jennijen skrev 2010-02-25 23:41:49 följande:
Linn Daggert: Det har varit jättejobbigt att det kom en graviditet så tätt inpå. Jag har varit och är jätterädd att det ska bli som om vi byter ut Winston. Har dåligt samvete gentemot honom för det. Och så är det svårt att inte blanda ihop dem och inte förutsätta att det alltid kommer att sluta med död. Direkt när han dog så sa vi att vi definitivt ville ha fler barn men det gick över fort (när jag fattade vad som hänt) fast då hade jag ju redan blivit gravid. Det är å ena sidan, fast å andra sidan är vi glada att vi inte behövde kämpa som jag kan tänka mig är påfrestande och tungt. Jag träffar psykolog genom mvc och vi jobbar mycket med sorgen över W och anknytning och glädje kring den i magen. Jag hoppas att jag om 5 mån har kommit en bit på väg och kunnat knyta an. skrållan04: Vad arg jag blir! Hur kan de glömma? Och jag förstår att det måste varit jobbigt att få veta svar över telefon så, skönt att de är förstående och stöttande på ditt jobb. Fick ni sen ändå åka till KSS och gå igenom svaret en gång till med läkaren? Jag är livrädd för svaret, så rädd att de ska ha hittat något som tyder på att vi kunde förhindrat det som hände, även om läkarna sagt att det inte tyder på annat än psd. Jag vill ringa och tjata om ett svar men ändå vill jag inte veta. Usch, så svårt och tungt.
Jag måste faktiskt gratulera till graviditeten trots att jag förstår att det är kämpigt.
Vi sitter i samma sits även om jag fortfarande kan känna att det är skönt att det gick så fort. Vi går hos bvc psykologen och det som kan kännas bra med att redan har blivit gravid är just att vi sitter mitt i sorgen och har proffesionell hjälp runt omkring oss. För jag tror att jag skulle vara räddare om det hade tagit tid. ( Hade redan fått noja att min kropp inte skulle funka igen ).
Jag har varit så rädd att barnet jag bär på är dött, fastän jag inte haft någon blödning, så jag fick tigga till mig ett extra UL igår. MEn allt var bra och det är skönt.
Väntar också på svaret om Linus. Har iofs inte gått 3 månader än. Är livrädd för att dem ska ha hittat något för jag vill inte kunna ha något att leta efter på nästa barn. Räscker med den rädsla man kommer uppleva ändå.....