Nej det behöver inte gå så långt, men du måste tänka på vad ett domstolsbeslut är, det är ett papper som säger vad föräldrarna får göra och inte göra, men just eftersom det är barn inblandade så kan inte domstolarna använda samma tvångsmedel som de kan i låt säga en brottmålsrättegång.
I klartext betyder det att boendeföräldern kan skita i vad umgängesföräldern tycker och flytta ändå. Skatteverket kommer då att utreda var barnet har sin faktiska dygnsvila (dvs var det faktiskt bor) och sedan kommer de att ändra folkbokföringen till det – och vips så förlorade du som pappa dina rättigheter att vara med och bestämma.
Det enda effektiva hindret mot det är därför att boendet flyttas över till umgängesföräldern, och sånt sker då och då när det gäller större barn som har en mer etablerad relation till sina barn.
Det handlar alltså om ett slags avskräckningstaktik: "flyttar du så bår barnet bo hos pappan". Problemet är att det inte är särskilt verkningsfullt, för alla vet att mammor till så här små barn kan bete sig praktiskt taget hur som helst och boendet flyttas ändå inte över.
Jag har varit i exakt samma situation som du och till och med suttit i rätten och blivit vänligt uppmanad av domaren att "det bästa vore kanske om du också flyttade till den orten" (vilket var precis vad jag gjorde)
Det är tyvärr en strid där du har dåliga odds just nu, pga av att barnet är så litet och i realiteten står barnet mycket närmare än vad du gör. (eftersom hon har barnet mer, det är ingen värdering av er som föräldrar) Det första du måste göra är att utöka umgänget så mycket som möjligt. Du måste helt enkelt ha barnet mycket tätare redan nu, för din relation till barnet är helt avgörande för utfallet i en eventuell rättsprocess. Måste du ändra ditt arbete och/eller ta ledigt lite så måste du göra det.