ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig

Ville bara säga ,att jag är så glad att jag hittat den här tråden! Trots allas svårigheter och jobbiga dagar som jag verkligen önskar att vi alla slapp så är det så skönt att hitta en plats där vi ,jag och min W,passar in och där man faktiskt kan få råd/stöd ifrån någon som upplevt samma sak!
Försöker man sig på att skriva något någon annanstans så får man istället höra "vad är det för fel på barnet alt.dej som förälder" eller " det är bara att säga ifrån,du måste sätta gränser /inte vara så sträng " etc etc....
Därför är det så skönt att ni finns!!
Att se att någon annan kämpar med samma sak och med samma frågor som jag,gör att det på något vis känns lättare!

Skickar kramar till alla som behöver dem!

Jodå,det har du gjort....Fast jag är lika tankspridd jag så jag kanske bara blandat ihop dig med någon annan...;)

Jag tänker som du,hellre bjuda dem som hon verkligen är vän med,och som hon VILL ska komma än att bjuda alla bara för sakens skull.För varför ska hon bjuda alla när de sen inte bjuder tillbaks?
Dessutom så slipper hon bli besviken när hon sen inte får inbjudan till deras kalas,för annars resonerar barn ju oftast så att "varför får inte jag komma på ditt kalas,du fick ju komma på mitt?"...
Eller,det gäller ju inte bara barn även som vuxen så bjuder man ju (oftast) tillbaka på något sätt..
Så prata med henne och se vilka hon verkligen VILL bjuda och ordna ett toppenkalas för din dotter...:)

skrattade lite när jag läste ditt inlägg...mitt lokalsinne är uruselt så jag kör alltid fel,alltid....

Vi har ,som många andra,höstlov här hemma och sonen plus hans bonusbror som är lika gammal och oxå har ADHD har varit här hemma hela veckan....W hade en kompis här igår,men stackars kompisen fick mest sitta o titta på när W spelade tvspel. Spelar ingen roll hur mycket man tjatar om att han MÅSTE låta kompisarna spela också ,på något vis slutar det alltid med att W är den som spelar iallafall......hopplöst.
Inte säker på att kompisen är så sugen på att komma hit mer.

Idag har jag hittat en fritidsgård inne i centrum så jag skickade med killarna pengar till fika och så tog de bussen dit.Får se hur det går,vore ju bra om de hade någon annanstans att hänga förutom här hemma.Även om det slutar med att de sitter DÄR och spelar dator så kommer de ju iallafall ut och får chans att träffa nya kompisar.

Vet inte hur ni andra har det med era barn,men W brukar ha lätt att hitta kompisar när han träffar nya människor,han är glad och framåt och de flesta brukar tycka att han är rätt rolig. Men när det gått en tid så försvinner även de nya kompisarna, W har liksom ingen känsla för vad som är "lagom",han kan retas med sina vänner så att de blir riktigt arga/ledsna.

Ja,det använde vi alltid förut,när W var yngre...Nu är han ju ändå 12år och det känns som att han borde kunna klara det ändå. De ska ju kunna spela TILLSAMMANS och inte var och en för sig,men W verkar inte riktigt klara av det....Han vill ju så väl men ändå blir det fel på något sätt.
Jag försöker påminna honom om att du måste låta kompisen spela också, och det förstår ju W att han borde göra men han blir så uppslukad av spelet att han alltid glömmer bort sig....
problemet med klocka eller liknande är ju att de får byta mitt i spelet och då blir det lätt onödigt tjaffs .
Föreslog istället att de skulle ta ett spel där man kan vara 2spelare, vilket de iofs gjorde men tydligen så verkade inget av dessa spel fungera...
Vet inte vad mina barn gör med sina spel egentligen,de går alltid sönder på ett eller annat sätt..
Att vara aktsam om sina saker är inte deras starkaste sida precis....

Som du skriver så suger han musten ur sina kompisar,han är ju så intensiv och håller igång och pratar hela tiden, jag menar JAG blir ju trött på honom och då är jag ändå vuxen.

Usch,kom just på att jag glömde se till att W tog sin medicin imorse.....HAn har ju fått Concerta utskrivet och de på skolan såg tydliga förändringar i hans beteende,mycket lugnare nu!!
Nu var han först sjuk i en vecka,sen hade han lov förra veckan och då tog han heller ingen medicin, och nu skulle han ta den idag innan skolan men när jag vaknade hade han redan åkt!!
Han brukar gå hemifrån kl 8 men när jag gick upp strax före halv så hade han hunnit sticka,frågan är vad han fick på sig och med sig...Utan både strumpor och medicin idag kanske...
Han var ju inte helt ensam,alla syskon och sambon skulle iväg också men det är ju jag som håller koll på W här hemma och se till att han inte glömmer något.....
Ja ja,får väl hålla tummarna för att slippa dessa "informationssamtal" från skolan ikväll.....inte kul.

HJÄLP MIG!!!
Idag kom W hem från skolan och säger att han ska ALDRIG tillbaks dit igen....!!! Tydligen hade en i klassen tagit stryptag på honom så att han inte fick någon luft. Enligt W så försökte S "döda honom" !
Lärarna var inte där,de hade gått ut ur klassrummet och det var alltså ingen vuxen där. W sa att S släppte taget först när en annan ur klassen kom dit och började slå på S.
Enligt W så var det enda lärarna sa att " vi ska prata med honom (S ) " Men de måste ju GÖRA något ? Eller ? Nu säger W att han inte tänker gå tillbaks dit,och jag förstår honom,JAg kan u inte tvinga honom till en skola där han upplever att de andra eleverna försöker döda honom,det måste ju vara säkert även för W att gå till skolan!!!
Så vad gör jag ? Vart börjar man ?
Jag ska självklart prata med skolan,frågan är om man vänder sig till lärarna eller direkt till rektorn?
Jag vill inte ringa just nu då jag är alldeles för upprörd ,känns som att jag kommer att säga något väldigt dumt om jag ringer nu....
SNÄLLA ge mig råd !!!

Trollet Ludenben skrev 2009-11-06 16:39:02 följande:

Enligt W själv så hade han inte gjort något alls,och han brukar alltid berätta även vad han själv gjort, även om han för den delen har svårt att se sin del av att det blir som det blir så brukar han iaf säga om han gjort något mot den andre. Tydligen hade S bara flygit på honom helt oprovcerat.
Jag är lite orolig för vad de ska säga när jag ringer,känns som att de kommer att försvara sig med att W gör ju minsann också såna här saker osv osv.Men det gör ju inte saken mer acceptabel,och jag vill ju inte att han ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Att ingen ur personalen såg vad som hände gör ju inte saken bättre. Tycker ju att de borde ha ringt hem hit om de förstått allvaret i det hela.
Rektorn är bra,jag funderar på att ringa direkt till honom på måndag .Frågan är om det är dumt att gå förbi lärarna,kanske borde prata med dem först?
Sambon sa också : ring till hans föräldrar,frågan är om det löser något ?
Tydligen så brukar S hamna i bråk med de andra på skolan och verkar ofta bli aggresiv och ta till våld,men det är ju antagligen föräldrarna väl medvetna om !! Hade det varit W så hade jag ju självklart velat veta om vad som hänt,men det får de ju veta från skolan. Som förälder blir man mest uppgiven när något sådant händer och ens barn är inblandat, man kan ju inte vara DÄR och se till dem,så det är väl skolan jag borde vända mig till ,eller ?