5års mobbing, vad gör vi för fel?

Du har fått jättebra och stödjande svar utifrån en infallsvinkel. Jag vill ge en annan syn på saken.

Jag tycker att ni ska fundera över varför dessa barn mobbar just henne, trots att ni bytt skola osv så är mönstret detsamma. Hon blir mobbad. Hur är hennes sociala beteende?

Jag försvarar inte lärarens sätt att uttrycka sig eller eventuella brist på engagemang. Men utifrån den kunskap jag har så vet jag att det är så att väldigt ofta när barn blir mobbade så är det därför att de inte hänger med i det sociala spelet och tex kan det resultera i att de andra barnen inte FÖRSTÅR, flickan anses som konstig, vresig osv.

Jag ska tillägga att jag själv var mobbad i skolan under många år, inte hela skoltiden dock. Och med den vetskap jag har idag, så förstår jag helt och hållet varför det blev så också.

Om det är så att ni tar detta på allvar så finns det sätt för er dotter att få hjälp med detta, tex nya vägar att uttrycka sig och samspela med klasskompisarna lika väl som med lärarna.

Jag förstår inte varför BUP skulle vara så fel i detta läge, vaddå att det är bara för psykiskt sjuka?! Givetvis är det ett pykiskt problem om man blir mobbad år ut och år in, bup är inte bara för dem med SJUKDOMAR utan för alla dem som har problem!

Vad bra att du tog det på rätt sätt! Ja det torde vara en självklarhet att skolan också ska göra det, så där håller jag med i vad andra skrivit, det gäller nog att vara tuff mot skolan och inte ge sig, dra dig inte för att kontakta skolverket och/eller barnombudsmannen om de inte tar saken på allvar tycker jag!

Fast jag tycker du har fel.
Det är ett upprepat mönster och samma sak har skett på samtliga skolor. Ska man skicka flera hundra barn till bup när man istället på ett ganska enkelt sätt kan hjälpa denna flicka så att hon inte längre behöver bli utsatt på samma sätt?
Det blir inte alls "lite som att hon inte duger", och det handlar inte om att få hjälp med att passa in. Det handlar om att få hjälp med sig själv. OM nu flickan har problem att uttrycka sig och samspela med andra människor (barn eller vuxna) tycker du då inte att hon ska få lära sig hur man gör det på ett bra sätt?

Jag vet inte riktigt vart du vill komma?

Fast tråden handlar inte om mobbarna, det handlar om barnet som blir mobbat och hennes mamma. Men givetvis är det önskvärt. Är det så viktigt för dig så får du väl gå till dessa föräldrar och säga det till dem då?

Håller med Jessa, förstår verkligen att det måste kännas jobbigt. Tycker också du borde ringa mamman till denna kompis, berätta hur ledsen hon blev osv. Att det är synd att det ska bli så om de nu har varit så bra vänner tidigare. Det är inte ett schysst beteende av kompisen och då har man ju som förälder rätt att veta det också.