Vi på CvL fortsättningen

fick svar om ivf med rgler blir inget för mig
ålder är till 38år jag blir det den 28e nu
så bara försöka själva å se
En av anledningarna till att jag var så nojig nu var bla att jag satt sönder en plaststol för ett par veckor sedan. Det resulterade i att rumpan for i "backen" och det gjorde ont, dock inte i magen. Så först var jag inte så orolig men blev det mer och mer. Fick tag i min BM idag och hon hade ett återbud så vi fick komma dit i em och hon hittade direkt hjärtljuden!! Så skönt!!
Hoppas min känsla av frid, eller vad man nu ska kalla det sprider sig till er alla också!!
Anlo - Din sambo vet säkert att det är mens-hormonerna som gör dig irriterad, men när man är mitt i det kan det vara lätt att glömma, men tänker man efter så faller väl bitarna på plats.
Vi gjorde ju vårt IVF via landstinget i Sörmland och obligatoriskt innan vi fick börja var att gå till familjepsykologen (tror jag hon var). Det tog en timme och hon frågade en del om oss osv. Tanken var att om barnlösheten, behandlingen eller vad som (kanske) gjorde att vi behövde prata med någon så skulle vi känna till henne och ha lättare att komma dit, om vi verkligen behövde. Jag skulle absolut kunna tänka mig att boka in en tid hos henne om vi behövde. Jag tycker inte alls att du ska bita ihop...om ni är överrens om att gå och tala med någon så tycker jag inte att det är något fel i det!! Snarare är det ju bra att vårda relationen och det kanske man inte klarar helt själv i alla lägen!! Bättre att få lite hjälp och kunna hålla ihop än att glida isär...tror jag.
Styrkekram!!