Jonathanmamma skrev 2010-01-14 08:52:48 följande:
Susis och Busfrömamman - hör gärna av er här eller på bloggen om ni vill ha mer information om hur jag gjort med Jonathan. Han svarade och svarar fortfarande väldigt bra på Kommunicerande samspel. Den kommunikationen har bara förbättrats i och med IBT-träningen. Det är precis som Nilsfar säger. Uppmuntra och härma själva era barns ljud. VÄNTA INTE på riktiga ord! Tänk på det som om det vore en bebis. Då härmar man ju alla deras ljud och låter riktigt fånig emellanåt. Det är bara bra. Sedan måste man ge dem tid och inte prata så mycket själv. Ofta försöker man fylla tomrummet med ord, det fungerar inte så bra. Frågor fungerar inte heller så bra. Vi undvek frågor i närmare 1,5 år med Jonathan efter att vi lärt oss metoden. Det gäller att möta barnet i "språktrappan" där han eller hon är. Om barnet bara kan ge ljud ifrån sig så ge honom/henne ett ord för det han/hon gör. Med Jonathan, som kunde 10-20 ord vid 3,5 års ålder så började jag med att säga bil, när han körde bil. När han lärt sig det och kommunicerade med ett-ords-meningar så byggde jag vidare - Köra bil. Eller bil brrrrrrmmmm. Jag tänker Jonathan+1 ofta.Hoppas ni förstår litet vad jag menar. Det är så svårt att förklara, mycket enklare att göra. Man får också ha med sig att de här barnen har en fördröjd språkbild, eller vad de nu kallar det. Det tar längre tid för dem att uppfatta vad vi säger och svara på det. Med Jonathan så kan jag få vänta uppemot 30 sekunder innan han svarar
ibland.Ni kanske vill veta hur det har gått för Jonathan också?! Han pratar idag i 6-8 ordsmeningar, argumenterar, pratar om känslor och kommunicerar. På intensivträningen är de förvånade över hans imitationsförmåga och hans snabba sätt att ta till sig träningen. Han är en utmaning för dem, säger de, för han konsumerar övningar i en rasande fart. Det är som att få en av de största gåvor som livet kan ge - jag har fått tillbaka min son och han är en tänkande, kännande och talande individ. Sedan gör sig autismen påmind ibland och även om det är alltmer sällan så finns det ju alltid där. Hans stora problem just nu är uttalet, som är långt ifrån bra. Vi hemma förstår för det mesta vad han säger, men långt ifrån alla utanför. Därför ska vi till en till logoped på habiliteringen imorgon...Jag hoppas jag skickar med litet hopp - ge inte upp. Ett ödmjukt tack till Susis för rekommenderandet av bloggen. Kan jag hjälpa så gör jag gärna det. Det finns länkar på högersidan för er som är intresserade av att läsa mer. Kram på er Anna
Tack! Jo jag härmar hennes ljud men är ibland osäker på om jag gör det för snabbt. Ska jag vänta till hon är färdig och sen vänta lite till innan jag "pratar"? Tror att jag kan vara för ivrig där med risk att jag i stället avbryter. Jag tänker på att inte ha långa meningar men kan säkert korta ner dem mer. "jonathan+1" var en jättestor och tydlig hjälp, tack! Det ska jag ha med mig
Att vänta i 30 s är länge, där måste jag få mer is i magen, kanske räkna tyst för mig själv... Det är svårt det här. Jag har läst boken om kommunicerande samspel som jag nu inte kommer ihåg vad den heter och boken om Hanen. Tyckte båda var bra men det är nog dags att läsa om dem. Fick lite svårt att få ihop det med IBT tänket bara... För där uppfattade jag det som att vad man säger ska vara meningsfullt och i IBT så är det träna ljud. Jag komnmer inte ihåg exakt nu men är jätteglad om du vill berätta hur det kan kombineras... Tycker det är svårt att inte prata för mycket samtidigt som man ska prata lagom mycket om ni förstår vad jag menar... En del blir så tysta med E i och med att hon inte pratar och det kan ju inte heller vara bra... Och så det här att prata i en ords meningar samtidigt som det ska vara en kommunikation och inte bara som jag berättar för henne vad hon gör... Berätta gärna mer, vi ska träffa logopeden på tisdag och då ska vi prata kommunikation, innan har fokus varit IBT.
Det är en väldig utmaning man har fått att hjälpa sitt barn... Mitt yrkesliv handlar i väldigt hög grad om kommunikaiton och jag har insett hur mycket vi låter vara beroende av den talade kommunikationen. Att då få lära sig av sitt barn att kommunicera på andra sätt är svårt men väcker många tankar och funderingar på många plan... Bara en sån "enkel" sak som empati.... Att ge och ta emot det när de talade orden inte räcker till...
Underbart att höra om Jonathans framsteg! Blir helt varm om hjärtat!
