• 6barnelagom

    Lindrig Asperger - kan det växa bort?

    Min dotter är 13 år och har för ett år sedan blivit utredd av BUP för sin ångest. Hon har haft andra svårigheter - och styrkor - sen hon var liten. Har fått veta att hon har lindrig högfungerande autsim/Asperger fast hon uppfyller inte alla kriterierna för att få diagnos. Den diagnos hon fick var "generaliserat ångestsyndrom". Vi har gått en behandling för ångesten, hela familjen och den är verkligen mycket bättre! Den har pågått under 9 månader.
    På köpet har hon fått lättare att umgås med kompisar, hon orkar umgås med folk efter skolan, specialintressena tar mer "lagom" mycket tid, hon kan förbereda sig själv för nya händelser (vi behöver alltså inte göra detta alls lika mycket) och har blivit av med vissa tvångstankar.
    Kan det vara så att en lindrig form av Asperger kan växa bort? Eller lär de sig bara att hantera sig själva bättre, fast de märker av sina svårigheter ändå? Någon som vet eller har hört talas om något liknande?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-11-17 11:03
    Ja, det var alltså behandlingen som pågått i 9 månader. Ångesten hade hon till och från sen hon var ca 6 år.

  • Svar på tråden Lindrig Asperger - kan det växa bort?
  • 6barnelagom

    Tack för snabba svar! Nej, vi fick inte så mycket info om detta. De ställde inte diagnosen utan vi fick veta lite "off the record" att hennes svårigheter kan sammanfattas "lindrig Asperger" men att hon som sagt inte uppfyllde alla kriterier. Vi utgick ifrån att det skulle vara livslångt men nu märker vi att svårigheterna blir mindre, och det snabbt. Vi har forskat i detta på egen hand och förstått hur vi ska hjälpa henne att bli mer självständig t ex. Sen har ju behandligen mot ångesten hjälpt även mot andra problem, som det verkar.
    Kul att din kille fungerar bättre! Hoppas min gumma också kommer att göra det i framtiden med. Kram tillbaka


    Hoppentoss skrev 2009-11-17 11:10:46 följande:
    Nej Det växer ej bort.. Men dom lär sig att hantera situationerna. Min son har lite lite åt AS. Men som 15 åring så märker ingen hans problem alls. Han själv har övat och har lärt sig hantera situationen mycket tackvar att vi fick hjälp att förstå hur han ser på saker och hur han tänker. Kram på dig.
  • 6barnelagom
    Hoppentoss skrev 2009-11-17 12:15:16 följande:
    Min bästa kompis har asberger full ut. Det är asbergen som gör henne unik. Hon är det goaste vännen man kan tänka sig. Min son har haft henne som idol och inte skämts över sin diagnos. Vi talar ofta om hans fördelar av diagnosen. Bygger upp honom. Ställer ofta frågor som hur tänker du då? hur löser du det? osv. Vi talar mycket. Rutiner är vikigt.. Sånna tips fick vi av vår underbara psykolog.
    Jag förstår vad du menar. Många egenskaper min dotter har är fantastiska. Hon har en grym och ganska egen, men uppskattad, humor (härmar röster som ingen annan och kan få hela familjen att ligga dubbelvikt), hon är alltid ärlig och 100% lojal, kelig, tillgiven och har en enorm fantasi. Hon ger komplimanger oftare än andra och kritiserar på ett schysst sätt. Dessutom är hon musikalisk, språkbegåvad och skriver bra. Svårt att veta hur hon varit utan Aspergern (eller vad man ska kalla det) men kanske är en del därifrån. Det är helt rätt som du är inne på, ta fram de starka sidorna och få henne att bära sin personlighet med stolthet. Det är ju många fördelar också. Undrar hur vi "neurotypiska" hade fungerat i en värld full av Aspergare? Hade nog varit lite lurigt... Kramar
  • 6barnelagom
    6barnelagom skrev 2009-11-17 13:29:02 följande:
    Det är ju många fördelar också. Undrar hur vi "neurotypiska" hade fungerat i en värld full av Aspergare? Hade nog varit lite lurigt... Kramar
    Ja, med det menar jag alltså: frågan är vilken typ av hjärna som egentligen är bäst? De är kanske bara olika varianter som är bra på olika sätt? "Handikappet" blir väl i kontakt med en oförstående omvärld.
Svar på tråden Lindrig Asperger - kan det växa bort?