bra o dåligt med att bo i england

Håller med de flesta men skulle vilja lägga till lite:

BRA
Det är mycket ljusare länge under vinterhalvåret jämfört med i Sverige
Det är varmare
Älskar multikulturen i London!
Eftersom barnen ofta är hemma med sina föräldrar eller en nanny istället för att gå till dagis så finns här MASSOR att göra med barn.
Artigheten
Främlingar pratar med varann här!
Ekologisk mat är billigare än i Sverige
Sjukvården är jättebra och gratis
Tandvården kostar inte skjortan (jag betalar runt 17 pund per besök)

DÅLIGT
Även om det är i genomsnitt varmare här så gör luftfuktigheten att det känns mycket kallare.
Varmt på sommaren innebär 35 grader i skuggan i juli...

Dåligt isolerade hus - jag fryser HELA tiden
Dåligt byggda hus - mögel är t.ex. en vardagsgrej även i nybyggda hus. Byggfusk får en helt ny betydelse i England - i alla fall London.

Genusdebatten saknas. Killarna ska leka med bilar och ha blå kläder, tjejerna ska leka med dockor och ha rosa. Givetvis beror det på vem man umgås med, men de flesta här är väldigt inkörda på man- respektive kvinnospåret. Jag menar absolut inte att det är fel att vilja att ens barn har enbart rosa, jag menar bara att jag inte vill bli sedd som konstig för att mina söner har ett leksakskök eller dockor (för att det VILL det). "Boys will be boys" är ett av vår bvc-tants favorituttryck när jag t.ex. påtalar min oro över att barnen slåss mycket. Som kvinna blir jag ofta förbisedd och kränkt - senast på banken då endast min man blev tilltalad och till och med tilltalad OM mig när jag stod bredvid ("Do you REALLY want to share you bank account with your wife? You know that she will be able to access the account with her card."). Dessa saker händer ofta, i alla fall betydligt oftare än i Sverige. Mina vänner har svårt att få jobb på grund av att de har barn, bland de första frågorna på arbetsintervju brukar vara "Vad ska du göra av dina barn ifall du får detta jobbet?" - den frågan skulle aldrig ställas till en pappa.

Pudding. I skolan får barnen efterrätt varje dag - trots att skolan har en "Healthy School"-stämpel. 

NEUTRALT
Ibland säger folk att man får friare tyglar när det gäller barnuppfostran. Jag trodde att det stämde tills jag började prata med andra britter om detta. Det stämmer inte alls och motsvarigheten till BVC vill gärna ha stenkoll.

Vi bor i hyrd lägenhet, som vi hyr från en agency. Många privata hyresvärdar anlitar lettings agencies för att dessa ska ha kontakten med hyresgästerna. Det är många som bara äger lägenheter, men har aldrig och kommer aldrig bo i dem. Det är svindyrt och man får betala depositionsavgift (via ett depositionsavgiftsföretag, för att undvika att bli lurad) och en massa andra avgifter i samband med inflytt. Vi vill också köpa lägenhet men har tyvärr inga besparingar, så det dröjer nog ett tag till. 

Det finns också social housing som är mycket billigare. Det kan vara allt ifrån sunkiga mögelhus till nybygda lägenheter (i nybyggda hus ska en viss andel lägenheter vara avsedda för social housing). Alla kommuner har olika regler för vilka som är berättigade social housing-lägenhet. I vår kommun skulle vi kunna få en sådan lägenhet men man måste ha bott i kommunen i tre år för att vara berättigad och för att kunna ställa sig i kön.

Om man har barn så kan man enligt lag inte bli utsparkad från en lägenhet, inte ens om man inte betalar hyra. Så har jag förstått det i alla fall. Detta är till fördel i många fall - i vårt fall var det en nackdel. Vi fick betala extra depositionsavgift eller skaffa en englandsbaserad borgenär till mig (eftersom jag inte jobbar, utan är hemma med barnen för tillfället). Eftersom vi inte har någon i England, så fick vi betala tre månader deposition istället för två. Ganska saftigt :/ 

Lite mer info om working tax credit finns här: www.gov.uk/working-tax-credit
Vet tyvärr inget om det själv.

Ett plus till med England:
Man kan starta och driva företag väldigt enkelt och billigt.

Jag kan faktiskt inte hitta någon information om det på internet så du har säkert rätt. Men jag tycker det är konstigt för vi har hört detta från flera olika källor :/ Kanske är det så att vissa lettings agencies har detta som policy och att de därför är extra petiga.

Det är himla intressant att läsa om era upplevelser, även om det är OT :) Tråden startade ju 2009, så jag tror inte att trådstartaren har någon emot att det spårar ur lite. Jag har fortfarande inte bestämt mig om jag gillar England eller Sverige bättre. Jag saknar Sverige, men samtidigt saknar jag nu också England när jag är i Sverige. Allt ger mig sån ångest nuförtiden. Jag vet knappt vad jag själv tycker längre.

Oj vad konstigt! Får kanske starta en egen tråd då :)

Det är där skon klämmer för mig också. Jag gillar verkligen England (London mest) och människorna men jag saknar det där spontana, att kunna dra till mina föräldrar eller kusinerna eller vännerna vid födelsedagar eller bara över en helg/dag/kväll. Det är inte heller det enklaste att åka dit, eftersom vi har 2 barn. Jag undrar ofta om jag verkligen gör dem en tjänst genom att bo här. Det får säkert fler möjligheter här (inbillar jag mig i alla fall, fast skola från 4 är kanske inte det ultimata) men de får inte lära känna sina kusiner, mor- och farföräldrar etc på samma sätt som om de bott i Sverige. Vi börjar få en del vänner här nu, efter snart 1 år i denna stadsdel men de flesta är nog sådana som egentligen inte tänker bo kvar längre än något år till (England eller del av staden).