"OTUR" efter konisering???

Jag hade "otur"......
Men idag är jag frisk

Klart det är jobbigt och det blir många turer på kvinnokliniken...... Inte nog med att jag hade kvar förändringarna, jag fick en kraftig infektion efter operationen oxå

Du ska se att det ordnar sig, som det faktiskt gör för de flesta!
Kram

Hej Pirri!

Stackars dej som hade "otur"...men va härligt att du e frisk nu

Ja klart att d måste blir riktigt jobbigt m alla turer på kliniken...
för min del så e jag nog mest rädd för komlpikationer o att "det" ska ha spridit sej, all denna oro o väntan...men d e förhoppningsvis som du säger..."att det ordnar sej nog"

Tack för svaret!...
Nån annan som har varit me om detta oxå kanske o som vill berätta lite mer???

MvH, LillaL8

Hej på er!

Jag gjorde samma operation (diatermi) som er för exakt två veckor sedan...
Håller med om att det var obehagligt men det gjorde inte så ont. Än så länge har jag inga känningar efter operationen.

Doktorn sade också till mig att de vanligtvis får bort allt och att jag inte hade något att oroa mig för. Ändå går jag och väntar på det där brevet....man vill ju veta att allt är okej.

Dessutom försöker vi få barn och måste vänta med samlag 3-4 veckor, lite trist men så är det om man inte vill riskera att få en infektion....

Pirri: hur märkte du att du hade en infektion?
/Lillmiss

Oj, jag fick hög feber och något otroligt ont i "tjejmagen" och ner i underlivet......
Åkte in akut och fick stark antibiotika.....

För mig tog det nästan ett år innan jag blev "friskförklarad" och självklart oroade man sig över att det skulle sprida sig...
Det som hände efter operationen var INGENTING!? Läkaren sa att de flesta som har "kvar cellförändringar" (eller vad det nu kallas) efter operation tar kroppen hand om själv (?) och jag fick bara vänta och komma på nya provtagningar var 6:e månad och jag kan lova att man hinner tänka både det ena och det andra under den tiden.... Man målar upp värsta scenario.....!

Numera går jag varje år och tar cellprov, känns bäst för mig och min gynekolog har stor förståelse. Det var 9 år sen jag gjorde operationen.......

Hejhej!

Skönt o få höra från andra som har varit o e i samma situation!

LILLMISS:
Jag håller m dej, själva operationen gick ok, men denna väntan på d där brevet...phuu!Jag har väl ca. 4 veckors väntan framför mej, men ska försöka att inte tänka på d så mycket.
Vi planerade oxå för barn, o d e rätt mycke planering innan eftersom jag har diabetes, MEN, allt blir inte alltid som man vill o har planerat!!!...
jag fick reda på att d skulle bli operation för cellförändringarna o instruktioner att jag inte "får" bli gravid innan jag har gjort första återkollen som e efter 4 månader(!)...suck!!!
o sen vänta på d svaret en månad...
så planerna för att skaffa barn får skjutas nåt halvår framåt...ja, om nu alla prover visar sej va ok.
LILLMISS: Sa läkaren inte till dej att du skulle vänta me att bli gravid???

PIRRI:
Va tror du...jag gjorde ingreppet för 3dgr sen o jag har ont i magen, känns mest som mesnvärk ioförsej o som jag tror e helt normalt att ha i nån vecka efteråt, men sen hugger d liksom till emellanåt, ner mot ljumsken eller bäckenet liksom, o mest när jag rör på mej...vet ju att d va längesen du hade dina problem o att du fick hög feber o mycke ont, men tänkte ändå fråga om d va nåt liknande du kände?...man e ju som sagt lite småorolig!

Ha d så bra!
/LillaL8

Svårt att säga, men för mig var det ju febern som var det första tecknet på infektion och den komm snabbt - alltså blev dåligt snabbt........ Smärtan kom efter febern.

Jag tror att "mensvärk" inte är något att oroa sig för, livmoderna är ju irriterad efter operationen, men får du väldigt ont kan du ju alltid ringa till sjukvårdsupplysningen och fråga om dom tycker att du ska kolla upp det!?

Hoppas det löser sig och jag håller tummarna för dins provsvar!
Kram

Hej!

Jag har haft OTUR... 2004 var ett riktigt pest-år!

2004:
feb - cellprov visade grava cellförändringar
april - konisering med elektrisk slynga i lokalbedövning
aug - slutade med p-piller för att skaffa en liten
sep - kontroll hos gyn med cellprov
sep/okt - brev från gyn om kvarstående grava cellförändringar, besked om operation av livmoderhalsen i narkos
28 okt - positivt gravtest, hur lycklig som helst!
29 okt - inskrivningssamtal för operation, besked om att man inte kan operera om jag vill behålla graviditeten, hur olycklig som helst!
okt/nov - mardsrömsvecka, måste fatta beslut om abort eller inte abort
18 nov - kirurgisk abort (under narkos)
13 december - operation av livmoderhalsen i narkos

Ovanstående var snabbversionen. Som ni förstår var det en himla massa känslor mellan raderna. Jag var TOTALT KNÄCKT! Jag ångrar inte aborten, eftersom jag i efterhand har fått kommentarer från två läkare om att det var ett klokt beslut - jag hade mer än grava cellförändringar, jag hade förstadie till livmoderhalscancer.

2005:
Har försökt fixa en ny graviditet sen i januari utan resultat... Känns förstås inte så kul. Före operation nummer två märkte jag av mina ägglossningar i form av ÄL-sekret 3-4 dagar per månad, men nu har jag inget av den varan. LÄkaren har sagt att operationen inte ska spela nån roll ur perspektivet att bli gravid, men jag undrar jag... Ska på återbesök i november hos gyn. Tänker ta upp frågan med dem om det inte blivit nåt då.

LillaL8,

Läkaren sa inget om att jag borde vänta att bli gravid, jag berättade att vi försökt i två månader. Skumt!
Häromdagen så fick jag i alla fall svar från provet de tog när de tog bort cellförändringarna för ca 3 v sen. Det stod att förändringarna är nu förhoppningsvis helt borttagna efter operationen, men att de kallar mig till ny undersökning om fyra månader.
Om det är farligt att bli gravid fram tills dess så borde de ju ha sagt nåt! Undrar om jag ska ringa och fråga för säkerhets skull?

BACILLEN:

Fyy, va hemskt, förstår att du har haft ett riktigt jobbigt år
men jag hoppas att du nu kan försöka se framåt istället, o jag hoppas att du blir gravid snart o att operationerna inte ska ha nån inverkan på det...LYCKA TILL!!!

LILLMISS:
Om jag va du så skulle jag absolut dubbelkolla m läkaren ang. om d verkligen e ok att bli gravid innan första återkollen, för se vad som hände när Bacillen gjorde sin efterkoll, den visade att d fanns cellförändringar kvar o då vill man ju inte va gravid.

Jag hade medelsvåra förändringar, o om några veckor får jag förhoppningsvis samma svar som du, att förändringarna förhoppningsvis e borta ...håll tummarna för mej oxå!

Du...vi planerade ju oxå för barn, o all planering bara rasade samman när jag fick beskedet...cellförändringar o att jag får vänta m att bli gravid...jag va ju först heldeppig iome att jag oxå har diabetes o då krävs ju en hel del planering inför en graviditet...
men nu när jag har ställt in mej på att min d faktiskt e som läkaren sa, min hälsa som kommer i första hand...o att jag sen kan skaffa en liten.

Hoppas allt kommer att lösa sej för dej!
Stor Kram!
LillaL8

Tänkte berätta min version också....

Gick och tog cellprover flera ggr/år i ca 3 år. Svaren var ömsom positiva, ömsom negativa. Tillslut tog man en biopsi och bestämde sig för att göra en slyngkonisering under narkos. Detta gjordes 2/9 förra året. Jag var öm över magen ett tag och vi avstod från sex. Efter några veckor fick jag brevsvar om att det verkade som om allt var borta. Var på kontroll i januari, allt var ok. Skulle ha varit på ett årskontroll nu i september men då var jag gravid och skulle tala med bm på MVC om hon tyckte jag skulle ta cellprov eller avvakta. Nu slutade detta tyvärr i MF, när jag varit på kontroll 17/10 ska jag boka tid för cellprovskontroll igen.

LillaL8; slappna av. Antagligen har de fått bort allt, de är duktiga på sådana ingrepp. Vi är många som drabbas ju..... Annars får du ju göra en till operation så på något sätt ordnar det ju sig. Kram

Hej på er!

Jag gjorde en laserkonisering under narkos i januari 2003. Jag hade grava cellförändringar. Blödde under ett par månader men i övrigt läkte allt fint.
Tyvärr var inte snittet 'radikalt', d v s de kunde inte ta bort alla cellförändringar.

Vid första halvårskontrollen var allt OK, men vid kontroll 2004 kallades jag tillbaks - jag fick samma informationsbrev som jag fick första gången de konstaterade cellförändringar, det kändes inte alls roligt. Efter ny kontroll visade det sig att det inte var någon fara. De har tagit bort en rätt stor bit av livmodertappen om jag förstått det hela rätt, så det var rätt svårt att komma intill och se ordentligt.

Till saken hör att min mamma gjort samma ingrepp men för ca 30 år sedan, fast med någon form av frysteknik. Då hade hon problem att bli gravid igen, de fick gå in och vidga livmoderhalsen (eller snarare öppningen). Jag har därför varit rätt så påstridig och frågat om möjligheten att bli gravid varje gång, och jag har fått samma svar hela tiden, att det inte påverkar.

Lillal8: jag tror säkert att allt kommer att bli jättebra - trots allt har de ju sett dina cellförändringar och åtgärdat dem så att du slipper genomlida något värre. Men jag förstår precis vad du känner och går igenom.

Här får du en bamse*****kram*****, tänk inte mer på det nu utan ta hand om dig och ha en riktigt skön helg.

Bacillen: Å, jag hoppas att du mår bra nu?!

Hej! Jag har oxå blivit koniserad, det e snart två år sedan. Allt gick bra..jag var sövd under op. Det enda som hände var att jag började blöda kraftigt efter ngn dag och fick åka in och fixa det. Sen har jag fått en känslig livmodertapp sedan op med..Blöder efter sex precis efter mens..de första gångerna där efter..Har även fått en livmodertappsinflammation, men det gick över med antibiotika. Jag hade inga cellförändringar sist jag kollades, känns skönt! Men jag förstår din oro, jag kände exakt samma. men det kommer säkert att gå bra! Lycka till!

Waimea: Jag mår bra nu, men så fort det närmar sig ny kontroll blir jag helt nojig; det känns i hela kroppen.

Känns skönt att få dela med sig och höra andras versioner här på familjeliv! Jag håller med er om att all denna väntan är värst. Man hinner tänka så mycket. Lycka till och hoppas att det ordnar sig till det bästa för oss alla!

Om man ska vänta med att skaffa barn eller inte beror nog på vilken grad av cellförändringar man har.

Hej! Hur gick det för er sen ? Ser att det här är från 2005. Har samma problem jag med nu ????

Jag fick vänta i 14 veckor på mitt provsvar. Jag var ordentligt arg och kontaktade till slut chefen på laboratoriet. Framförde mina åsikter om hur oetiskt det är att låta kvinnor vänta så länge på ett svar som kan innebära ett cancerbesked. Tänk om cancern är aggressiv och hinner spridas under tiden man väntar, vem bär då ansvaret.. Min mammas sambo gjorde ett cellprov i samma veva på en lymfkörtel och fick svar inom 2 veckor. Mitt besked var som tur var positivt. Var på och ring direkt efter de veckor de sagt att du ska få vänta om du inte får svar.