Okt. o Nov. Mammor 2005 i (o omkring) Gbg - försättning följer

Nu har läget lugnat sig lite här, nu ska bara känslorna hinna ifatt.

Yoysen jobbigt det låter för er, jag hoppas mötet på måndag går bra och ni ska hitta en lösning.

Heather så söt Anton är! Här är det inga funderingar på varken död eller födsel förmodligen för att Elise inte har haft det i sin närhet.

Vi har i stället bekymmret att Elise är livrädd för hissar och dörrar. Hon lämnar inte lägenheten innan hon vet att vi går i trappor. Går inte på spårvagnar innan vi förklarat hur dörrarna öppnats och vad som händer om spårvagnen skulle gå sönder. Affärer som har automatiska dörrar går hon inte in i hur vi än försöker. I somras fastnade hon i hissen tillsammans med 2 kusiner. De var fast i den i ca 25 minuter innan reparatören kommit och öppnat. Jag antar att det är detta som ligger till grund. Men vet inte alls hur vi ska bemöta. Jag vill inte förstärka rädslan.

På måndag ska vi till barnmedicin och ta nya prover på Elise. Hon hade dåliga levervärden sist vi var där, kan bero på att hon hade haft magsjuka. Så hoppas att det ska vara återställt nu.

Jag önskar er alla en härlig helg!

Vi har ett dilemma här hemma och jag hoppas ni har några bra råd att komma med. Ett barn på Elise förskola har bjudit hela avd på kalas imorgon kl17-19 på lek o buslandet. (Småsur pga av val av tid och dag, vet att de har all rätt att bestämma o det passar säkert dem alldeles utmärkt)
Vi valde att avstå då Elise har varit så hemskt trött, ledsen och bråkig den senaste tiden. Eftermiddag och kväll har varit värst o vi vet att det skulle bli en pärs att klara av kalaset och att ta sig hem. E går o lägger sig straxt efter sju och det är förskola hela veckan.
Vi har inte sagt något ännu till E och nu har mitt dåliga samvete börjat gnaga.. Vi ska berätta det imorgon för henne, vi ska alla vara hemma. På onsdag kommer det pratas om kalaset och jag vet att E kommer bli ledsen att hon missat det.

Rent förnuftigt vet jag att det var rätt att säga nej men känslomässigt helt fel. Gör så ont i mitt mammahjärta Vi ska förklara för E varför hon inte fick gå men har ni några tankar om vad man kan säga för att trösta?

Tack yoysen för ditt svar! Ja kalasplaneringen är ju inte den bästa enligt min åsikt. Nu känns det som om vi borde försökt tagit kampen med Es utbrott o låtit henne gå. Jag hoppas du har rätt att det känns mer i mig än vad det kan göra för henne. Jag och Elise ska åka till mina föräldrar i helgen o hoppas det blir en liten tröst.

Grattis i efterskott till Filip och Pontus!!

Yoysen låter inget vidare med halsfluss, Krya på er!!!

Jag har inte hunnit och skriva hur allt gick med kalaset.
När vi kom till Förskolan samma dag som kalaset var så frågade vi hur många som skulle gå på kalaset. Det visade sig att det var alla utan E som skulle gå... Så jag och roger bestämde oss för att E skulle få gå om det gick att komma med en sådan sen anmälan, vilket visade sig inte vara några problem.  Tacksam för det! Kalaset gick jättebra, hon orkade efter att fått sova på förskolan. Så är glad att vi ändrade oss så hon inte blev helt utanför det roliga. Men jag hoppas att detta val inte kommer igen.

Jag har heller inte berättat att Es levervärden är helt återställda.

Gud så dålig jag varit på att skriva

Vi var på 4års kontroll förra veckan, gick fint. Men fick inga råd om Es hissrädsla eller hennes blyghet. Vi får försöka göra det bästa här hemma, vi är ju medvetna o hoppas det ska släppa.

Måste berätta lite smårolig sak. E har pratat mycket om kärlek senaste tiden. Vem som är kär i vem och liknande. Hon berättade generat att en pojke på avd är kär i henne.  Men vi får alltid samma svar från henne. Det är Natalie jag är kär i.

Minttu hur gick invigningen?

På torsdag, ska ni ha med era "stora" barn?

Såg ut som de flesta lämnar sina barn på förskolan. Både jag o E är lediga då så vore kul att träffa alla.

Ett stort grattis till dagens födelsedagsbarn, Bianca, Hassan och Hilma!!!

Yoysen, jag beklagar sorgen. Stor kram till er!

Nu har vi nyss kommit hem från Vc. Elise har varit sjuk i ca 1v med feber, snorig, hosta och huvudvärk. Senaste dygnen blev hostan värre så kollade upp att hon inte fått lunginflammation. Allt lät bra så nu är det bara att vänta så det släpper, det togs inga prover men läkaren trodde det var svininfluens. Jag hoppas det för då har vi klarat av den biten.

Vi har bestämmt sen innan att hela familjen ska vaccineras. Även om det är svininfluensa E har så rekomenderade läkaren att vaccinera ändå så fort hon är frisk. Ska prata igenom det igen med en annan läkare och se om det är nödvändigt.

Det är sant men eftersom det finns konstaterade fall  på Elise avd på förskolan och halva avd insjuknat samtidigt så tydde det på det. Men helt rätt så kan man ju inte veta till 100%. Ett barn på avdelningen vårdas på sjukhus, känns olustigt nu när det kommit så nära.

En varm Kram till dig meesa!

Det känns som mycket jobbigt har hänt det sista året.. Eländet verkar fortsätta, förra veckan fick jag reda på att pappa har prostatacancer.

Heather så härligt att få ladda batteriet! Det är ni verkligen värda, gemensam sovmorgon senast oktober 2005 är en lång tid.

Meesa du har så rätt. Alla har vi våra ok och jag hoppas och tror att man bara får det man kan hantera. Ibland är jag förvånad hur mycket man orkar men vad har jag för val?
Vi är alla starka och orkar och klarar av mer än vi tror. Ibland behöver man bara lite extra stöd och få ventilera för att orka med.

Jag är väldigt tacksam för allt ni ger! Ta hand om er!

En stor varm kram