Inlägg från: Här och nu |Visa alla inlägg
  • Här och nu

    Mitt barn blev MISSHANDLAD på dagis!

    CarGus skrev 2010-09-04 22:38:30 följande:
    Vilken jävla skitunge!! Fan va arg jag blev när jag läste ts!
    Skönt att Elsie inte fick några men av händelsen och att hon mår bra nu :) En riktig tuffing! :)
    Nej, det är ingen skitunge, utan ett barn som behöver vuxnas stöd och inte fått det. Mitt barn har autism o hade också setts som en jävla skitunge, utan det stöd han har rätt till.
  • Här och nu
    Liten en skrev 2010-10-03 22:18:42 följande:
    STACKARS LILLA FLICKA!
    Jag blir så ledsen så jag börjar gråta!
    Många kramar till lilla tjejen!!
    Och stackars lilla pojke, som inte fått hjälp att lära sig att det var fel eller fått stöd att undvika att göra henne illa. Lika synd om båda. Pojken mer mentalt. Flickan mer fysiskt.
  • Här och nu
    alvaereva skrev 2010-10-10 08:23:34 följande:
    Den här tråden handlade dock om min flicka.

    Och så vill jag tillägga att hon inte blev skadad enbart fysiskt. Hennes fysiska skador var läkta på några veckor, hennes psykiska skador fick vi jobba i flera månader (psykologkontakt via förskolan) med dagligen och en del sitter fortfarande kvar.
    Hon har fortfarande ett ärr i pannan, det är det enda som är kvar från de fysiska skadorna, men jag vet inte när det andra ska gå över. Hon medicineras fortfarande dagligen för det problem hon har kvar och det är nu strax ett år sedan det hände.
    Jag vet det och visst fick hon ärr i själen också. Men det går inte att separera pojken från händelsen. INGET barn ska behöva göra något annat barn illa, för att de vuxna inte kan ge "förrövar-barnet" tillräckligt stöd. Vad för medicin har hon kvar, om du vill svara?
  • Här och nu

    Lite tydligare: Jag beklagar djupt vad din flicka fick utstå, men felet är de vuxnas svek och inte pojkens handling. Förstår du? Min son har en mental diagnos och hade kunnat vara pojken som skadade din flicka, om han inte haft kompetent personal som med träning eller fysisk hjälp hindrat honom. Nu har han fått så mycket hjälp, att han aldrig skulle göra nåt sånt.

  • Här och nu

    Förlåt min ev. upprörda ton ang. pojken, men jag blir lite lack när man så snabbt ropar jävla unge e dyl. Jag är både pedagog o mamma till ett delvis utåtagerande barn, men önskar bara att man tänker lite trots att man inte har de erfarenheterna. Vi vuxna är ansvariga för att stötta barn, som inte nått den mognad man allmänt kan förvänta sig av den viss ålder. Då menar jag inte att man ska lösa alla konflikter åt barn, men vara ett steg före barn som kan riskera att utföra våldsamma handlingar.

    Det pågår utredningar och test-medicineringar i våra fängelser, på de som utför våldsbrott och visar symtom på ADHD, Aspergers osv. Man är inte automatiskt våldsam med dessa diagnoser, men om man har TENDENSER till våld, har man ofta lite svårare att hejda impulserna fårn att bli verkliga. Det är inte ovanligt att våldsbrottslingar säger, att det slog slint utan att droger är inblandande, eller så använder de droger pga. kunskapen om mer ovanliga symtom inte finns och de därför inte fått rätt hjälp. En diagnos är ingen ursäkt för att bete sig illa, men det är en orsak. De större kunskaperna om ADD; ADHD utan hyperaktivitet är bara ca 2-3 år gammal. Fick själv denna diagnos i somras och kan nu mycket lättare t ex slutföra en uppgift och inte dominera ett samtal. En parantes kanske. De stora kunskaperna om ADHD är ca 10 år gamla. Tänk om vi kan se en kraftigt reducerad våldsbrotts-statistik med de barn som går på förskolan idag. Att sen pengar gör att barn med behov av resurspersonal inte alltid får det, är fruktansvärt tragiskt. Det kostar ändå och tyvärr kanske i form av skador eller mord istället.

  • Här och nu
    SaramedM skrev 2010-10-10 10:31:05 följande:
    jag tycker fkatiskt inte det, trots att mitt barn bitvis är aggresivt när hon mår dåligt ( hon har autism)

    I den situationen är det mer synd om offret, dvs ts dotter

    Hur mår din dotter idag TS?
    Hur menar du då? Det var mer synd om flickan just då, men hur tror du att pojken kände sig inombords?
  • Här och nu
    SaramedM skrev 2010-10-10 10:31:05 följande:
    jag tycker fkatiskt inte det, trots att mitt barn bitvis är aggresivt när hon mår dåligt ( hon har autism)

    I den situationen är det mer synd om offret, dvs ts dotter

    Hur mår din dotter idag TS?
    Vem det är mest synd om kan man diskutera, men ff är det inte rätt att säga jävla ouppfostrade unge osv.
  • Här och nu
    alvaereva skrev 2010-10-10 16:33:07 följande:
    Hur pojken ev. kände sig kan du ju starta en tråd om för den här tråden handlar fortfarande inte om honom utan om min dotter.

    Jag vill inte gå in närmare på vad min dotter tar för medicin, inget receptbelagt iaf men det är efter läkares ordination.
    Nu har jag beklagat och du verkar inte lyssna. Din dotter är inte det enda barnet på det är synd om. Det gäller att se sammanhanget.
  • Här och nu
    alvaereva skrev 2010-10-10 22:25:35 följande:
    jag vet att min dotter inte är det enda barnet på jorden som det är synd om. jag ser visst ett sammanhang och jag har flera gånger i tråden sagt att jag också tycker synd om pojken, och har du inte sett det så är det kanske du som inte lyssnar?

    jag är själv uppvuxen i en familj med barn med speciella behov och jag vet hur jobbigt det är att vara på "den andra sidan" i en sån här situation.

    Dock handlade inte tråden om något annat än att min dotter blivit misshandlad. Den handlade inte om pojken, utan om min dotter och det vi som föräldrar till henne har fått genomlida.

    Har du stort behov av att prata om hur synd det är om pojken så kanske du kan göra det i en annan tråd än den här där jag sökt stöttning för att klara av att gå igenom detta och vara en bra förälder till mitt barn?
    Det går fortfarande inte att separera pojken från händelsen och med tanke på din ton i tråden, är det svårt att tro att du har erfarenhet av särskilda behov.
  • Här och nu
    Petra123 skrev 2010-10-10 22:40:03 följande:
    Men herre gud. jag läste detta för ett tag sen, och ni måste ha varit helt förstörda....Vilken sund förälder börjar tycka synd om det andra barnet också i en sån här situation? Man måste ju se till sina egna barns bästa först! Det andra barnets föräldrar får tycka synd om sitt eget barn.

    Skönt att se att din dotter älskar sitt dagis! Gjorde mig gott i hjärtat att läsa. Jag som får mitt hjärta brustet nu när min son haft slemhosta liksom...Vet inte HUR jag skulle må om min son råkat ut för samma som er dotter gjorde! Och det din man skrev var riktigt bra! Härligt att vissa av oss har underbara män som fångar oss, när vi faller :)

    Kram till er alla!!
    Men herregud själv. Man kan väl se till både sitt eget barn o det andra?
Svar på tråden Mitt barn blev MISSHANDLAD på dagis!