Vi som har prematura sammandragningar

Pilea: Måste ha varit otrolit skönt att dottern stannade så mycket längre! Fick ni med henne upp på BB direkt eller blev det neo där med? Har ju som sagt sluppit neonatalen själv, men funderar på hur det skulle bli om det blir så... Allra helst som vi bor i Västerås som haft vissa bekymmer med sn neonatalavdelning...

AsaLu: Låter som att ni varit igenom en himla pärs! Beklagar verkligen att ni miste ert ena barn. Det finns ett änglarum här på FL som faktiskt varit en stor hjälp för mig, om du känner att du behöver lite extra stöd kan jag rekommendera det! Känner igen det där med att dagarna går, oavsett vad som hänt. Och man hänger med, även om man inte har en aktiv del i det. Det var så jag kände när vår ängel fötts. Hoppas att allt går väl med er lilla tjej

Ego: Så trött, så trött. Som vanligt. Är dessutom gräsänka idag, sambon jobbar för fullt, det var nåt bröllop idag har jag för mig. Funderar över gårdagens resultat. Som sagt, ingen fara än, men har ju ändå krympt 1,5 cm. Det tyder ju på att det kommer att fortsätta krympa, precis som tidigare, så det kanske är till att börja stålsätta sig? Jag håller fast vid att om man kan förbereda sig, så är det helt klart bäst att göra det. Inte för att jag vill ta ut någon olycka i förskott, utan jag vill inte att olyckan ska bli så stor, att chocken ska drabba en igen. Stressen som kom, och rädslan, första gången var obeskrivlig, och den hjälpte knappast till att stoppa förloppet!

Hm, det är lättare att skriva till er om detta, för ni fattar vad jag menar. Det känns ltie svårare i änglarummet, för där är fokus på lenande barn. Så länge de lever är allt överkomligt. Vilket såklart är sant, men jag måste liksom få ta till mig detta, förbereda mig.

Är bara inne en snabbis nu, har lite brått, men jag har haft samma som några av er, att allt bara avstannat efter v 35. Så bägge mina hotand prematurer är födda mha igångsättning... Klarade inte av att vänta längre då, inte efter 8 veckors sängliggande. Min undran är om inte oro är det som gör skillnaden? Som med värkarna, så länge man är rädd gör de ju dubbelt så ont.

Återkommer senare ikväll, hoppas jag. Krampå er!

Har blivit ordinerad vila och avhållsamhet, vilket iofs är helt okej, men nog saknar man  sex allt... Efter ett tag påverkas ju närheten till ens älskade, och det är inte så roligt. Men men, det är ju värt det!

Har haft ett par tuffa dagar här, inte så jättemycket smmandragningar, me njag måste slakta min älskade lilla häst På tisdag bär det av, och innan dess vill jag ju vara så mycket som möjligt i stallet. Inte så lyckat om det sätter igång med sammandragningar :-S Har jättesvårt att hitta en balans där.

Ego: Har haft en underlig dag idag. Har haft sammandragningar, men inte så svåra. Däremot har jag haft ont! Har varit på toaletten flera gånger i tron att jag var bajsnödig, men det kommer inget... Detta borde ju vara anledning till oro, men jag har ändå fött tre barn och vet hur det känns när det är på G. Så vad är detta?? Förstår inte riktigt...

Hej tjejer

Har sovit 13 timmar inatt... Var väl välbehövt, antar jag. Hade en riktig skitdag igår, körde hästen till slakt Det fanns inget annat att göra, men det känns ju i alla fall för mig som sitter ensam kvar. Men men , det var bara en parentes.

Emelilla: Vete sjutton varför hon inte vågar göra en undersökning. Hon är tämligen mesig öht, mäter magen och tar blodtryck, men det är allt. Jo, hon lyssnar på hjärtat såklart, men alltid när man ställer en fråga så får man inget rakt svar. Visserligen är det ju bra att hon inte ger ett svar som hon inte är 110 säker på, men det ökar inte förtroendet. Vad gäller bricanylen r det väl lite så den funkar även för mig, även om jag får lite fler biverkningar. Bricanyl sätter igång adrenalinet, och det är därför du inte kan sitta still. Vilket känns väldigt kontraproduktivt iom att man ska vila för att inte reta magen.

Fåglarna kvittrar utanför fönstret. Måste ju räknas som ett vårtecken, eller vad säger ni? Det är ju erkligen något positivt i så fall, att gå från en årstid till en annan ger ju verkligen känslan av att tiden går, för även om vi ligger här och räknar veckor, så känns det iaf för min del som att tiden står still, det är bara vinter och snö hela tiden. Dessutom är vår bebis beräknad till slutet på våren

Förresten, ni som nätshoppar, vilka ställen är era favvisar? Är i v 27, så det är väl dags att börja.

Izzen: Min tapp är inte heller så påverkad (4 cm senast) trots att den ju egentligen har krympt, så AF vill ha ut mig i praktik. Känner precis som du, att även om det inte är ett problem för bebis, så är det otroligt jobbigt för mig. Kan ju knappt varken röra mig eller andas när det drar på ordentligt.

Bebis roar sig med att sparka på tappen just nu, känns inte så kul. Inte det att det gör ont, men det känns väldigt obehagligt. Dock lyssnar inte bebis när man säger till I övrigt verkar det ha lugnat ner sig lite med sammandragningarna, men det kanske beror på att jag sovit så himla mycket de senaste dagarna.

Fattar inte var ni hittar trevliga saker till era bebisar på nätet. Har tittat runt, men hittar inget jag vill ha! *Lätt oroad* Alltså, plånboken är ju skitlycklig, men bebis kan ju inte vara naken för jämnan sen. Kanske blir lättare när man vet könet?

Instämmer med föregående talare! Det är inte att leka med om det är ngt på g! Bättre att åka in o kolla och sedan kunna slappna av. Lycka till

Hej tjejer

Elaisa: Stor kram Låter som en jobbig svärmor, och jag förstår mycket väl hur du känner. Vet inte om jag orkat med min egen mamma så nära inpå ens. En del männisor har helt enkelt inte förstått det där med empati.

Linelus: Minns inte riktigt hur det är med värkskalan, har för mig att det är tämligen individuellt, att det även beror på hur barnet ligger, mammans hull och placeringen av mätaren. Dock låter det i mina öron som ganska starka sd. Har ett vagt minne av att jag låg på runt 150 i slutskedet av öppningsfasen med barn nr 2. Fast jag är inte säker.

lillalillajag: Låter som jag. Till en början påverkades inte tappen för mig, men jag kunde ju inte ens gå och handla själv, för jag kom inte både fram och tillbaka. Precis som du beskriver så blir magen stenhård och det är näst intill omöjligt att andas. Nu har dock min tapp minskat med 1,5 cm. Jag är gravid med nr 4 nu och har två hotande prematurer bakom mig, så jag har blivit erbjuden bricanyl för att underlätta för mig, men jag har ganska dålig erfarenhet av just bricanyl, så jag tackade nej. Eftersom du  är så pass långt gången tycker jag kanske inte att det finns så stor anledning till oro för barnet, men jag förstår helt klart dina besvär av situationen!

Ego: Här trycker det på igen. Bebis kör rally i magen och sparkar rakt ner mot tappen... Vad gör man åt det?? Har inga regelbundna sd, men det känns, definitivt. Har stuckit till lite ockå, men det var ju ingen fara sist. 2 veckor kvar till cervixkoll. Sen måste jag bara gnälla över att inte bebisar kan vara stilla när deras mamma vill sova. Har sovit tre timmar senaste dygnet och är jättetrött, men det är inte bebis!

Just nu har ju bebben rumpan ner och huvudet upp, undrar hur det påverkar sammandragningarnas art? Det blir ju fötterna allra längst ner, och de trycker ju inte på samma sätt som t ex huvudet hade gjort. Ändå känns det som att bebis ligger precis på slidväggen, liksom.

Hoppas att ni har bättre lycka med sömnen än jag. Kram på er!