Inlägg från: madebyinferno |Visa alla inlägg
  • madebyinferno

    ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig

    Halloj i tråden, kikade förbi för ett tag sen och ställde lite frågor och är nu tillbaka

    Äldsta sonen är under utredning, hoppas på en kallelse snart så vi får lite svar...

    Måste bara få fråga lite saker om ni har tid och lust att svara:

    ¤ har hört att de med ADHD kan ha bra och dåliga dagar (vem kan inte det eg?) men känner ni till bra och sämre veckor??? så upplever hans lärare honom vilket kan stämma när vi tänker tillbaka lite...

    ¤ blir alla med en diagnos medicinerade eller hur fungerar det?

    ¤ uppfyller era barn alla "kriterier" man kan läsa om, de som har en diagnos??

    ¤ kan ni lista era barns svårigheter, typ koncentrationssvårigheter mfl

    ¤ hur lugnar ni era älsklingar om de får ett vredesutbrott, på bästa sätt - vad fungerar absolut inte i den situationen??

    ¤ om ni har fler barn men utan funktionshinder, vad görs annorlunda med dem och hur förklarar ni det för både dem och de med funktionshindret?? (förstod ni?)

    hoppas ni kan och vill belysa mina funderingar


  • madebyinferno
    Trollet Ludenben skrev 2009-10-25 07:05:03 följande:
    madebyinferno: ska försöka svara så gott det går ¤ har hört att de med ADHD kan ha bra och dåliga dagar (vem kan inte det eg?) men känner ni till bra och sämre veckor??? så upplever hans lärare honom vilket kan stämma när vi tänker tillbaka lite...Ja, min son har bra och dåliga perioder. Det kan handla om flera veckor i taget, eller en vecka.¤ blir alla med en diagnos medicinerade eller hur fungerar det?Nej, alla med ADHD äter inte medicin. Det beror på graden av svårighet och om föräldrarna tycker att det är en nödvändighet. Sen beror det på om medicin kan hjälpa. Det hjälper inte alla barn.¤ uppfyller era barn alla "kriterier" man kan läsa om, de som har en diagnos??Min son har svåraste graden ADHD och han uppfyller alla kriterier. Han har även motoriska och perceptuella svårigheter utöver själva ADHDproblematiken.¤ kan ni lista era barns svårigheter, typ koncentrationssvårigheter mflImpulsiv, aggressiv, koncentrationsproblem, sömnproblem,hyperaktiv, inget tålamod, svårt att vänta på sin tur, avbryter andra, ska ständigt vara i centrum, svårt att sysselsätta sig själv på egen hand, behöver ständig passning, har svårt med maten såsom att han är kräsen, dåligt bordskick, kladdar mycket, äter med händerna. Han har svårt för olika intryck tex ett plottrigt hem. Vi har lite tavlor, inga bordsdukar mm för att minimera intrycken. Han är starkt bunden till rutiner och vi använder bildchema.Det var en del av det, det finns mycket mer men då blir inlägget alldeles för långt.¤ hur lugnar ni era älsklingar om de får ett vredesutbrott, på bästa sätt - vad fungerar absolut inte i den situationen??Det beror graden av svårighet. Ser jag att ett utbrott är påväg gäller det att distrahera och förhindra. Eller så kan det funka att lämna honom i fred. Är utbrottet redan ett faktum får vi sitta i soffan med honom. Får hålla honom för att förhindra att han skadar sig själv eller sin omgivning. Då blir han först ännu mer rasande men sen lugnar han sig.¤ om ni har fler barn men utan funktionshinder, vad görs annorlunda med dem och hur förklarar ni det för både dem och de med funktionshindret?? (förstod ni?)Min yngsta son är bara 8 månader så till syskon har vi inte kommit än. Men vi är på g med att berätta för Frodo att han själv har ADHD. Vi ska ta hjälp av barnpsykologen på BUP så att det blir på hans nivå. Känner inte riktigt att vi klara det själva.Hoppas att du blev något klokare av detta
    norgesessan skrev 2009-10-24 23:07:07 följande:
    Lillebror är 4 år och vet inte om något annat, så vi har inte behövt förklara för honom...Han är ju i trotsåldern själv.. Emil har inte sömnproblem tex.. vet inte helt alla symtomen.. När vi lugnar under utbrott är att hålla fast det enda som hjälper...Det är länge sen vi behövde göra så regelbundet, men det var det enda som hjalp. Han satt fast i mitt eller makens knä, vi höll om hans armar, och hans ben (med mitt ben) och han blev friare och friare ju lugnare han blev.. Han skrek tills han blev helt slut...Då kunde han faktiskt prata om vad som gick fel... Vi testade olika sätt, när vi inte höll honom varade utbrottet mycket längre och brukade sluta med att han tog sönder sina leksaker och gick in på sitt rum och kastade saker i dörren typ... Emil blir inte medicinerad, han behöver inte det i nuläget, men vi är absolut inte främmande för att medicinera honom om det behövs..
    Tack så mycket för givande svar

    En sak som jag tyckte var väldigt intressant var att ni gör som vi gjort vid ett vredesutbrott som inte går att avleda eller förhindra - att hålla fast för att inte skada sig själv, andra eller omgivningen (typ inredningen mm)!

    Till saken hör att jag bad skolkuratorn prata med sonen i våras (straxt innan vi ens kontaktade bup för första gången) för han var så arg på det mesta, såg alltid ledsen ut även fast det precis kunde ha skett något kul, mycket bråk i skolan osv.
    Hade även elevvårdskonferenser med personalen på skolan där även kuratorn var med där vi samtalade om hur han fungerade hemma och i skolan och där kuratorn fick höra hur vi gjorde om han blev skogstokig på syskonen och försökte ge sig på dem (då 1,5 samt 3,5 år) eller skada sig själv som någon slags självbestraffning  - alltså hålla i honom tills han lugnat sig till den grad att "faran" var över...
    Döm om min förvåning när kuratorn ringer en em och meddelar att hon kommer om en stund med sällskap av soc för det föreligger misstanke om att HAN far illa!!
    Till grund för det var att han berättat att vi håller honom när han är arg (vilket kuratorn visste plus att hon visste att vi kontaktat bup för utredning) och ett blåmärke på armen som han fått dagen innan när han fallit ihop som en död säl över sitt skrivbord för det inte gått som han ville med läxan.
    Jättekul att ringa hem maken som var i chock nästan och ännu roligare att vara under lupp av soc i tre månader med ett gäng flygande besök som verkligen störde alla rutiner som är så viktiga för sonen samt ingen förberedelse på om de ska komma vilket han också behöver. Tyvärr spårade han ju aldrig ur medan de var här men får han en diagnos ska jag minsann skicka journalen till dem som bevis!!!
    Hur som helst så sa soc att vi inte på några omständigheter får hålla honom för det är kränkande, hur lätt är det när man är rätt för att hans ska slå sig själv, andra eller förstöra hushållet???
    Vet inte HUR många gånger de frågade om vi ville ha hjälp med något men när jag bad om råd i frågan hur vi ska bemöta och hantera utbrotten var det kalla handen!!

    Shit, detta blev långt, hoppas någon orkade läsa iaf.

    Har ni frågor, fråga på! Har ni råd och tips, bring it on!!
  • madebyinferno
    Trollet Ludenben skrev 2009-10-26 07:53:01 följande:
    madebyinferno: låter ju helt absurt detta vad hade de tänkt sig att man skulle göra då?? Man kan ju inte låta barnet slå sönder allt i sin väg, både människor, sig själv och hem. Man gör ju det inte i kränkningssyfte utan i syfte att skydda barnet och dess omgivning. Min son blir arg och slår på fönstren för det vet han att han inte får. Han kan ju skada både sig själv och trilla ut (vi bor 7 vån upp) och det blir sjukt dyrt att köpa nya fönster hela tiden. Han är medicinerad till max så där kan man inte göra nåt. Vi går föräldrautbildningar, har kontakt med bup mm. BUP tycker det är helt ok att hålla så länge man inte använder övervåld. Och man ska med sin egen kropp försöka täcka så mycket av barnens kropp så det inte blir onödiga grepp. Intressant att höra vad er soc hade att säga om den här saken. Vilka puckon!! Jag tycker ni hade rätt och de hade fel.Sen så är det så jävla typsikt soc att säga vad man INTE får göra men när man ber om hjälp för att hantera det på annat sätt, ja då har de inget att komma med
    Helt absurt var ordet
    Maken mådde jättedåligt över detta och gör det iofs fortfarande eftersom soc inte kunde skriva i ärendet att allt var okej när det avslutades utan det kommer ligga kvar ett gäng år, han hade velat ha lite upprättelse eller vad man ska kalla det!
    Kändes också helt sjukt, vilket vi pratade med bup om, att han gärna berättar olika händelser men "glömmer" berätta sin egen del i händelseförloppet vilket gör att det ofta låter helt knäppt.
    - typ mamma blir arg och skriker, sen håller hon fast mig så jag inte kan andas - när det egentligen kanske skulle varit att - jag slog lillasyster så hon fick näsblod och då skrek mamma efter pappa som var i källaren att han skulle komma med papper och hjälpa mina andra yngre syskon, och jag blev så rädd för vad jag gjort att jag började välta möbler och dunka huvudet i väggen i ett försök att straffa mig själv och då fick mamma hålla mig tills jag hade lugnat mig och när jag blir så ledsen så börjar jag hyperventilera och har svårt att andas normalt...

    ett tag vågade vi nästan inte ta i honom för vi var oroliga för hur det skulle tolkas av kuratorn och soc om han återberättade det på ett bristande sätt. Man fångar in honom i en kärleksfull kram i förbifarten och vips så är det vänt till ens nackdel!!!

    Det sjukaste var när de satt i vår soffa och läste upp kuratorns ord från anmälan och vi får inte ens säga vår "version" av sakern eller berätta hur det gick till.
    Och ingen kunde fråga sonen själv heller, typ och VARFÖR gjorde hon/han så och vad gjorde DU då tex?? Då kanske de kunde fått en mer liksidig berättelse!!!

    Tack för ventileringen, det behövs emellanåt

    Någon som gått COPE-föräldrautbildning förresten???
  • madebyinferno
    Trollet Ludenben skrev 2009-10-27 08:58:32 följande:
    men vad är det för amatörer på soc?? skrämmande fattar de inte att dessa barnen har svårt att se sin egen del i konflikterna. Och så gör väl alla barn föresten? berättar allt till sin egen fördel och efter sin egen tolkning. Det borde väl "utbildade" myndighetspersoner begripa?? Tröttsamt... suckar.Jag går inte COPE men en liknande som heter komet. Den ger väl sådär mycket. Det den ger i första hand är kontakt med andra föräldrar. Det vi går igenom på kursen med att förbereda,rutin på vardagen, förebygga, berömma och belöna. Det är ju sånt vi redan gör sen lång tid tillbaka. Men det är så skönt att träffa andra med liknande barn.
    Nu har han ju inte fått någon diagnos ännu och när detta skedde så hade vi ju precis kontaktat bup och varit där en gång och pratat eftersom det inte fungerade i skolan... men som du säger så talar väl de flesta barn om saker till sin egen fördel/tolkning.

    Går också på COPE via bup, barnen har också en diagnos eller väntar på en så jag håller med om att kontakten med de andra föräldrarna ger mer än kursen i nuläget!
    Trollet Ludenben skrev 2009-10-27 12:51:48 följande:
    Måste berömma min duktiga Frodo Vi har beställt på läkarens rekomendation ett annat omgea3-preparat som heter E-epa. Den har annan samansättning än eye-q och svår adhd-problematik har fått bättre resultat med den. Den har mer koncentrerad EPA-syra än eye-q. Värt att testa i alla fall...Det var sväljbara kapslar och de var ENORMA. Trodde inte Frodo skulle fixa dom. Men jag la den på en sked med youghurt och han svalde som ingenting han är så enormt duktig på att svälja tabletter, bättre än mig. Håller tummarna för att det ska bli bättring. Det var bättring då vi körde stora dosen eye-q, han var inte lika arg men stora dosen blir så himlans dyr i längden. Och lilla dosen har ingen som helst effekt. Dessa är en kapsel om dagen för det är högkoncentrerat.
    omega3, är det något man får på recept eller vad köper man det?? Är det bara för barn med ADHD lr kan man ge det till alla ungarna??
    Länk kanske att läsa lite om det själv?
Svar på tråden ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig