Inlägg från: Flickanx2 |Visa alla inlägg
  • Flickanx2

    Länka till din blogg här!

    Jösses vad både positiv och negativ kritik jag får på nätet. Ja, om du bara kollar på vad tv4 har för rubrik på inlägget på sin sida, då kan du ju tolka det på ett helt missanpassat vis. ALLA som känner mig personligen VET att jag inget hellre i världen vill än att alla ska vara vänner med alla, så den där rubriken... ja, den är så långt ifrån jag man någonsin kan komma. Sanna mina ord där, men visst vill du tolka det på något annat sätt kan jag inte göra något åt saken. Annars så lägger jag ut en lite längre videobloggs-hälsning för alla er som tycker det är roligt att följa mina bravader där på Farmen, ni andra kan ju låta bli att kolla istället tycker jag. 
    Kram från en något missuppfattad Nilla som bara ville att alla skulle vara kompisar med alla där på gården. Sedan hade jag ju min taktik men det är ju en helt annan historia, som för övrigt också gick ut på att vara vän med alla. 
    Ps. en liten förklaring: The-stunden i hagen var ett initiativ till god gemenskap, inte för att vara otrevlig alltså... hur någon nu kan tolka det som något fult, ja den personen skulle inte jag vilja bjuda på fika i alla fall. Så tjingeling så länge och kram och tack till alla ni som stödjer mig därute i vimlet :) 

    ekdungen.blogspot.se/

  • Flickanx2

    ekdungen.blogspot.se/



    Vi har det rätt gott trots allt på Farmen just nu tycker jag. Mat har vi i och med våra slakter vi gjort. Vill ändå påpeka att även ifall det verkar som om vi i tv äter en hiskeligt massa så är faktiskt inte sanningen riktigt så. Vi äter frukost, dvs. vår Farmar-gröt sedan blir det middag och då försöker vi få in lite kött och potatis och till kvällen blir det gröt eller välling. Mer än så är det inte men i tv ser det ut som om vi äter hur mycket som helst. Ägg och fisk har vi dock eftersom hönsen värper på bra och sjön är full av fisk, fast arbeten på gården har vi också och konflikter lite till och från. Även om de inte är lika många nu som det var tidigare i tävlingen, dessutom känner vi deltagare nu varandra så pass bra att vi respekterar var och en på ett helt annat sätt än tidigare. Vi vet lite hur vi kommer att reagera på olika situationer och livet går sakta men säkert sin stilla gång här på Farmen.
     
    Till kvällen på vår kräftskiva sjunger vi och äter kräftor i solen som sakta går ned från skyn. Vi skrattar och har det så trevlig. Vi tar ut vardagsrumsbordet till vår trädgård och sitter under äppelträdet. Det känns som en liten vilopaus från tävlingen. Ja, det är en härlig tid på Farmen just nu känns det som. En kväll som alla andra fast ändå inte tänker vi där vi sitter tillsammans och bara trivs. Jag och Nina gör ett litet sång och dans-nummer vilket jag tror uppskattas av våra kompisar. Det hoppas jag i alla fall, lite får man bjuda på sig själv. Vi somnar gott i våra halmsängar efter festen.
     
    Kram nilla 

  • Flickanx2
    Vilken känsla när jag efter en hel sommar äntligen fick träffa min man Micke som kom på besök på Farmen. Inget kan väl passa så bra som vår egen kärlekssång "A beautiful lovesong". I morgon blir det en ny videoblogg och under tiden kan du även följa mig på facebook om du vill prata med mig. Kram nilla

    ekdungen.blogspot.se/

  • Flickanx2
    Nu är det jag som är Storbonde i Farmen 2016 och jag kommer att ha en något annorlunda strategi för min ledarstil än vad de övriga har haft. Varför? Jo, för att nu är alla deltagarna så trötta och det är inte lätt att få dem att arbeta överhuvudtaget. Jag har redan en säkrad plats i finalen så jag bestämde tillsammans med de andra att vi skulle njuta av vår sista tid tillsammans på gården i stället för att göra så att vi fick en eventuell belöning. Självklart skulle vi sköta djuren, det var det inte på tal om men vi bestämde att ta eventuella straff gemensamt som en grupp.
    Jag kan berätta att jag i detta läget var så trött, så trött. Jag hade en hemlängtan av inte denna värld och jag hade varit ifrån mina nära och kära en hel sommar. Därför ber jag er att ha det i åtanke när ni ser mig där på Farmen nu. Här berättar jag på tv4 Farmens Facebook-sida om hur jag känner mig just nu och varför jag är som jag är i mitt ledarskap. Kolla jättegärna om du är intresserad: 

    ekdungen.blogspot.se/

  • Flickanx2

    Så var vi bara fem kvar  i tävlingen. Jag vaknar denna morgon efter att ha sovit jättedåligt. Det känns som om det bara vore en dröm att Micke har varit här på gården och hälsat på mig. Jag går omkring resten av dagen och nästan låtsas som om jag är någon helt annan, som ett sätt för mig att orka härda ut den här sista tiden. Det slutar ändå med att jag blir mig själv, för allt kommer i kapp en. Det gör det alltid tillslut tänker jag och ger upp att försöka vara någon som jag inte är. Just nu är jag bara ledsen och det är ingen idé att försöka spela något annat. 
    Jag ältar mina tankar och de verkar nu bara irra runt i huvudet på mig. Jag längtar hem men vill ändå stanna. Har jag klarat mig så här långt måste jag löpa linan ut. Mina tankar irrar också omkring i mitt huvud för idag är det dags för mig att göra ett stort val. Jag ska, som Storbonde denna sista vecka välja en förste-kämpe till Tinget. Den som nu kommer att bli vald så här sent i tävlingen kommer inte att bli glad på mig. Det vet jag. 
    Vem ska jag ge dödsdomen till, tänker jag? Den sista veckan på Farmen börjar lida mot sitt slut och jag våndas över beslutet. Personen kanske kommer att känna det som om hon eller han faller på mållinjen, så går mina tankar nu. Det ligger inte i min natur att behöva göra någon ledsen men nu är jag alltså tvungen till det, dessutom är jag god vän med dem allihop som är kvar på Farmen. Vi har sakta men säkert blivit färre och färre deltagare här. Nu består vår lilla familj endast av fem personer. Eftersom vi har kommit varandra väldigt nära är detta det svåraste valet jag någonsin har behövt göra här i tävlingen. 
    Nu skulle jag egentligen ha fått ny energi ifrån att min Micke varit här men det har blivit helt tvärtom. Min hemlängtan har vuxit sig jättestor och jag tycker mest det är jobbigt med både alla mina trötta medtävlande kumpaner som inte vill jobba och att jag nu måste göra någon jag faktiskt gillar så besviken. 
    Kram n
  • Flickanx2
    Nu närmar sig finalveckan på Farmen. Detta har varit en framgångshistoria för mig och tänker att det då passar utmärkt att presentera den av våra låtar som rönt mest framgång. 1,1 miljoner visningar på Tuben, Grattis Lucy! Låten handlar om en kvinna i sina bästa åt som inser att livet inte kommer att vara för evigt. Allt vi drömt om kommer kanske inte att bli verklighet. Jag kan faktiskt känna igen mig själv mycket i Lucy i sången och jag tror att många andra med mig, både killar och tjejer i alla åldrar kan förstå känslan jag försöker förmedla. Hoppas du tycker om den och förstår vad jag menar.
    Kram Nilla. Se musikvideon: ekdungen.blogspot.se/

  • Flickanx2
    ekdungen.blogspot.se/

    Än en gång står jag på perrongen och väntar på att tåget ska komma och ta mig till Skillingaryd, fast denna gång behöver jag inte vara nervös inför tävlingen längre. Förra gången hade jag inte vetat vad som väntade mig eller vilka människor som jag skulle komma att lära känna? Denna gång är jag lugn inför det, dock är jag lite orolig just därför att jag nu vet exakt vilka personer jag ska komma att träffa. Både de människor jag tycker mer om men även de som jag kommit sämre överens med på Farmen. 
     
    Jag kliver upp på tåget och hör plötsligt hur någon ropar inifrån kupén:
    ?Men, Nilla! Vad gör du här? Jag trodde du hade en säker plats in i finalen? Vad har hänt??. Jag sätter mig ner mitt emot de andra. Där sitter Palle, Gunvor, Sara-Marie och Sofie. Jag förklarar så gott jag kan vad som hänt på gården efter att de åkt hem och de skrattar åt mina bravader. De kramar om mig allihop och jag känner mig lite lugnare. Alla konflikter som varit på Farmen tidigare känns nu helt borta. Det har varit ett spel och det är vi alla medvetna om. Vi deltagare är dock de enda personerna som kan veta exakt vad vi gått igenom och nu har vi bara varandra att stötta oss emot. Det är som om vi har en tyst överenskommelse om att vi ska göra det, vad som än händer när programmet väl senare kommer att sändas på tv.
     
    Det slår mig hur annorlunda mina Farmen-kompisar ser ut härute i den riktiga världen. Gunvor är sminkad och Sara-Mari ser ut som om hon stigit rakt ur en sextiotalsfilm. Sofie ser ut som en snäll liten flicka och Palle har snälla bruna ögon som plirande tittar tillbaks på mig. Allt vi varit med om är som bortblåst nu samtidigt som det känns som vi känner varandra på ett väldigt djupt plan. Vi har varit tillsammans på en plats där vi lärt känna alla våra svagheter men vi gillar varandra ändå. Tänk vad vi varit med om tänker jag tyst och begrundar dem i smyg. Det var ju nyss vi gick där i skogen på väg till detta äventyr. Gunvor tar upp en Champagne-flaska på tåget och vi skålar i plastmuggar. De andra som sitter där med mig har varit hemma en lång tid och verkar ha vant sig vid livet utanför Farmen men jag känner mig fortfarande så ovan. Jag vet inte vilket som känns mest lyxigt, Champagnen eller plastmuggen? Jag har inte hållit i en sådan på två månader.

    Kram n
  • Flickanx2
    ekdungen.blogspot.se/

    Grattis Fredrik!!!



    När Fredrik har svarat rätt på den sista frågan skriker Paolo högt:
    ?Årets Farmare 2016; Fredrik!?. Vi alla jublar och applåderar. 
    ?Ni kan komma ned och gratulera vinnaren!? fortsätter Paolo skrika till oss där vi sitter på läktaren ovanför Tinget och vi alla rusar nedför den branta lilla trappan. Där öppnar någon en champagne-flaska och sprutar det rakt över oss alla deltagare. Jag får lite i ögat men det gör mig ingenting. Lyckan är total. Nu är spelet äntligen över och även om det är Fredrik som blir årets Farmare känner vi oss alla som vinnare på sätt och vis. 
     
    En kamera som åker på en mekanisk arm uppe på taket rullas mot Paolo alltmedan han säger:
    ?Vill DU vara med i nästa års Farmen så gå in på Tv4.se och ansök. Det kan vara du som står här nästa gång!?. Jag skrattar rakt in i kameran och det slår mig än en gång att jag är en av de över 7000 sökande som blivit antagen till detta äventyr. Jag undrar än idag varför? Är så evigt tacksam för att just jag fick göra denna resa.
    På kvällen ska vi ha finalfest.Vi blir  visade in i en lada där festen ska vara. Utanför hänger det en massa bilder av oss Farmare och det känns fullständigt overkligt att se dem. Jag känner igen varenda bild och vet exakt när de tagit korten men det är som om det ändå inte är jag på bilderna. Det är en fullständigt absurd känsla. Vad som slår mig är att jag faktiskt ser lycklig ut på korten även om jag vet att jag inte alltid varit det under min tid på Farmen. Jag inser plötsligt att jag har varit lycklig den mesta av tiden där inne ändå. Jag ler medan jag känner hur bubblet i glaset gör sig påmind i min hjärna.
     
    Gutta är också med på festen nu. Han har med sina två små hundar och jag småpratar med honom där han står och grillar kött till oss alla. Det känns konstigt att prata med honom utanför Farmen. Han är en vanlig man, någon som jag känner väl men ändå inte. Jag behöver inte längre vara rädd för att han ska ge mig straff för något. Vi skrattar och skålar. Jag pratar med alla, de flesta vet jag inte ens vilka de är men alla verkar känna mig. 
     
    Vi får se en liten förhandsvisning av  Farmen-programmen. Jag ser mig själv på den stora skärmen, det känns lustigt och jag hör mig själv säga i programmet:
    ?Jag är orolig över vad det är för människor som ska tåga in på Farmen med mig??, på bredaste Småländska.  Jag minns det som om det var igår trots att det var för länge sedan jag satt där på synken och sa just de orden. Ändå känns det som om det är någon annan tjej som sitter där och säger det.  
    ?Det är overkligt att se, det är jag men ändå inte!?, viskar jag till en från kamerateamet som sitter bredvid mig och han skrattar tillbaks mot mig. 
     
    Börjar genast skriva ned allt som jag minns i detalj när jag kommer hem, precis så som jag minns det för att du ska få läsa min bok senare och förhoppningsvis förstå ett och annat lite bättre. 
     
  • Flickanx2
    Fem saker du inte visste om mig:
     
    1. Jag slickar av mina chips när jag äter dem och lägger dem i en skål jämte mig. Mina övriga familjemedlemmar löper därför stor risk att råka få chips som smakar väldigt lite sen (sorry.. jag vet men.. ;) )
     
    2. Jag lägger alltid toalettpapper på köpepizzan för jag tycker det är så hiskeligt mycket fett när man köper den på pizzerian. Här löper mina familjemedlemmar stor risk att skämmas för sin gamla mor och det resulterar oftast i att jag inte blir bjuden på pizza längre.
     
    3. Varannan dag så hänger jag ut täcken och kuddar för vädring men eftersom jag är så glömsk brukar jag glömma bort att de hänger där i ur och skur. Vilket får till följd att mina familjemedlemmar ofta får sova i blöta och kalla sängkläder.
     
    4. Ett av det roligaste jag vet är att måla och jag kan få riktig abstinens om jag ser en pensel. Då brukar jag gå runt och leta efter saker jag kan kladda ned och är helt livsfarlig om man sätter en sådan i min hand. Det kan få till följd att till och med stenarna i min trädgård blir både vita, rosa eller blå. Om jag inte hittar något annat att kladda på, passa dig för mig då ;) 
     
    5. Tycker är roligt är att pyssla med barnen. Då brukar jag göra fina inbjudningskort som jag är så stolt över och sänder glatt iväg för att visa dem. Det är först när jag sänt dem som jag inser att jag måste ha kalaset också. Brukar dessutom glömma att skriva vilken tid och dag som inbjudan gäller. Folk brukar svara att de gärna kommer men när är det?

    ekdungen.blogspot.se/



  • Flickanx2

    Den här lilla påska-gumman kommer inte med godis i sina ägg utan hon försöker att förgifta folk, så det gäller att passa sig ????
    Vi har som årlig tradition att klä ut oss och göra bus. Brukar ha Påskäggsletarkalas med skattkarta och allt som hör Påsken till. Varje år så bygger jag dessutom upp Gunnel, som är en påska-kärring i människostorlek som får sitta mitt ute i åker för allmän beskådning. Hon är jätteful men ett roligt inslag som gör att alla som ser henne blir glada. Hon brukar vara uppbyggd av allt möjlig bråte som jag hittar och ett år ?råkade? jag ta barnens skolväskor. Tänkte att det kan väl inte göra så mycket, det är ju ändå Påsklov nu? Till saken hör att jag är så himla glömsk så när det var dags för skolan att börja igen så hittade vi inte väskorna. Vi letade som tokar precis överallt! Skolväskorna ?gömde? Gunnel så fint i sin mage ända tills jag fick för mig att montera ned henne igen. DÅ dök de där förgjordade väskorna upp. Japp, så kan det gå när jag är i farten.



    Tjingling och kram n


  • Flickanx2

    finest.se/nillawallette

    Söndagar är härliga tycker jag fast det har inte alltid varit så. När jag var liten tyckte jag att hela dagen var en enda förberedelse inför skoldagen som komma skulle. Inte för att jag inte trivdes i skolan för det gjorde jag visst. Hade en underbar fröken och var rätt så populär bland kompisarna men jag har alltid varit en lite orolig själ. Vet egentligen inte varför? Tror bara att  jag helt enkelt är en sån där person som oroar mig för allt och inget. Ja, det kan till och med gå så långt att:


    ?Om jag inte har något att oroa mig för så oroar jag mig för att det inte finns något att oroa sig för!? . Hahaa, ja du fattar hur jag menar den långa och konstiga meningen till trots.


    Hur som haver? idag oroar jag mig i alla fall inte för någonting. Det har jag bestämt? även om jag både ätit för mycket påskgodis, inte joggat som jag borde, har hur mycket som helst att fixa med..


    För när solen skiner utanför mitt köksfönster, barnen är lyckliga och harmoniska då har jag inte inte något att klaga på. Jag sitter lugnt kvar med min kaffekopp i solskenet och njuter av Maltes nynnande när han sitter jämte mig och ritar med fåglarna som sjunger i kapp i bakgrunden.


    Söndagarna har bytts ut från hemska och långa till härliga och korta?. Ja, det är väl det som oroar mig då, att de härliga söndagarna verkar ta slut så fort nu för tiden men jag viftar bara bort den tanken lika lätt som om den vore ett dammkorn i vinden:


    ?Vift, vift sådär ja, enkelt som en plätt!?. Känner du igen dig i denna situation ibland? Försök då njuta i alla fall. Om det så ska ta hela långa dagen så bara vifta på, det gör jag och det verkar fungera.


    Kram n


  • Flickanx2
    Notorisk kaffedrickande och fikande person ? det är jag det! Genast när någon kommer på besök hem till mig kan jag själv höra mig säga till verebörande:
    "Vill du ha en kopp? Jag har precis satt på pannan!", och det oavsett om det är sant eller inte. Vad är det då som är så himla viktigt med att få en kaffekopp i handen? Det är den gemytliga kontakten som blir i och med att vi gör något tillsammans. Egentligen har det ingen betydelse om det är kaffe, te eller saft, huvudsaken är att vi gör det ihop. Ett skönt lugn infinner sig vid fikabordet och en mycket mer avslappnad atmosfär blir det, bara av att höra klirret ifrån kaffekopparna när vi sitter ute i solskenet i min trädgård. Ja, det finns inget bättre. Inte om du frågar mig i alla fall. Faktum är att det gäller djur också, locka med en godbit i handen och vips, så har en härlig kontakt skapats er emellan. Samtidigt som jag sitter här och skriver ringer telefonen och en kompis ska komma på besök och jag säger:
    "Härligt. Jag sätter på pannan direkt!". ???? 

    finest.se/nillawallette/

  • Flickanx2

    finest.se/nillawallette/

    Är nog en av de få som faktiskt aldrig har tatuerat mig, annars verkar det som om var och varannan människa gör det nu för tiden. Inte för att jag inte tycker det är fint eller så. Nä, det kan vara jättesnyggt på rätt person och med rätt tatuering, men? det finns två stora anledningar till varför jag inte gjort det:


    1. för att jag tänker att det gör ont.
    2. för att jag är rädd för att jag ska ångra mig efteråt.


    Ja, det är ju så permanent. En gång tatuerad, alltid tatuerad liksom. Därför blev jag faktiskt positivt överraskad när jag hörde talas om att det nu för tiden finns en sorts ?ånger-rätt? inom detta område. Äntligen säger jag, inte en dag för tidigt! För visst borde det väl finnas personer som ångrat sig? Nu vill jag veta, med handen på hjärtat, är du en av dem? Vad ångar du, och vad gjorde du då?


    En klinik som jag besöker regelbundet och där jag gör olika behandlingar, som exempelvis hudföryngring, är Växjö Medical Center i Växjö. Dr Tore Nilsen som driver kliniken har mångårig erfarenhet av estetisk medicin och är en av de högst uppsatta hudläkarna i Sverige då han håller i utbildningar och föreläser för läkare och sköterskor runtom i landet samt utomlands.
    Snart är det dags för mig att gå och göra en hudföryngring med 4D laser. Det ska du få läsa om framöver. Innan dess vill jag hinta om att dr Tore har en av Sveriges bästa lasrar för tatueringsborttagning på kliniken, Picolaser. Tatueringsborttagning med Picolaser gör mindre ont, kräver färre behandlingar och ger bättre resultat än när man tar bort tatueringar med traditionella lasrar. Den är så bra att folk åker långväga för att få behandling. Det gäller både de som vill få bort sin tatuering och de som bara vill göra en cover up så de kan göra sig en ny tatuering. Om du är en av dem som ångrat en tatuering så kan du nu i alla fall få svar och hjälp med att ordna till ditt misstag. Beskriv gärna och kommentera, alltid roligt med lite diskussion kring detta ämne. För övrigt är det min duktiga man, Micke, som har gjort denna film som ni kan se här: 
    ">






Svar på tråden Länka till din blogg här!