• hotten

    Rapportinslag om sveriges minsta

    Katarina76 skrev 2009-10-19 11:50:29 följande:
    Written Fiction skrev 2009-10-19 09:23:59 följande:
    Jag är så imponerad av hennes föräldrar. Clara hade tur som fick just dem, som vågade satsa och sedan vara så kärleksfulla fastän de inte visste om hon skulle klara sig.
    vilken förälder är inte det då man hamnar i den situationen ??????

    kan bara tycka att det är tragiskt alltihopa, alltså främst att gå ut i media som en solskenshistoria när man inte ens vet något om utgången i långa loppet...
    ger så vriden bild av verkligheten, fast det är ju det som säljer sk solskenshistorier även om de egentligen kanske är så mycket annat än just det..
  • hotten
    Katarina76 skrev 2009-10-19 22:40:39 följande:
    Det finns föräldrar som inte klarar av situationen, lämnar sitt barn på sjukhuset mm. Samt många som inte vågar chansa då man är rädd för sjukdomar eller problem hos barnet.
    men det är inte många som gör det, å de som gör det är övervägande sådanna som skulle ha gjort det oavsett..
  • hotten
    FruEdberg skrev 2009-10-19 21:20:57 följande:
    Ibland behöver man höra "solskenshistorier" oavsett hur framtiden ser ut. Det finns nåt som kallas tro o hopp. Men man behöver o ska inte alltid tro det värsta.
    Visst, men nu menade jag att man ger en felaktig bild för allmänheten om så pass tidigtfödda, vilket leder till att allmännheten/släkt/vänner till förtidigtfödda å dess föräldrar isynnerhet får allt mindre förståelse för allt som har med så tidiga att göra, även för skolan/lärare mfl som tampas med "menen efter förtidiga födelsen som oftast visar sig först i den åldern".
    I slutändan drabbar det barnet å framför allt föräldrarna som får jobba hårdare för barnets rätt mm.. pgav omgivningens oförståelse å snevridna bild av alla "friska" extremtidiga...

    Nu förstår jag att föräldrarna inte själva vet så mycket än, barnet är ju bara 10 mån el dyl. Dessutom lever väldigt många med skyddslappar på å visst livet blir enklare då... Klart man är lycklig å stolt över sitt barn som kämpat å varit så stark, varenda unge är ett mirakel på sitt sätt. Men mitt barn får iallafall själva välja om det skall skrivas om henne i media samt att man då skall kunna berätta "hur det gick" dvs vilka bestående men som finns, vilket man inte kan göra än då dottern är bara 10 år... Men 10 mån?? jaa...
  • hotten

    lugna gatan skrev 2009-10-20 17:22:03 följande:


    Det var när man var som närmast avgrunden, när man gick i ett vakum och bara väntade att de skulle säga att "nu finns hon inte mer", när allt bara snurrade. Man kände sig aldrig hungrig, det kändes absurt att sitta och äta när ens lilla låg där fylld av ångest kämpandes för sitt lilla ofärdiga trasiga liv, den lilla mat man fick ned klumpade sig i halsen och kaffet från kaffemaskinen smakade bedrövligt.Det var då! Det var då, som man i sjukhuskorridoren passerade solskenshistorier, skrivna och inramade med foton på söta knubbiga stora bebisar - men även kort på dem när de låg på IVA el likn.Dessa solskenshistorier gjorde att åtminstone jag inte tappade greppet totalt och föll, utan dem hade jag gett upp, dessa solskenshistorier kanske inte resulterat i fullt friska barn, men överlevare som har en mening i livet! Alla barn har en mening!
    på avdelningen i form av foton, besök, brev, i pärmar mm å tidningar riktade mot prematurer mm, riktade mot en grupp som som lever i det är en helt annan sak!
    Dessa kan sällan ge en BRED sne bild av verkligheten till "allmänheten" eller ens påverka allmänheten åt nått håll, utan just som du säger peppa oss som lever i detta just så...
  • hotten

    lugna gatan skrev 2009-10-20 20:53:04 följande:


    Jo, men jag hade tyckt, då när det var som jobbigast, att det hade varit bättre om folk vetat något om vad man går igenom. Ingen, inte ens de närmaste i familjen och våra närmsta vänner fattade vad som hände där på sjukhuset. Skulle önska att folk i allmänhet visste mer om det här. (Men så är det självklart för många kategorier olika sjukdomar, vi friska sätter ju oss inte in i vad som helst om det inte drabbar oss själva).
    Det är ju det jag försöker säga!!!

    Med dessa repotagen som vrids till solskenshistorer pgav att de säljer bättre och för att tidningsutrymmet är begränsat samt för att föräldrarna går så tidigt ut så de själva inte hunnit smälta (dvs de är glada för barnet, som alla föräldrar å vill inte å kanske inte ens kan se de jobbiga just då ännu), de kan heller inte se och inse vad det leder till dvs oförståelse... samt heller inte kan berätta hela sagan (nu menar jag inte till döden utan fram till skolålder å första skolåren då många får riktigt kämpigt även fast de klassas som friska... så vad är frisk i sammanhanget är oxå nått allmänheten inte vet å aldrig får reda på pgav dessa repotagen)

    Men visst du kanske är av åsikt att tex denna repotage hade gett större förståelse å vetskap om extremt tidiga, risker, oron, vad man går igenom osv. för dina nära å kära/allmänheten? att de hade förstått dig bättre å kunnat stötta dig??

    Det är inte jag, jag kan ju tex höra hur folk pratat tex även om detta repotage å de jag hört har vart just tvärtom! å det gör mig ledsen!
  • hotten
    anniebananie skrev 2009-10-21 11:26:44 följande:
    [citat]
    Hur menar du att det ger en snedvriden bild och på vilket sätt ger det en sned bild av extrema prematurer? Tidningen påstår inte att alla dessa barn kommer att klara sig som Clara gjort, de har rapporterat om en unik och speciell historia. Föräldrarna kan nu pusta ut för att den första svåra tiden är över och det är klart att bara framtiden kan utvisa vilka eventuella följder hennes tidiga födsel har. Men även barn som fötts i helt rätt tid drabbas av alla möjliga saker senare i livet så varför är det annorlunda med Clara?
    [/citat

    den ökar inte omgivningens kunskap och förståelse, utan berättar de man vill läsa.

    en normal som är frisk är frisk.
    en extremprematur som klassas frisk kan i praktiken ändå ha små förlamningar, nästintill blind, motoriska svårigheter, inlärningsvårigheter å koncentrationsvårigheter i olika grad, extrema mat å ät svårigheter, mm, mm som dyker upp efterhand.
    Det låter pluttigt men en del av sakerna kan göra livet till ett helvete för helafamiljen å öka på det pgav att omgivningen saknar kunskap då de enbart läst om barn som klarat sig..

    Pgav att jag nu drabbats av inflamation i handlederna så kommer jag inte att skriva här mer på ett tag, men gav ett KORT svar på din fråga.
  • hotten
    anniebananie skrev 2009-10-21 12:22:18 följande:
    Jag tycker nog att ett levande barn med små förlamningar, ätsvårigheter, inlärningssvårigheter och koncentrationssvårigheter osv ändå har klarat sig.
    japp många gånger till omänskligt lidande å många års helvete även om utgången tillslut blir bra... Varför tycker du att man inte skall skriva om sånt utan vrida de hela till de bästa bara?
  • hotten
    Tax skrev 2009-10-21 20:48:30 följande:
    [citat]
    Hej. Det är sådana historier som Claras som som bidrar till att man fortsätter att rädda ext. prematurer.... Många är av den åsikten att det ska läggas ner mer pengar på medelålders h järtsjuka män ... Neonatalavdelningar får kämpa rätt bra med att få in sin del av potten så man kan köpa ny utrustning.. och bedriva forskning , utbildning och kanske rädda ännu mer barn. Det är sådana här artiklar som gör det försvarbart,kanske bidrar till att man får in mer pengar , för det är många som inte tycker att man ska lägga pengar på extr. prematurer som förövrigt ofta växer upp och arbetar och betalar skatt som alla andra!Jag tycker också att det är bra att allmänheten ser dessa solskenshistorier för min erfarenhet säger att väldigt många kan ha inställningen (innan dom vet bättre) att det skulle vara något fel på ens barn för att hon är född i v 25.. Visst det är mycket man tampas med och vägen är lång , men det finns många lyckliga slut.
    [/cita

    Väldigt många prematur föräldrar delar inte din åsikt, men få vågar säga öppet det. självklart väldigt känsligt när ens eget barn räddats.( Men det betyder ju inte på något sätt att man älskar sitt barn mindre för det...)
Svar på tråden Rapportinslag om sveriges minsta