Autismtråd 9

Krickeline (eller någon annan): Kan du länka "behandlingstråden" hit, så kan jag lägga in den i TS!? Om någon har andra bra länkar kan vi lägga dem där också!

Det funkar ju inte att lägga in länken till behandlingstråden! Undrar vad jag gör för fel!? Jag kommer då inte dit när jag klickar på den länken jag lagt in i TS.

Undrar om någon startat en annan tråd, eller har alla bara mycket att göra!?
Här är det lite jobbigt och spännande på samma gång, ska köra igång (igen) med att få sonen att släppa blöja. Nu blir det en ny taktik att vi bara bestämmer att han ska vara utan en stund på kvällen innan han lägger sig. För det största problemet är att han inte vill gå utan blöja. Men kommer han bara på att det går bra så lossnar kanske resten snart!
Hoppas på att få sova lite mer snart bara så jag orkar, minstingen smågråter och krånglar hele nätterna så jag blir tokig snart!

Välkommen Kjempekul! Min pojke är 6 år och pratar endel, men det är väldigt mycket "ekotal", han säger meningar som han hört t.ex från film eller från oss. Men han använder dom meningsfullt, om du förstår hur jag menar, det är inte bara prat alltså.
Han pratade sent, och hos honom kunde jag inte riktigt se att han förstod så mycket eller förstod meningen med att kommunicera, även om man annars kunde se att han var en smart kille. De tränar mycket på dagis, och det har hjälpt så att han nu pratar mer och mer egna meningar och kommunicerar bättre, och säkert kommer du att se samma utveckling hos din son!
Det är jättejobbigt när man just börjat utredning eller fått besked, men man överlever! Hur kan jag inte säga, ett tips är att ta alla tillfällen du får att prata med folk, kuratorer eller vem du kan få prata med, det hjälper!
Ta också tid till dig själv, allt som går, det är väldigt nödvändigt för att orka med!

Stina24: Ja, barn med autism kan härma, min pojke härmar också mycket han ser på TV, han tar efter meningar han hör där. Han är 6 år nu och har fram till nu haft svårt att ta efter och härma andra barns lek, men nu börjar han kunna (där är han ungefär på en treårings nivå).
Ekotal är precis det du beskriver, att de ofta tar efter det sista ordet/orden i en mening, eller upprepar meningar de har hört förut.
Min son har börjat säga samma meningar ofta, t.ex "Är vi inte framme snart" tjatar han ofta om, men det är nog mest att han nyss har lärt sig den meningen mer än att han vill veta om vi är framme!

Stina24: Vi har inte kunnat genomföra den första undersökningen än hos tandläkaren, går där och tränar, så vi har kommit så långt att de fick blåsa med en sån där "luftblås" i handen på honom. Men titta ordentligt har de inte fått göra, hoppas komma dit snart. Försöker vara extra noga med tandborstning. Tack och lov så är han inte någon "småätare" eller vill ha så mycket godis.

Stina24: Min pojke har nu vid 6 års ålder börjat leka låtsaslekar, men det är fortfarande på den första nivån, alltså att låtsas ringa till någon på en leksakstelefon, låtsas äta kakor m.m. Det har hänt att han tagit handen och låtsas att den var en telefon, men det är inte ofta. Han låtsas inte som du sa att en toarulle är en bil eller liknande.
Idag ska jag på samtal angående utvecklingsbedömningen, vi skulle ha åkt båda två men barnvakten blev sjuk och vi har inte så många att välja på som kan vara barnvakt. Vet inte om jag får besked idag var han ligger i utvecklingen, men jag tror det. Ska bli spännande, är lite nervöst faktiskt.
De har alltid sagt på hab att han nog är normalbegåvad, men autismen stör ju mycket så det är svårt att säga.
Septemberknodd: Välkommen med alla frågor du har! Hoppas vi kan vara till hjälp!

Nu har jag fått besked om utvecklingsbedömningen och enligt den så ligger han under normalnivån i begåvning, vilket jag nog trodde att det skulle visa på även om jag inte kan tycka att han är "lågbegåvad". Jag ser ju att han kan så mycket, det är språkstörningen som ställer till det mycket. Men hon sa också att det är svårt med barn med autism, autismen "lägger sig som ett lock" över det de kanske egentligen kan.
Men det är en fingervisning och visar skolan vad han behöver för hjälp så det är ju bra. Han ska gå i vanlig skola i alla fall, med assistent, och sen kanske man gör om utvecklingsbedömningen om några år, då kan den visa något annat, åt "båda håll" som sagt.

MsLejonberg: Välkommen! Vi fick remiss till logoped efter 2,5-årskontrollen då han inte gjorde just något av det som förväntas. Logopeden träffade honom några gånger och såg snart att det var något annat än bara talet som inte stämde. Sen blev vi remitterade till hab som gjorde en utredning, allt var klart inom ca ett år så jag antar att det var ganska snabbt, hade nog tur!

Här har jag ryggskott och är supertrött, Gustaf har vaknat ca 03:30 de senaste veckorna, och jag har svårt att somna om då även om han gärna går och sätter sig vid datorn och är lugn där. Men jag försöker ju få honom att somna om först en stund så då vaknar jag ju till, dessutom har jag haft ont i ryggen i natt.
Nu har han farit på lucia med sin pappa, i tomtedräkt och luciakrona! Han tyckte det var fascinerande med kronan som storasyster hade och skulle absolut ha den med, och det är nog lika bra så att han inte börjar fara och mixtra med de andra barnens kronor! Jag bråkade int eom det, han fick ha den. Undrar om han vill gå med i tåget!

Förra året fick min pojke (bland annat) brunt paket-tejp för han var tokig i att tejpa med sådant. I år blir det mycket flygplan, första året som jag riktigt har vetat vad jag ska kunna ge som kan roa. Två kulbanor också, för det har jag sett att han gillar. Men det är fortfarande svårare att hitta på till honom än till de andra, så det blir nog några extra paket med godis e.dy, för han älskar att få paket så han behöver få många.
Är orolig för hur själva paketutdelningen ska gå, för han kommer nog att vilja öppna alla paket...ska försöka få till en "social berättelse", men tiden vill inte riktigt räcka till.
Och som Nilsfar sa, ge paket med mycket papper, om han inte är så intresserad av innehållet så behöver det ju inte vara så mycket i! Ingen mening med att ge saker som inte används - kläder kanske behövs!? Slå in det i så fall, eller lite godis om han tycker om det,

God Jul till er alla, en dag i efterskott! Hoppas julen har gått bra, här var det ganska mycket gråt och skrik, jobbigt med all väntan, men gick ändå över förväntan. Gustaf kunde vänta med att öppna paket en liten stund fast paketen stod framme, sen rev han upp två stycken (en till mig och en till pappan som tur var) så då låstes paketen in.
Sen satt hans pappa med honom under julklappsutdelningen, tittade på paketen tillsammans och undersökte dem lite efterhand så att han inte skulle bara riva upp alla paket och sen gå på någon annan. Min man är väldigt lugn och kan ta Gustaf på ett bra sätt så det gick över förväntan under själva julklappsutdelningen ändå!
Jag brydde mig inte om att ta på några finkläder eftersom han vid julkortsfotograferingen några dagar innan skrek "Hjälp, jag sitter fast, släpp ut mig!" om den vita skjortan med knappar på.
Vi har tur som inte har så mycket släkt att fira jul med, det är bara min mans syster med familj och de känner Gustaf så det känns inte så jobbigt när han håller på.
Ha en bra fortsättning på helgen! Nu har min lille minsting äntligen bajsat klart så jag kanske får sova någon timme innan de andra vaknar... Mannen ska iväg så det blir ingen sovmorgon. men han kommer väl hem ganske tidigt i alla fall.

 Är lite smådeppig, har fått höra från folk runtomkring att "vi inte säger åt barnen". Har en känsla av att det gäller vår son med autism, som det inte är så stor idé att "säga till". Det betyder inte att han får göra precis som han vill, vi stoppar honom, distraherar, försöker undvika situationer m.m, men det funkar ju inte att skarpt säga åt honom som vissa vill att man ska göra...
 Vet att man inte ska bry sig om det så mycket, men jag blir ledsen ändå!

Nu var det länge sedan jag var här på forumet, vi har skaffat ny dator och sen har det inte blivit av...
 Igår hände det en olycka här hemma, Gustaf stod i ytterdörren och skrek efter att åka traktor med pappa, och innan jag hann med så sprang lillebror dit också, lyckades få höger långfinger mellan dörren när storebror smällde igen. Fingertoppen gick av!!!! Jag kan inte sova nu för när jag blundar ser jag den hemska synen av fingret där fingertoppen fattades. Som tur var hade jag maken hemma, han kom precis inom dörren och hade sinnesnärvaro nog att leta reda på toppen och lägga den kallt. Jag var totalvirrig och försökte ringa sjukvårdsupplysning och barnvakt samtidigt. De sydde på akuten, och det finns väl gott hopp om att det ska gå bra, men det känns så hemskt!
 Gustaf är ju stor och kan smälla igen dörren med kraft, och det går inte att få honom att förstå att det är farligt. Jag känner mig som världens sämsta mamma som inte var där och tog undan lillebror i tid.
 
 Angående förskola så förstår jag mer och mer att jag haft tur, trots att jag bor på en liten ort. Vi fick diagnosen innan G började, och det var redan från början klart att han skulle ha specialträning. Visst har jag också fått höra ibland att det funkar så bra, så jag har fått lov att fråga om de tycker det är överdrivet med träningen. Men det är inte så de menar, utan bara att med tanke på hans handikapp så går det bra. Han är också lugn, det som antagligen direkt hade märkts om han börjat utan diagnos hade nog varit matsituationen för den var svår direkt från början. När jag tänker efter så är det nog mycket saker personalen borde ha reagerat på ganska snart även utan diagnos, men eftersom han kan sitta och leka med en och samma sak i timmar så kan det vara lätt att inte reagera.
 Det är en otrolig engagerad personal, Gustaf har två stycken som hjälps åt med honom, en väldigt duktig pedagog och en mycket bra assistent.  Så även om man bor på en mindre ort kan det bli minst lika bra som i ett större samhälle där det borde finnas mer kompetens...

 Vilken bra dikt! Den ska jag använda i "presentationsbrevet" jag tänker skriva när G ska börja 6-årsverksamhet! Kanske inte till barnen, men till deras föräldrar, de kan ju använda delar av det för att förklara för barnen om de undrar om G!
 Välkommen hit, Angi07, hoppas du ska känna att du får hjälp och stöd här som jag tror att många får! 
 

Idag blir det äntligen 6-årskalas för Gustaf! Han har längtat i flera veckor, vi har haft lappar uppe som har räknat ner dagarna till kalaset. Igår låg han i sängen och pratade om sitt kalas!! Det kommer mer och mer spontana saker, han pratar och berättar riktigt mycket, hade frågat sin resurs på dagis om hon var ledsen en dag när hon satt med huvudet i handen. Man blir glad för lite!
 Annars har veckan varit eländig, jag mår så dåligt över min yngsta pojkes stackars finger - han blir nog av med fingertoppen, nästan en centimeter!
 Försöker intala mig att det är fånigt att vara så ledsen över en fingertopp, det finns ju så mycket värre saker som kan hända...men det funkar inte, jag tror att det beror mycket på att jag är väldigt trött just nu och det här var droppen. Är trött hela tiden, och när jag måste åka och byta bandage på lillen så mår jag illa och blir supertrött, känner mig gråtfärdig och matt.
 Men det blir väl bättre...önskar ibland att jag kunde gå i ide och få sova några månader för att sen vakna pigg och utvilad!

Roligt att höra om framsteg! Här är mer positiva saker: Min pojke har frågat "varför?" några gånger, vilket han aldrig någonsin förut gjort! Fast just nu har han diarre så det är ju mindre roligt, och toaträningen har gått bakåt, det går inte att vara utan blöja när det bara rinner hela tiden...

 Skumboll: Verkligen inte lätt att veta vad man har rätt till för hjälp, på vår habilitering har vi en bra kurator som försöker informera väldigt mycket, de har även "introduktion" eller vad man ska säga till föräldrar som nyss fått diagnos.
 Vi ska äntligen försöka få till korttidsvistelse utanför hemmet, skickade in en ansökan innan sommaren men den har kommit bort på vägen tydligen. Ringde nu och kollade, har inte orkat riktigt förr och då hittade de inte igen ansökan!
 Men nu skulle de försöka skynda på processen, bl.a komma redan nästa vecka på hembesök...och då undrar jag hur vanligt det är att de gör det!? Och vad är det som de vill se då, varför är det viktigt med hembesök?
 Någon som vet om vi ska ha förberett t.ex antal timmar vi önskar m.m, eller något annat man ska tänka på?

Om ca en vecka stängs den här tråden - det är så irriterande om den stängs och sen får man leta efter den nya, så jag tänkte öppna en ny nu redan om inte någon annan som är bättre på datorer vill göra det!?  Det blev så mycket fel för mig senast.