Allmänbildning att kunna koka kaffe?

Nej. Inte så länge det inte är allmänbildning att koka te (alltså inte värma vatten och slänga i en påse Lipton Yellow Label, utan just koka te) eller göra saft, varm choklad eller vad nu folk gillar att dricka. Kaffedrickarna råkar vara i majoritet i Sverige, men det betyder inte att alla måste lära sig att serva dem.

Jag har ingen fru, däremot en man. Är han hemma så brygger han kaffe. Är han inte det så brukar jag föreslå gästande kaffedrickare att de gör sitt kaffe själva. Det jag gör drickes på egen risk. Självklart tar jag fram kaffet och filter. Jag vet ju var grejerna finns, men jag har aldrig funnit något bra skäl att lära mig laga något som inte är nyttigt och som smakar vidrigt. För övrigt sitter jag inte på rumpan medan gästen gör sitt kaffe. Jag kokar te. Och om gästen vill får han/hon gärna ta en kopp av det.

Om du har en te-bryggare, alltså en maskin som brygger en kanna på löste, så är det likvärdigt med kaffebryggare. Om du har en tesil, en vattenkokare (eller en kastrull på spisen) och en burk löste så är det inte egentligen mer komplicerat att ordna gott te direkt i koppen än att göra kaffe i en bryggare. Kanske måste du fråga mig hur mycket teblad jag vill att du ska ta, men jag måste nog fråga dig hur många mått kaffe du vill ha, så det kan gå på ett ut. Om du gör te genom att hälla varmt vatten på en påse så är det detsamma som att hälla vattnet på några skedar pulverkaffe. Jag kan dricka påste (många sorter i alla fall) om det är vad som finns. Ganska många kaffedrickare kan tänka sig pulverkaffe. Så varför göra skillnad?

Espresso eller latte är nog mer jämförbart med Chai i så fall. Chai är visserligen väldigt gott och jag gör det själv hemma ibland, men jag förväntar mig inte att få det hos andra.

Min ekonomi är det inget större fel på. Jag umgås med alla möjliga sorters människor. Innan min man och jag flyttade ihop hade jag ingen kaffebryggare. Jag drack ju inte kaffe själv, så varför skulle jag ha det? Bodde litet, med ett kök stort som en garderob, och en stor kaffebryggare var inte vad jag prioriterade att få plats med. Pulverkaffe fanns för det mesta hemma och där stod det på burken hur man gjorde, så det klarade jag av.

Har faktiskt inte brytt mig om att lära mig senare heller. Dels finns det alltid någon annan som gör det bättre, dels vill alla ändå ha sitt kaffe olika.

Du vill tro att jag är en mysko fattiglapp som enbart umgås med väldigt konstiga människor, antar jag. Tro det då. Men jag är ändå av en annan åsikt än du.

Bör jag då också kunna laga till en stek eller en kalopps, trots att jag inte äter kött? Måste man kunna tillaga det många andra brukar äta och dricka? Och hur många ska de vara för att det ska bli obligatoriskt? Bör alla kunna koka te? Alltså inte bara hälla varmt vatten på en gammal tepåse, utan göra te på riktigt? Måste alla kunna blanda en Dry Martini? Eller är det just kaffekokning som fungerar som någons sorts mognadstest enligt dig?

Och? Mer än 70-80% äter kött, men man kan ändå inte kräva av en vegatarian att han ska bjuda på biff, eller hur? Eller att han ska veta hur man lagar till en kalvstek.

Allt det andra du nämner - klä på sig, fixa någon form av mat etc - är sådant alla behöver kunna för att klara sin egen vardag. Själv är jag 40 fyllda och har kokat kaffe kanske 20 gånger i hela mitt liv. Och då med instruktioner från den som ska dricka det. Jag gillar inte kaffe och i bekantskapskretsen finns inte många som prompt vill ha kaffe i tid och otid. Många dricker hellre te, i alla fall om de får riktigt te, bryggt i kanna och med löste av god kvalitet som fått dra lagom länge. Några förerdrar kanske kaffe, men kan tänka sig te som omväxling. De som verkligen behöver kaffe brukar klara av att fixa det själva när de är hos oss, om nu inte min man är här och kan ta hand om det. På jobbet har vi en kaffeautomat och hade vi inte haft det så hade kaffedrickarna fått ordna sitt blask själva.

Vilken tur att du slipper betala skatt till mig då! Än så länge har jag betalat mer än jag tagit ut. Förresten heter det "svårt att se med nyttan med att betala skatt". Så korkad så att jag inte kan uttrycka mig korrekt är jag i alla fall inte.

Är det i så fall lika egotrippat att inte lära sig hur man gör te? Alltså riktigt te, inte påste. Det är ju egentligen inte svårare att hälla lite löste i en tesil och sedan låta det dra några minuter, än vad det är att göra kaffe i en bryggare. Men hur många, som inte dricker te själva, har ens en tesil och löste hemma? Ändå förväntas den som inte dricker kaffe ha både kaffebryggare och kaffe. Detta trots att de är mer skrymmande och kostar mer än det man behöver till te. Eller är det bara själva kunskapen man måste ha? Varför ska jag lära mig att använda en kaffebryggare om jag inte ens har någon?

I vissa kretsar så måste tydligen varje form av umgänge innebära kaffe. Så är det inte bland mina vänner och släktingar. De allra flesta dricker lika gärna te, varm choklad eller något annat. "Alla" runt dig kanske dricker kaffe ständigt och jämt, men så ser det inte ut runt mig.

Nu är jag som sagt 40 år fyllda. Första gången jag kokade kaffe, enligt instruktioner, var jag kanske tio. Det blir alltså mindre än en gång per år. Dessutom har jag ibland kokat till en person, ibland till tio. Dessutom - och det är den viktigaste anledningen - så vill inte alla ha sitt kaffe på samma sätt. Om jag någon gång gör kaffe till mina gäster, istället för att låta dem göra det själva, så frågar jag hur de vill att jag gör det. Om jag jämför min amerikanska kompis, som vill ha kaffe där man ser botten på muggen, med min man, som helst vill att skeden ska kunna stå för sig själv i sörjan, så är det viss skillnad. Men sådant kanske inte du bryr dig om? Det viktiga är att du serverar något som kallas kaffe, inte att gästerna gillar det? Att bry sig om andra människors önskemål är annars också ett exempel på att vara normalt funtad, i alla fall som jag ser det.

Och hur svårt är då det på en skala?

Och hur intressant är det om det är svårt eller lätt? Frågan var om det tillhör allmänbildningen.

Jag råkar veta att det är hur enkelt som helst att ge luftrörsvidgande medicin till ett astmasjukt spädbarn (min son fick diagnosen när han var sex månader). Till och med lättare än att göra kaffe i en kaffebryggare, faktiskt. Ändå påstår jag inte att det tillhör allmänbildningen eller att den som inte vet hur man gör är korkad. Just du har kanske inte påstått att någon är korkad för att den inte kan koka kaffe, men många andra har gjort det.

För mig är det strunt samma om det är lätt eller svårt att göra kaffe. Det är inte en kunskap som jag hittills har behövt. Bland dem jag umgås med föredrar många te eller någon annan dryck och de som gillar kaffe vill ändå ha det på sitt eget vis. Så varför skulle jag lära mig att göra någon sorts "medelkaffe" som ingen blir riktigt nöjd med?

Den dag i alla fall hälften av kaffedrickarna fattar att en tre år gammal påse Lipton Yellow Label som får ligga i ljummet vatten inte är "hyffsat gott" te så slutar jag att servera pulverkaffe. Deal?

Det är så himla trevligt med någon som vet vad han tycker och står för det. Och som struntar i sådana små trivialiteter som argument och annat tjafs.