Vi som har prematura sammandragningar

Har inte läst ikapp i tråden, tyvärr gick inte min operation bra alls... 
Jag opererades i måndags, det tog ett tag innan jag fick komma in men vid 18 så började man, bestämdes att det blev spinalbedövning igen och inte narkos, kändes så bra. 

Man öppnade gamla snittet för att hitta blödningen men hittade inget, efter ett tag, jag vet inte hur länge så gjorde det ont på mig när de höll på att gräva, samtidigt så kallades kirurgjouren in för att hjälpa till. Narkos hade stenkoll på mig och när jag fick ont frågade de om jag ville bli söv villket jag ville. Så man tog paus för att narkosläkaren skulle komma, han la en EDA i rummet brevid. Jag sövdes fort och vaknade upp igen 00:30 på IVA. 

Fattade inget alls men insåg att jag opererades och trodde det var uppvaket, de satte en EDA på mig och kopplade till en pump som försåg mig med smärtlindring direkt in i ryggen. Efter 3 timmar på IVA kom jag till BB igen och mådde jättebra, kändes lungt och skönt. 

På tisdagen så sänkte man smärtlindringen från 10mg/timme till 1mg/timme och jag fick en fruktansvärd smärta. Låg och skrek rakt ut. Bm som varit inne innan hade glömt att ställa tillbaka bordet så jag nådde inte larmknappen. Men mobilen nådde jag så jag ringde svärmor på apoteket en våning ner, hanen hade lämnat bebis där för att gå och handla lite godis, sa åt henne att han skulle skynda sig. 

Några minuter senare gjorde det ännu ondare så jag ringde igen och skrek åt henne att säga att han måste springa. Han sprang med barnvagnen upp och kunde larma. Då började kaoset. Ingen visste vad de skulle göra, läkaren var tydligen svår att nå. 

Gick inte att ta prover på mig och inte att sätta nål heller. Tillslut kallades experten från narkos in och även han hade stora problem att sticka mig, de tappade tydligen inte ut i små rör utan större flaskor har sambon förklarat. Jag minns inte. 

Efter 1 timme av gallskrik, räckte att någon rörde mig så ökade smärtan så fick jag något som lugnade ner det, jag hyperventilerade så de funderade på att ge mig syrgas men det lyckades jag vända själv. 

Man pratade om att skicka mig till IVA där de jobbade på att ordna plats, eller förlossningens IVA, blev förlossningens tillslut. Där kallades en extra bm in för att bara ha koll på mig. Jag fick smärtlindring dels EDA och sen massa morfin. 

Har nu i efterhand fått veta att jag dels hade en svår infektion i kroppen och en blödning i bukhålan, vävnaderna i buken, någon skada på tarmen och tarmkexet. Själva operationen tog 4 timmar och inte 1. 

Läkarna har varit så förtvivlade och letar för fullt vad som gått fel, bara en av komplikationerna är jätteovanligt att få bägge är superovanligt. 

Igår var första dagen sen i måndags som jag fick komma upp och duscha, man tog dränaget från magen och katetern. De kopplade även bort droppet som jag haft på sen jag opererades, jag har fått massa antibiotika och vätskedropp. Jag fick komma ut från rummet på en liten promenad i korridoren, visserligen i rullstol men ändå. 

Man sänkte smärtlindringen till hälften och det gick bra så sen på kvällen stängdes den av helt men jag hade slangen i ryggen kvar om det skulle skita sig. Men det gick hyffsat och jag klarade natten på bara piller. 

Idag slapp jag droppet helt och läkarna är nöjda med hur jag mår så jag fick komma hem på permission under dagen och natten, och går det bra kanske jag blir utskriven imorgon. Men ska återkomma och plocka lite stygn på måndag och sen ta mer prover om några dagar så man ser att sänkan mm är normal. Igår hade jag en sänka (SR) på 150 och den var 300 efter operation, man ska tydligen ligga på under 10. 

Så jag har varit ordentligt sjuk gissar på så personalen och sambon betett sig att det varit mycket kritiskt ett tag. 

Men nu är jag hemma, mörbultad och har ont men så skönt att vara hemma med sambo och bebis. Sitter i bäddsoffan och surfar lite men min lilleman sovandes brevid och storemannen hämtar pizza, nu ska vi mysa för nu får det vara slut på hemskheter.