Ångest & oro för bonusbarnens ankomst

Åh, jag förstår precis hur du menar! Jag går just nu i samma tankar själv - Varför tycker jag att det är jobbigt när bonus ska komma? Varför kan jag inte ta till mig honom så som jag skulle vilja? Varför påverkas jag så starkt av det negativa och så lite av det positiva?
Mina tankar går i två banor:
1) Reaktionen är naturlig och "nedärvd". Man vill skydda sitt revir och sin avkomma. "Utomstående" är ett hot mot flocken. Plus att konflikter med dem man inte innerligt älskar så klart är svårare att ta sig förbi, även om man är goda vänner.
2) Det är svårare när barnen inte bor hos en hela tiden. Skulle barnen bo jämt skulle det vara lättare att arbeta på sina egna rutiner, man skulle slippa uppbrottsoron och tillståndet skulle vara mer naturligt. När de är borta ibland (typ varannan vecka) ges man möjlighet att jämföra med hur det är när de inte är på plats. Plus att man själv också påverkas av de ständiga förändringarna i familjebilden (se ovan).

Jag blir också irriterad över att beslut fattas över mitt huvud. Samtidigt kan jag tycka att det vore bra krångligt om fyra vuxna ska vara med och ta besluten om barnen. Jag själv skulle tycka det kändes illa om min dotter inte fick komma till pappan när hon ville om vi nu skulle separera.
Jag har egentligen inga råd att ge, men bidrar gärna med lite beröm över att du själv reflekterar över dina känslor och din ambition att barnen ska ha det bra hos er även om du känner som du gör.
Själv arbetar jag med att inte låta de negativa känslorna ta över. När ångesten slår in försöker jag tänka på något trevligt istället, som vår fina dotter. Och jag anstränger mig för att inte automatiskt reagera med ett "nej" när bonusen ska komma tidigare, utan med ett "okej".
Men jag är också noga med att förklara för pappan hur viktigt jag tycker att det är med de dagar då det bara är den "lilla" familjen, att jag behöver dem för att samla kraft till den stora familjen som trots allt är mer ansträngande för mig som halvt utomstående än för honom som biologisk förälder.
Hoppas att mina tankar kan vara till någon hjälp! Hojta till om du hittar en bra metod, för då vill jag också veta