• Esmiso

    ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

    Cajo67 skrev 2010-01-07 22:18:52 följande:
    Postar frågan här istället för den gamla tråden Fler frågor och funderingar... ang min son. Han har väldigt svårt med umgänge med kompisar.. om inte han får bestämma och ha saker på sitt sätt, ja då blir det bråk. Om han ser att han håller på att förlora ett spel, ja då förstör han för de andra eller så slår han dem eller välter nåt i hans väg.. Speciellt jobbigt är det när han har kompisar hemma hos sig, (vilket är sällsynt) då vaktar han sina saker och vill inte att någon ska leka med dem, eller så ska han bestämma precis allt!! Han vill så förtvivlat gärna ha kompisar, men har så svårt att komma överens med dem... vad gör man?!?  Han har dessutom väldigt svårt för att roa sig själv eller leka för sig själv om det inte är med tv-spel eller datorn, men då vill han att jag ska sitta brevid och titta på. Eftersom jag är ensam med honom känner jag mig så LÅST. Hur ska jag göra för att han ska "frigöra" sig och bli mer självständig? Tips? Ps. Vad är QB-test?
    skrev i gemla tråden, dock lite för snabbt eftersom den nya ju var här

    det där känner jag igen! Inte kanske riktigt så allvarligt här, men illa nog. Känns som man måste "passa" dem när sonen har kompisar här för att allt ska flyta på.
    Jag har tyvärr inga direkta tips. Det vi brukar göra är att kolla med barnen så de är överens om vad de ska leka, vilka regler som gäller och hur länge. Sen kan vi säga till när en viss tid gått om de vill hinna leka något annat också.
  • Esmiso

    mn son blir inte heller bjuden så ofta på kalas. Ett par om året kanske... Man blir så ledsen för hans skull för han är jättesocial och ÄLSKAR fest!

  • Esmiso

    + vi har lyckats ha en mysig morgon och genomfört ett muffinsbak

  • Esmiso

    + vi hade besök och sonen lekte hela dagen med barnet som var här UTAN någon konflikt.

    Känns som jag hade semester

  • Esmiso
    Petrah skrev 2010-01-12 16:21:50 följande:
    Hej tråden   nu hittade jag er. är dt någon som flyttat och bytt skola på era barn? vi planera flytt men sonen vägrar byta skola. nån som vet om man kan få skolbuss? när jag ringde kommunen så sa hon att dt blir svårt men kanske. sonen har ADHD och är 8 år, svårt för förändringar.
    jepp! Vi bytte förra året, dvs han började mitten på tvåan i ny skola. Det har BARA varit positivt här kan man säga. Förra skolan var jag på gränsen att anmäla, den var skit!!! Sonen kan sakna kompisar ibland, men då ringer han dem och ibland leker dem. Det är inte längre än 1-2 mil härifrån
  • Esmiso

    + att trots att sonen imorse INTE ville gå till skolan fick han en kanondag som höjde hans självförtroende. Det är sådana dagar som är så härliga!

  • Esmiso

    + sonen har lyckats genomföra hela veckans läsläxa (3ggr) utan större utbrott

  • Esmiso

    ska på möte med NP team o skola snart. Vet en del som jag vill prata om, t ex inköp av bra datorprogram som tränar arbetsminnet. Har ni rutinerade mammor några tips om vad man bör ta upp?

    Kram på er!

  • Esmiso

    hej på er!
    Längesen jag skrev här nu... Allt flyter på  för det mesta. Dock har jag en liten fråga som jag slänger ut här.
    Min son har ju ADHD komb. typ.  Misstänker att han även har dyslexi vilket jag tagit upp med skolan. (som  i övrigt är TOPPEN!) De anser inte det eftersom han klarade treans kriterier...(han går nu i fyran) Dessutom har de ingen specialpedagog på skolan, och säger att även om de hade haft det så hade den itne tagit sig tida tt utreda min son för de måste hjälpa de som inte klarar kriterierna.
    Pratade med pedagogen på NP teamet som utredde min son och de är ju fantastiska, men de gör ju inga utredningar som det inte är remiss på... Fick massa bra tips, men vill ändå utreda sonen för dyslexi då jag verkligen tror att han har det. hans pappa har det och många i deras släkt.
    NP teamet säger att jag kan gå till rektorn och kräva det, för det är skolans ansvar, men jag vill inte "stöta mig" med dem eftersom de i allt annat är kanon i hjälpen kring min son. Tips någon?

  • Esmiso
    mamma till 2 frön skrev 2011-03-23 18:52:00 följande:
    Kan bara ge dig lite funderingar ur mitt lärarperspektiv (Är lärare på en specialskola för barn med NPF högstadie och gymnasie). Om din son klarade de nationella proven i år tre (som 9 åring) utan hjälp med läsning så skulle inte heller jag göra bedömningen att han ligger i riskzon för dyslexi. Kraven på läsförståelseproven är ganska hårda och barn med läs- och skrivsvårigheter brukar inte klara den. Vet du om han fick hjälp iform av uppläsning etc? Min egen 9-åriga son gjorde läsförståelsetestet i skolan igår och jag pratade med hans lärare efter hon rättat det. Han hade klarat det precis och då vet vi att han har läs- och skrivsvårigheter, läser på stanine1 för sin ålder mm.  Be skolan staninetesta honom till en början genom något lästest de använder. Skolan har skyldighet att utreda och sätta in åtgärder om skolan bedömmer att han har svårigheter. Vi föräldrar har inte så mycket att säga till där, på gott och ont. Skolan kan inte bara gå på "känn" när de säger att han inte har svårigheter utan bör styrka det med något.
       Min son får stöttning med inläst material, skriver på dator eller med skrivhjälp när han inte orkar. Extra lästräning tre dagar i veckan samt arbeta i liten grupp vissa timmar. Vet inte vad din skola kan ordna för din son. Du får aldrig känna dig som en jobbig förälder utan du är en som bryr sig!
    Lycka till!
    tack för svar!
    Han fick det inte uppläst men fick göra om provet då första inte blev bra resultat...
    Hans pappa har grav dyslexi och jag känner igen så mkt hos min son...Inte att det är lika illa, men illa nog
    Vill inte att han nån gång på högstadiet upptäcker att han inte hänger med och skiter i det. Vill få hjälp i tid!
  • Esmiso
    Panope skrev 2012-01-11 10:09:28 följande:
    Hej hopp ...
    är lite av och till på familjeliv .. hänger nog mest på om tiden räcker till eller inte.

    Jag är bonusmamma till en pojke på 7 år.
    Han fick ADHD-diagnos i somras.
    Vï håller på att prova medicin just nu. Ritalin. Just nu är pojken på maxdos (sedan mellandagarna) men det känns som att vi hamnat på en bra nivå. Nivån just under maxdos var rena katastrofen.

    En sak som stör mig. är att jag som bonusförälder "inte får vara med och få hjälp"
    Självklart så ska fokus ligga på barnet, missförstå mig inte.
    Men allt stöd som erbjuds runtomkring erbjuds den biologiska mamman och pappan. Pojken bor hos oss varannan vecka och pga pappans jobb så är det jag som är hemma på morgonen, får upp barnen, ger dem frukost och följer dem till skola / förskola. På eftermiddan hämtar jag barnen och är själv med dem en stund, gör middag och när middan är klar så kommer pappan hem. Jag är alltså mer tid med barnet men får inget stöd. Skolan erbjuder kontakter med andra föräldrar i samma sits, men bara till de biologiska föräldrarna. BUP erbjuder samtalsstöd till föräldrarna, där får jag följa med, men bara om bägge biologiska föräldrarna säger ok. Självklart säger min sambo ok ... resten lämnar vi osagt.
    Jag har bott med pojken i 3 år och varit tillsammans med pappan i drygt 4 år. så det är inte så att jag är helt ny i bilden. jag har varit med i hela processen med utredning och så kring pojken ...

    Finns det fler bonusföräldrar här? Hur fixar ni vardagen? Vilken hjälp får ni?
    längesen jag var här, men kollade in och kände att jag ville svara på detta inlägg:

    Jag har en son med ADHD och lever inte med hans pappa. På NP teamet där vi fick utredning och föräldrautbildning var det SJÄLVKLART att min nuvarande man var välkommen. HAn lever ju också med sonen.
    Mitt ex och han kommer överens så han skulle aldrig protesterat (vilket jag tolkar det som din mans ex gjort?)
    Hoppas det blir ändring för självklart ska du som lever med barnet inkluderas, för allas skull!
Svar på tråden ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind