Vi som har prematura sammandragningar

Hej, jag hoppar in här nu. Jag har också haft sammandragningar sedan ca 5 veckor tillbaka. Jag är inlagd på sjukhus för 4:e ggn nu, fick riktigt onda förvärkar med ca 3 minuters mellanrum i fredags och bricanyl hjälpte inte. När jag inte är här är jag sjukskriven på heltid och får vila hemma + ta bricanyl vid behov.
Är i vecka 30+6 idag och har förkortad livmodertapp (16-18 mm).
Med min dotter, som är drygt 2 år, hade jag knappt en förvärk och hon föddes i normal tid.
Angående kortisonsprutor så fick jag sånna i vecka 26 men har även fått det denna gång. Anledningen är att lungmognaden säkert har kommit ytterligare en bit på väg när det har gått fyra veckor till och för att påskynda ytterligare gav de mig kortison igen.

petronellan, jag hade väldigt täta och smärtsamma värkar i fredags kväll så de beslutade de att jag skulle få mer kortison eftersom de sa att det fanns en bevisad effekt på lungmognaden att få det en gång till. Jag hade säkert inte fått det en gång till om jag inte hade åkt in med sammandragningar. Värkarna påminde mig mkt om min förra förlossning. Jag undrar hur man ska veta när det är dags på riktigt?
Jag fick tractociledropp som tog bort värkarna till slut.

Jag vet egentligen inte när min tapp har blivit påverkad. Den var ca 20 mm när jag åkte in första ggn för ca 5 veckor sen och sen har den bara minskat några mm efter det och då har jag ändå haft en hel del sammandragningar och blödningar. Innan det hade de mätt den till ca 40 mm (runt v 15 har jag för mig).

Jag frågade läkaren här idag och det verkar som om man i de flesta fall inte gör något om det sätter igång fr om v 34.

Jag börjar bli riktigt less på detta nu, är så trött på att bara få vara stilla. Längtar ut och till mitt jobb och kunna leka ordentligt med min lilla tjej där hemma.

Nu ville inte min lilla tjej stanna inne längre...
Som tur är valde jag igår att stanna kvar en natt till på sjukhuset. Efter ett par timmars sammandragningar var jag öppen 7 cm och sen föddes hon mindre än 2 timmar senare. En pytteliten sötnos

Jag har också haft slemmiga, blodiga flytningar i några veckors tid. De trodde att det kom från livmodertappen eller slemproppen. Så länge det inte var mera och rinnande blod tyckte läkarna att det var ok. Kanske får höra mer imorgon om de har hittat någon anledning till att jag födde för tidigt.

Jag fick nästan tjata till mig bricanylen. En läkare sa här att den inte hade någon bevisad effekt. Jag är helt säker på att den har hjälpt mig att hålla kvar bebisen några veckor extra och dessutom att inte behöva åka in till sjukhuset så fort man får sammandragningar.

Min lilla tjej föddes i vecka 31+1 och vägde 1700 gram. Hon kan andas bra själv och verkar må fint även om hon är väldigt liten. Nu är det sond- och koppmatning som gäller ett tag.

Det verkar som om mina blödningar har kommit från kanten på moderkakan.

Kollar in för att se hur det går för alla. Vilken tur att era bebisar fortfarande är kvar i magen.
Jag håller med om oron för att veta när det är dags på riktigt. Jag hade lite tur och låg inlagd redan. Dock var jag på väg hem dagen innan för det hade varit lugnt i magen i några dagar.
Jag hade ondare värkar några dagar innan förlossningen än de jag hade när jag hade öppnat mig 7 cm på ett par timmar. Jag fick en bricanylspruta mot sammandragningarna som inte hade hjälpt på en timme och då undersökte de mig som tur var. Jag har haft både regelbundna och onda sammandragningar som inte har haft nån större påverkan tidigare. Den enda skillnaden nu var att det gjorde mer ont neråt i ryggen.
Nu är vi på neo och det är ju inte så himla kul med hemlängtan och längtan efter vårt stora tjej. Väldigt skönt är det ju att slippa alla dessa sammandragningar måste jag erkänna.