• Zaria

    Mitt barn blev MISSHANDLAD på dagis!

    katta246 skrev 2009-11-10 23:39:15 följande:
    Vi föräldrar har grundansvaret att vårt barn inte skadar andra barn, vi måste lära barn vad som är okej och inte, att en fyraåring gör så här för att någon vuxen inte ser honom just då är helt otroligt, det gör inte mina barn när de bråkar som tusan... Inte normalt beteende, Om pojken inte har någon diagnos så är han väldigt ouppfostrad eller så finns allvarliga problem i grund och botten för att en fyraåing går loss på detta sätt. Pojken har varit våldsam tidigare och har inte personalen vågat anmäla ( då det är såå fel att anmäla jämt) så borde föräldrarna till detta barn sökt hjälp. Pojken har varit våldsam tidigare och detta var ju inget nytt så har man ju ett ansvar som förälder att söka hjälp för att barnet inte ska göra andra illa
    Tänk om pojken fungerar exemplariskt hemma men har stora problem med stress eller dyl på förskolan?

    Många barn reagerar olika i olika miljöer, dessutom vet vi inte hur det började? Vad som utlöst hans reaktion. Inte för att jag tycker att TS barn på något sätt förtjänat det...men någon anledning måste ju finnas.

    Dessutom om nu förskolan inte vågat anmäla så visste de ju endå om det, och hade hellre fått ha med sig pojken hela tiden om det varit många barn och lite personel än att bara släppa allt och lämna honom, dessutom troligtvis en längre stund
  • Zaria
    katta246 skrev 2009-11-10 23:45:28 följande:
    Add3 jag var ironisk när jag skrev att god omvårdnad innebar större barngrupp och mindre personal...Jag säger inte att personalen inte har ett ansvar, aldrig gjort, MEN man kan inte bara skylla på personalen att detta har hänt eller med pojkens historik. Många föräldrar går till attack mot personalen menjag se hur de jobbar och sliter med alldeles för lite resurser för att klara av att göra ett bra jobb
    Ja det är väl personelen som har ansvaret mig veterligen under tiden barnet vistas på förskolan?
  • Zaria
    mamman2008 skrev 2009-11-10 23:47:23 följande:
    därför så anser ja att om barn är uppfostrade som de va förr i tiden så slipper vi sånt här på förskolorna.... förr i tiden fick barn lära sig vad som var rätt och fel... nu ska det bara daltas och slå dövörat till! URK!
    Tur att du inte bestämmer då, för iaf jag vill inte ha barnagan bla tillbaka.

    Själv vill jag att mina barn skall lyssna på mig för att de respekterar mig, inte för att de är rädda att jag skall slå dem
  • Zaria
    kuddmys skrev 2009-11-10 23:50:12 följande:
    Ska vi ha skamvrå eller rotting? Vi skulle ju göra som förr i tiden...
    Dumstrut? =)
  • Zaria
    kuddmys skrev 2009-11-10 23:53:12 följande:
    Bra idé! Fast på dem som inte har kunskap om barn.
    Dags att dela ut några kanske? =)

    haha nu börjar det blir sent märker jag...
  • Zaria
    mamman2008 skrev 2009-11-10 23:54:41 följande:
    det blir väl ett straff för barnet??? när barnet förstår så kan man förklara att dina föräldrar klarade inte av att ta hand om dig och ge din en ordentlig uppfostran därför e du på fosterhem..... då fattar kanske barnet att det är ett problem barn och behöver bättra sig omgående? Det är väl jobbigt för barnet att vara ifrån sina föräldraroch förklarar man varför så blir nog det ett straff för barnet!
    Återkom när dina egna barn är 4 år, och kanske tom har en diagnos så får vi se om de skulle köpa det resonemanget om du skulle förklara det du skrev för dem.
  • Zaria
    mamman2008 skrev 2009-11-11 00:02:32 följande:
    ja precis... tänkte skriva detsamma....

    det behöver inte vara genom AGA men att man kanske är mer tydlig och visar vad som är rätt och fel... FÖRR i tiden så va barnen lugna, hjälpsamma och snälla mot kamrater i skolan varför e de inte det nuförtiden? det har inte enbart med AGA att göra..... så ge mig andra förslag för jag vet att det finns andra anledningar.... helt enkelt så var barnen bättre förr i tiden.. idag kryllar det bara av ligister och våldsamma ungar som härjar vilt och föräldrar som ligger på sofflocket eller bara blundar för alla problem! de vill bara se de bra sakerna och ignorerar barnens elaka beteenden.... eller klappar huvudet och säger duktig duktig när kalle slår lisa!
    Tiderna ändras, förr fick bla barn mer tid med föräldrarna och barnen fick vara med och hjälpa till med sysslorna, idag köper man leksaker som kompensation är otroligt stressad som förälder, kanske jobbar man heltid plus sköter hem och barn.

    Överlag tror jag det handlar mycket om att tiderna förändras snarare än att föräldrar tycker det är helt okej att "kalle slår Lisa"

    Kort och gott tror jag barnen fick mer tid förr.
  • Zaria
    parvati skrev 2009-11-11 00:04:10 följande:
    Är du seriös nu? Tror du att man straffar barn genom att skicka dem på barnhem? Du har inte hängt med i utvecklingen de senaste 70 åren?
    Instämmer, det om något skapar säkerligen ett otryggt barn, speciellt om man skulle köra det resonemanget så barnet verkligen skall förstå hur dålig han/hon betett sig.
  • Zaria
    alvaereva skrev 2009-11-11 00:10:52 följande:
    Där har du en poäng. knuffar, gruff och dra i håret får man väl stå ut med, som sagt har små barn ingen vidare impulskontroll. det otäcka i vårt fall var det riktade våldet. inte våld för att ta en leksak utan våld för att skada. uppsåt. självfallet mår inte pojken bra, orsaken kan man bara spekulera om. dock verkar det ju inte som om han är under utredning eftersom de först nu ska bli erbjudna hjälp. vägrar de ta emot hjälpen så gör förskolan en socanmälan. därmed inte sagt att förskola inte fallererat, men hjälpen och den eventuella socanmälan handlar ju om pojkens hälsa, inte vår dotters. sen får vi se hur förskolan tänkt sig framtiden, på torsdag ska vi som sagt på möte för att bena ut vad de tänkt sig. kraven vi har är som tidigare nämnt:1. pojken ska punktmarkeras, inget barn ska råka ut för något liknande igen.2. vår dotter ska slippa träffa honom, det bör vara relativt lätt att lösa med ändrade rutiner och inte begränsa friheten nämnvärt för varken vår dotter, pojken eller de andra barnen. hon ska inte behöva bli rädd, känna sig hotad eller återuppleva traumat om det kan undvikas.3. stora och små barn ska skiljas åt på rasterna, det är inte okej att fyra-femåringar sladdar omkring med cyklar när ettåringar som nyss tagit sina första stapplande steg rör sig i samma område. något större utbyte av varandras sällskap tror jag inte de har heller.4. vår dotter ska ha ovillkorligt stöd precis när som helst hon behöver det tills hon känner sig trygg på dagis igen. 5. pojkens situation ska ses över. föräldrarna ska erbjudas hjälp. vill de inte ha hjälpen så ska det anmälas till soc, av förskolan, inte av oss.den här lilla listan är i den ordning vi lägger vikten.

    "man" i det här fallet får nog stå för dig. förskoleansvarige på kommunen samt rektorn på förskolan benämner det för vad det är. hade du sett min dotter så skulle du förstå att det inte finns något annat ord för det. det var ett angrepp och ett övergrepp, sen att pojken har problem eller att personalen inte agerade korrekt förändrar inte den saken. tycker du att det känns obehagligt att kalla det för misshandel så... bra! det är obehagligt och ska vara det. omotiverat, grovt våld ska kännas obehagligt och tas på allvar, inte förskönas med svepande termer.Sen såg jag frågan om hur man visste att det var just denna pojken som gjort det tidigare i tråden, det enkla svaret var att han hade händerna fulla med vår dotters hår och straxt tidigare varit ute efter sparkcykeln hon lekte med.till sist vill jag förklara min reaktion och hur känslorna förändrats sen igår.den första impulsen man får som förälder är såklart sorg och ilska över att något sånt här kan hända. ilskan riktades mot personalen och pojken som angrep vår dotter, inte fysiskt naturligtvis. det är nog rätt naturligt att ilskan i första skedet riktas mot den som faktiskt utsatte henne för övergreppet, man får lite tunnelseende så att säga. det är först när man börjar tänka lite klarare igen som bristerna på förskolan kommer in i bilden. dock kvarstår faktum, i den här historien finns två skyldiga och ett offer. att pojken har svårigheter är sorgligt, men det minskar inte smärtan, skräcken och den faktiska faran vår dotter utsattes för. det hade lätt kunnat gå så mycket värre. en av de största bulorna hade hon mitt över tinningen, ska man spekulera så fick hon den när hon knuffades av cykeln och dråsade i marken. som sagt, det är spekulation, ingen vet hur det gick till förutom pojken och ingen vet hur länge det pågick förutom han också, men hade hon fallit lite hårdare eller mot en kant eller sten hade den här tråden antagligen legat i känsliga rummet istället för barnomsorg. hur synd det än är om honom så gjorde han fel. hur mycket personalen än brast så gjorde han fel. och det hade varit så lätt att hindra, om personalen bara varit med på noterna och haft rutiner för honom, med tanken på historiken. i slutändan ligger felet både hos honom och hos dagispersonalen, men om man vill komma till kärnan i debatten som härjat här de senaste timmarna kan man väl förenkla det med att ANSVARET låg hos personalen och inte hos honom. och jag antar att det är det som är det viktigaste att vara överens om...jag är bara så trött och ledsen, dottern sover men vaknar då och då med små skrik, hon drömmer mardrömmar. svullnaden i tinningen har gått ner men hon ser fortfarande ut som om hon fastnat med håret i elvispen och klagar, såhär en och en halv dag senare, över att hon har ont i håret. jag önskar att det fanns någon ersättning för sveda och värk, men jag antar att det bara är vuxna som kan bli skyldiga något sånt. hon är för liten för att förstå en ursäkt men för en slant skulle man iallafall kunna skämma bort henne lite extra, vara hemma några dagar extra utan att ekonomin havererar... fan, vet inte vad jag ska säga längre, jag hoppas hon kan lägga det här bakom sig...
    Det där var ett riktigt klokt och insiktsfullt inlägg...Tummen upp
  • Zaria
    Bette skrev 2009-11-11 00:12:22 följande:
    Det är därför man måste se till att man har tid för barnen, har man inte det så skaffar man inte fler barn. Barn måste få uppmärksamhet från sina föräldrar, inte bara att man köper de leksaker och sedan är allt bra. Som förälder är det viktigt att hela tiden vara delaktig i barnens utveckling och vara med och leka med de vad barnen nu leker med det kan t ex handla om att man spelar fotboll eller är med i stallet osv.Bette
    Tyvärr har barnen ingen chans att utala sig om ifall de vill bli födda eller inte.

    Det jag skrev var dock en egen terori som jag tror på.

    Iaf känns det så både när jag ser till mig själv och min omgivning.

    Många barn går på förskola större delen av tiden, kommer hem, föräldrarna lagar mat sedan är klockan mycket och barnen skall nattas...Barnet kanske då har fått 2 timmars kvalitetstid med sina barn av en hel dag.

    Själv har jag ett barbn som behöver förberedas så vi lägger schema på vad vi skall göra, ett bra sätt när det gäller att få fram maximalt med kvalitetstid för oss.
  • Zaria
    mamman2008 skrev 2009-11-11 00:11:07 följande:
    Har man fött ett barn till världen så har man SKYLDIGHET att uppfostra dem till snälla och kamratliga medmänniskor! Annars ska man tyvärr inte ha barn!det har jag fått lära mig.... så varför kan inte alla andra med fatta det?UPPFOSTRAN är A och O inte bara nåt bihang som man tar till nångång ibland..
    Tja idag har många inte råd att gå ner i tid utan måste jobba heltid, bara där försvinner massor med tid från barnen.
  • Zaria
    parvati skrev 2009-11-11 00:18:31 följande:
    Det håller jag helt med om, barn värderar tiden med sina föräldrar inte hur många bilar eller dockor de har. I snitt har ett barn 250 leksaker(om det inte är ännu mer).
    Det där är lite intressant, då sonens kompisar och föräldrar reagerar på att sonen har så lite leksaker...=)

    men varför köpa något han inte ens är intresserad av? Han målar,pysslar, cyklar hellre...

    Verkar som många anser att man MÅSTE köpa allt så det skall se bra ut.

    Vårat barnrum kanske inte "ser" bra ut i prylgalningens ögon, men alla är nöjda.
  • Zaria
    mamman2008 skrev 2009-11-11 00:31:09 följande:
    Lucaz mamma skrev 2009-11-11 00:17:28 följande:
    Ja men det är därför det är så viktigt att TIDIGT redan från födseln lära barn att uppföra sig för sen är de som du säger att man jobbar och sliter och får inte tid med barnen! Därför ska man uppfostra barnen innan man sätter dom på dagis för sedan finns inte tiden till! Sen får man jobba med det ändå.. på helgen exempelvis! Och jag vill tillägga att vet man att man inte kan uppfostra ett barn och att man inte kommer ha tid för barnet så ska man väl inte bli gravid och blir man de så får man ta bort det! Skaffa skydd isf.....
    fast har barnet en diagnos så spelar det ingen roll hur mycket du än uppfostrar och tragglar, i många fall styr impulsen före tanken.

    Det är där det är viktigt att det finns vuxna med som kan ha koll på barnet och hjälpa honom/henne ur såna situationer innan något händer.
  • Zaria
    katta246 skrev 2009-11-11 00:36:54 följande:
    Man behöver inte kränka eller psykiskt eller fykiskt misshandla sitt barn när man uppfostrar sitt barn. Jag lär mina barn vad som är rätt eller fel utan att aga eller kränka dom... men de får inte bete sig hur som helst för det... Om pojken nu har problem på ett eller annat sätt så är ju inte detta den första varningssignalen, hjälpen skulle kommit för längesen men ingen vågar ta något ansvar utan vi curlar ett tag till så blir det nog mycket bättre. Resonerar man så så kommer många fler barn att utsättas för misshandel och övergrepp som TS lilla tjej... Fruktansvärt.
    Hur vet du att barnet är curlat? Känner du barnet?
  • Zaria
    alvaereva skrev 2009-11-11 00:46:17 följande:
    det beror ju ändå på diagnosen och hur allvarlig den är. även barn med svåra personlighetsstörningar kan, med hjälp av framför allt engagerade föräldrar, lära sig en viss kontroll. om inte annat så kan aggressiva tendenser mildras och förloppet skulle ha kunnat se väldigt annorlunda ut. det är inte nödvändigtvis lätt eller snabbt gjort, men även bokstavsbarn kan ändra sitt beteende.
    Absolut, men ofta är det långt ifrån färdigt när barnet är 4 år, då har man tom i många fall inte ens startat en utredning.

    Många av personlighetstörningarna diagnostiserar man inte heller så tidigt tex Borderline, Psykopat mm
Svar på tråden Mitt barn blev MISSHANDLAD på dagis!