Som ett slag i magen

Jag känner igen mig och tycker att det är otroligt skönt att inte vara ensam om detta fenomen.

Jag och min make har blivit gravida snabbt två gånger varav en slutade i MF och det andra i MA. Senast var det nu i januari då jag både fick göra en medicinsk abort och sedan en skrapning.

Sedan dess har vi inte ens lyckats bli gravida igen. En av våra vänner ringde och berättade att han och hans tjej hade blivit gravida av misstag (de har varit ihop i 3 månader när det hände) men att de skulle behålla barnet. Den gången reagerade jag med att bli jättearg och tycka att allt och alla var emot oss. Varför blir de med barn men inte vi som verkligen har jobbat på det?

Nu i dagarna, alltså ganska långt efter vårat MA, ringer min bästa vän och berättar att de är gravida. Jag vill verkligen avra glad men innerst inne är jag så ledsen att jag vet inte var jag ska ta vägen längre. Försöker prata med maken men han säger bara att det kommer.

Tycker det är lätt för honom att säga som redan har fått ett barn tidigare och då har fått föra sina gener vidare och fått hålla hans eget barn i sina armar. Jag har aldrig fått göra det och vet inte om jag någonsin kommer att få göra det. Just nu har jag en svart period när jag bara är så deprimerad att jag inte vet var jag ska ta vägen. Jag vill också vara gravid och också få chansen att hålla mitt eget kött och blod i mina armar och älska det.....

Jag är i den situationen som de nu. Vi har två missfall i bagaget och nu verkar vi istället inte bli med barn alls.. Men hur jobbigt det än var att få reda på att min vän var gravid så hade jag aldrig velat vara utan den infon.

Vi har pratat om det och hon vet att jag kommer ha mina stunder då jag kommer avsky det faktum att de är gravida men sedan finns det även stunder då det är det bästa i världen. Hon förstår mig och står ut med mina svängningar. Det känns otroligt skönt