?? (V22+4 imorgon)
men där är du snart!!
-
jag hade exakt samma problem, o varje gång jag fick sådär kraftiga sammandragningar så åkte jag in för ett "bevisa"060810 skrev 2010-07-04 13:23:12 följande:Mischooo:
Beklagar verkligen att er lilla tjej inte fick stanna kvar! Massa kramar!!!!
Själv börjar jag allvarligt fundera på hur jag ska klara av dessa sista veckorna som gravid med 2 barn hemma!! Jag får ju sd så fort jag gör något annat än att ligga typ.. Sitta på golvet o leka, okej det går nog bra, men jag kan inte va ute på en lekplats eller nåt för då måste jag "jaga" barnen och sånt.. Lär få sitta hemma på golvet hela sista tiden känns det som. Barnen har sista veckan på dagis nästa vecka och sen är det sommarlov i 4 veckor för dem.. Mina 4 sista veckor som gravid... eller ja sen kanske jag får 1 vecka när de är på dagis igen innan hon kommer...
Har ni några tips på hur jag ska klara av det? Kan inte ens städa lite eller diska utan att de jävla sd kommer...
Hoppas få bricanyl imorn och att det kanske kan hjälpa lite så att jag åtminstone kan göra något hemma...
En helg utan barnen har inte varit utan sd tyvärr... så jag räknar med att det kommer va skitjobbigt när de sen ska va hemma i 4 veckor...
Nu ska jag äta de där tabletterna fram till v.36, minst 2ggr om dagen. -
hmm..060810 skrev 2010-07-04 13:30:52 följande:nackdelen är att jag står utan barnvakt när barnen kommer hem så jag åker bara in om det är på gång så att säga... men imorn är det bm dags och då ska jag be om bricanyl + en koll på fl.. hon får gärna ringa dit o säga till dem att jag kommer dit, för ringer jag så säger de: vila och ta panodil...
jag har juh fördelen att alltid ha barnvakt...
(svärmor är hemmafru o bor inte så långt bort)
så ja, det kan juh visserligen vara ett problem.
Blir det ihärdigt, åk in när din kille/man/sambo är hemma. -
aaa...ja det kan juh bli ett problem då.060810 skrev 2010-07-04 15:58:55 följande:Ja du hade jag haft någon så hade det funkat! :p Är ensamstående så jag måste förlita mig på barnvakt när jag ska åka in, eller dagis om det är i veckorna... Även därför jag ska be om bricanyl för att kanske slippa åka in när det inte behövs liksom. Kanske kan bricanylen hjälpa så man slipper gå med sd o sen kanske behöva åka in.
Tänker även på min tunna livmoder...
Håller tummarna på att det löser sig, o att du får bricanyl-tab. snarast.
speciellt eftersom du har en tunn livmoder.
en nyfiken fråga bara (svara bara om du vill)
Hur gör du med barnen när du åker in? -
när bebis fixerade sig för er, hur kändes det då?
det brände till som fan i underlivet nyss, och har molande värk i magen.
Behöver jag bli orolig??
(vet att jag fött barn innan, men inte känt så här innan)
-
reagerar lite på att de ger dig broicanyl i v.36.....Mari80 skrev 2010-07-05 10:54:24 följande:Hej allihop...
Har inte skrivit på ett tag nu. Är inlagd sedan i onsdags på förlossningen. Var då i v. 35 +1.Började med att jag fick regelbundna och kraftiga SD samt jätte ont i magen. Blödde även lite lite... Åkte in och det konstaterades att jag hade SD med 5-6 min mellanrum. Var dock ej påverkad på cervix (3 cm). Smärtan berodde på myom som jag haft ont till och från av i flera veckor. Fick Bricanyl samt smärtstillande och allt lugnade sig efter några timmar...
De vill behålla mig ett tag här nu eftersom jag får såna smärtanfall 2-3 ggr per dygn och sen har inte Bricanyl jätte effekt utan har mycket SD. Småblöder också till och från...Är i vecka 35+6 idag så de stoppar inte upp om kroppen sätter igång sig men ger Bricanyl för att jag inte ska ha så jobbigt med smärtan.... Möjligtvis får jag gå på permission till helgen. Är ju snittad två gånger och har lite ut-tunnad livmoder och mycket sammanväxtningar så de vill absolut inte att jag kommer i värkarbete.... Bor 10 mil från förlossningen så det är väl lite därför jag får va kvar också... Bebis mår dock bra... Man märker dock att hjärtljuden går upp under mina smärtattacker men än så länge ingen fara enl läkaren....
Pennyjenny: så underbasrt att du fortfarande har bebisen i magen.... Har tänkt på dig när jag var utan internet och inte kunde kolla i tråden... Håller alla tummar och tår för att det går bra.
Mischooo: finner inga ord för vad du måste gå igenom.... Beklagar verkligen att ni inte fick behålla er lilla tjej!!! =(
ska måste nämligen sluta ta mina då....???
men skönt att du mår lite bättre o att de har koll på dig!