Vi som har prematura sammandragningar
Välkommen PennyJenny! Du har verkligen hittat rätt tråd! Jag har själv haft en otrolig hjälp av att läsa här sedan februari nån gång då allt startade för mig. Jag har en prematur sedan tidigare v. 32+5. Den här graviditeten startade mina sd redan i vecka 17. Blev heltidssjukskriven då och har nästan bara legat i soffan ända tills förlossningen startade igen 32+5. Lyckligtvis gick det att stoppa den här gången och jag låg inne till 34+0. Nu är jag 35+3 idag och mår toppen! Har börjat röra mig igen och det känns riktigt bra. Jag tror att det dröjer flera veckor innan bebisen kommer. Men det har varit många vändor med kontroller, akutbesök, osv. Men jag är övertygad om att vila har hjälpt mig att komma så här långt.
Du skrev att du har en ledsenhet i kroppen/själen. Känner så väl igen mig i det. För mig var det ett trauma att föda förtidigt och nu när jag blev gravid igen så kom alla känslor tillbaka. Jag har fått hjälp och har gått på samtal hos en kurator/bm och det har varit oerhört värdefullt för mig. Jag har fått hjälp att bearbeta det som hände och känner att jag nu kommit igenom en stor del av sorgen jag bar på. Har även haft samtal med barnläkare och fått väldigt mycket stöd från min bm. Det kanske kan vara något som du också behöver? Särskilt med en så tuff upplevelse som du haft?
Jag önskar dig all lycka till!!!