Vi som har prematura sammandragningar

Aprilfmilj: Vilken sötnos Bra jobbat!!

Har det lugnt idag, inga blödningar och inga sd... Får väl se vart det tar vägen. Suck.
Anna1975: Jag har också vattniga flytningar och trodde jag med att det var vattnet. När jag vaknar på morgonen rinner det liksom ur mig när jag reser på mig, precis som ifall man blivit överraskad av mensen en natt.

Kram alla!

Helenas83: Kram på dig. Tolkar det du säger fritt och visst, kroppen gör ju som den vill, men det är ingen ursäkt för att folk ska bete sig hur som helst. Men visst, alla gör vi misstag. Stor kram till dig. Och JA! 29 dagar kvar

Minns inte hur mkt jag skrev förut, men jag har börjat öppna mig utifrån. Har faktiskt känt efter idag och kom år så någorlunda, även om jag inte kommer åt helt. Ung 2 cm kom jag upp, sen var fingret inte längre Men jag kände inget stopp, så jag tror att jag håller på att öppna mig i stabil takt. Bebis har åkt ner en bit också, så det känns som att det faktiskt händer saker nu, och det är ju helt okej, men tanke på hur långt vi gått Börjar bli nervöst. På allvar. Fattar inte, har haft oändligt med tid att förbereda mig, men jag får inte ens ihop BB-väskan... Vet inte hur det går till, men jag lyckas aldrig packa den. Det är ett mysterium... Sen börjar jag få riktigt ont mellan varven också. Inte riktigt som sammandragningar, så jag gissar mig till att det är bebis som så smått lägger sig tillrätta.

Är det förresten nån som vet hur det kommer sig att man öppnat sig utifrån? Inte så att man har nåt som ligger o trycker där, direkt...

Stor kram till er, tappra mammor!

Helenas: Skönt att även du håller koll själv, känner mig lite ensam om det ibland... Fast det låter ju som att du är bra mkt mer öppen än jag, och säkert kommer att få först Håller tummarna för dig!!

Fröken sol: Tack Du är den första som haft ett svar på den frågan, alla andra har sett ut som frågetecken *ler* Det låter som en sannolik förklaring, för jag har haft MASSOR av den sortens sammandragningar som trycker uppåt och gör så man inte kan andas. Har ju tyckt att det borde trycka neråt, men världen är ju inte alltid som jag tycker

Nu ska jag natta, BM imorgon bitti. Hoppas att hon tycker att bebis börjar ta sig neråt. Men det visar sig väl. Dock känner jag nån som klämmer på revbenen nu :-/

Jag tror att du är väl förberedd som har väskan packad Ärligt, jag har ingen aning om det kan vara på G, undrar själv över hur sjutton man ska veta när det är dags. Jag menar, man har ju haft blödningar och sd och hela alltet... Dock inte vattenavgång Önskar dig hur som helst lycka till!!

LOved: Nu kanske jag läste slarvigt, men jag fick uppfattningen att du är mer än 37+0? I så fall ska du inte bli oroad av att det blött lite när du känt efter själv Det är väl lite som en min-hinnsvepning, kan trigga igång en förlossning om det är gynnsamt. Situationen är ju värre om man är prematur.

Ja, har ränt på stan idag för att försöka fixa ärenden. Fick iaf tag på tofflor till BB-väskan. Sen skulle jag ju ha en telefon också, och jag har iaf koll på vilken jag ska ha nu, men har pratat 5 (!) ggr med Tele2 och fått olika besked varje gång... Vet inte riktigt vad jag ska tänka och tycka, ska sova lite middag o lista ut det sen. Vem vet, de har säkert något nytt att säga nästa gång jag ringer

Var hos min BM idag och fick veta att tappen i torsdags var 3 cm lång (har alltså krympt 1,5 cm på fyra dagar) och att jag var öppen 2 cm in utifrån. Alltså är det en cm som är stängd, om min matte stämmer. Det har hänt på fyra dagar, så det känns som att det så smått börjar bli dags.

Jag har fått en idé om att jag måste plantera om mina krukväxter och köpa en del nya, elefantfot och pelargoner. Av någon anledning är det jätteviktigt att göra detta innan bebis kommer. Allra helst att köpa de nya växterna... Man blir så logisk och klok av att vara gravid

Helenas: Ja, snopp eller fingrar kan väl kvitta i det fallet, iaf för min skull. Fast sambon har nog en annan åsikt

Jag har två sorters flytningar. En vattnig som rinner ur mig på morgnarna, känns precis som vanligt vatten, men den är typ minimjölksfärgad. Sen har jag en betydligt fastare, mer gulaktig som kommer då o då, misstänker att det är slemmisen som kommer bit för bit. Men det är ju gissningar. Det är inte svamp, i alla fall.

När jag stod på butiken o köpte telefon blev det jobbigt att stå, och eftersom det inte fanns nån stol satte jag mig på huk. Sablar vad det tryckte på då! Då var det så pass smärtsamt att jag definitivt kunde tänka mig att vänta ett tag med att föda Typ en livstid... Tog mig upp igen, och då försvann känslan. Var verkligen rädd att vattnet skulle gå där jag 'satt'.

Utöver att fixa lite nödvändiga saker, så linkade jag faktiskt in på Blomsterlandet och köpte två pelargoner Och direkt när jag kom hem (fullständigt utmattad) så satte jag den i krukor, näringsvattnade och bar upp dem till fönstret... Prioriteringar! *asg*

Hm, har ju haft diarré till och från i över en månad nu :-/ Under samma period har det släppt lite slemmis då och då. Undrar om det en dag bara trillar ner en bebis, bara så där? Alla förberedelser (kroppsliga) verkar ju klaras pö om pö, så det blir liksom inga tecken kvar att räkna med. Utom vattnet då. *suck och stön*

Min sambo jobbar ett par mil hemifrån och har inte körkort, så det är till att hoppas att det startar på natten, så han är hemma Å andra sidan har vi inte heller behov av barnvakt, så då kan man ju hoppas på det. Värre är det om det sätter igång när han är på jobbet och det blir bråttom, vilket det brukar vara för min del.

Det finns för- och nackdelar med allt, jag bor inte i Sthlm och har därför bara ett nummer att hålla reda på. Å andra sidan har jag lärt känna de flesta barnmorskor och läkare, och har en åsikt om de flesta Händer att jag frågar vilken läkare som jobbar när jag pratar med fl. Vissa vill man inte träffa.

Som ni kanske hör händer det inte mkt här idag heller. Ska tvätta och plocka lite, men det är allt. Kanske gå till affären. Vem vet

LOvad: Stooooort grattis till lilla killen!!! Men usch vad jobbigt att inte sambon hann med Hur klarade du det? Jag skulle bli hysterisk

Helenas: Du o jag *S* Mår också kasst idag, gjorde det igår med. Kroppen liksom vill inte och jag kände mest för att gråta. O så hade jag craving efter alla möjliga sorters mjuka kakor, ville hetsäta som värsta sortens bulimiker... Inte känns det som att något är på G heller, det är kolugnt i magen och jag har bara de där vattniga flytningarna. Ja, nu fick jag gnälla av mig lite. Du är inte ensam, det finns två av oss Kram på dig!

Blä blä blä *gnäll*

Har hamnat i träsket igen, det där 'Jag vill ha mín bebis NU'! Fast jag vet att dem skulle må bättre av att vänta nån vecka. Vet också att jag kommer att få igångsättning from på tisdag om jag vill, men jag vill ju gärna at det ska få starta av sig självt. Dels för att det ska gå bättre, men också för att jag gärna vill uppleva det, och detta är nog min sista graviditet. Får man gnälla ändå?

Alltså, vatten eller ej, man önskar att de på fl kunde peppa lite istället för att bara avfärda... En stadig blick och ett 'Det är inte långt kvar' vore skönt.

Fick sambon att leka gynekolog, men han hittade inte ens tappen Vad göra?

Makane, har hört många som berättar samma sak ang igångsättning. Jag har själv blivit igångsatt två gånger, men börjar förstå att den ena gången nog bara räknas halvt om halvt, eftersom jag aldrig fick något värkstimulerande. Då tog de bara hål på hinnorna, sen gick allt av sig självt. Dock fick jag just det där att värkarna bara var en enda lååång topp, så man funderar ju nu. Hur ska man göra?