Okt. o Nov. Mammor 2005 i (o omkring) Gbg - försättning följer

Tack foodji! Hittat hit!
Detta bevisar ju att tiden går alldeles för fort för mig...! Trodde att jag alldeles nyss startade förra tråden...

Yoysen: Förstår verkligen irritationen. Låter som vårt dagis (Erin's småbarnsavd.) förra hösten/vintern, inte kul men...det fungerade bra för barnen trots strulet m. personal. Ni verkar iaf få info av er rektor, vi fick ingenting. Undvikande svar på direkta frågor...otroligt!

Masken: Att ni båda vill få det att fungera är iaf i rätt riktning. Första tiden med spädbarn är ju tuff utan "extra" grejjer. Hoppas det går er väg!

Fröken T: Hoppas din pappa mår bättre. *kram*

Yoysen: Vad säger fröknarna då? Är han fortsatt ledsen under dagen?? Går han 3 eller 5 h om dagen, antar att det e 15h/v nu? Kanske om han kunde var hemma ett litet tag och se hur "tråkigt" ni har det hemma (utan kompisarna o så) så vill han kanske tillbaka till dagis igen...?? Svårt när de är ledsna...
Inte lätt att vara stor och liten på samma gång.

foodji: Tja, vi åker antagligen till Götet ändå till helgen så jag kan tänka mig att ses även utan fika hos Fröken T... E vädret fint så är det ju great, lite knepigare om det öser ner...?

Yoysen: Det låter ju jättebra. Hoppas mötet går bra på måndag!

Anton har inte varit så intresserad av vart bebisar kommer ifrån eller döden och sånt förräns alldeles nyligen. Jag tror det måste ha kommit på tal på dagis för han har ändå rätt klara idéer. Han vet ju att bebisar finns i mammas mage och att pappa "fixar" så det blir bebis i magen... Låter honom klura på saker o ting och försöker att inte "störa" funderingarna med mina tankar men ibland så får jag allt styra upp det lite...

Anton satt brevid mig och väntade på att få spela sitt Dora (Utforskaren) spel på datorn och pratade på som vanligt. Så tittar han på mig med sina stora underbara blå ögon och säger med lite lillgammal ton på rösten;
"När jag blir stor ska jag fixa bebis i magen på Erin... Så att hon kan bli stor tjej."
Ehm...! "Eh...Jaha...?" (och kunde inte låta bli att fråga) "Hur ska du göra det då?"
"Jag bara FIXAR det!" sa han stolt.
"Du kommer fixa jättefina bebisar Anton, det är jag helt säker på, men man fixar inte bebisar i sin systers mage... Du kommer hitta nån annan fin tjej att fixa bebisar med..."

Sen så bubblade han på om annat och så konstaterade han att
"När man blir jättegammal så dör man."
"Ja, det gör man"
"Och när Vaari (morfar) dör så finns han inte mer..."
"Näe, då finns han inte mer..."
Så såg han lite smågrubblande ut så jag la till "...men, du kommer ju ihåg Vaari även om du inte ser honom - som nu. Så när han inte finns mer så är det ledsamt men du blir glad när du kommer ihåg allt roligt ni gjort tillsammans..."
"Mmmm! En gång fick jag hjälpa Vaari tvätta motorcykeln!" sa han glatt
"Precis så..." ...och så var han vidare på något helt annat...

Jag tycker det är så spännande vad han kommer på för något när han funderar... Samtidigt känner jag lite stress över VAD tror/tycker JAG egentligen och HUR ska jag förklara det faktiska i "fixandet" när det kommer på tal...? Pratar era mycket om sånt här nu...??

Tack meesa. De är så härligt accepterande i den här åldern. Det är oftast vår egen "osäkerhet" i de här frågorna som "rör till" det för dom. Är man rakt på sak så accepterar dom det mesta.

Jo, det där med döden är absolut svårare och jag hade inte heller kunnat svara på när? vem? hur? men eftersom han redan hade det där med att man dör när man är jättegammal så har jag låtit det vara så. Resten kommer sen, tror jag. Att börjar komplicera till det genom att försöka förklara vem-när-hur för att känna att han ska få "rätt" upplysning om döden känns som att gå saker i förväg...

Anton vet att vi kommer att dö och han och Erin också. "Då får nån annan bo här i Viskafors." konstaterade han. Jag höll med. Han blev lite orolig när han förstod att mamma&pappa inte kommer finnas men det här med att man kommer ihåg varandra även om man är ifrån varandra "brukar" lugna... Det har jag redan använt innan, då han t.ex. "vardagssaknat" sin Mommo eller pappa... Att man behöver inte vara ledsen för man har alltid med sig dom man tycker om. Mommo gör likadant när hon saknar Anton, som hon älskar jättemycket, tänker på honom så känns det inte lika ledsamt längre.
Tycker det passar sig även för döden så jag "kopierade" det konceptet och det verkar funka bra.

Foodji: Stackars Saga, låter fruktansvärt jobbigt...Hoppas hon kryar på sig snart.

Yoysen: Vad skönt att mötet gick bra och att ni kommit fram till en konkret handlingsplan. Hoppas att det går bättre och visar gott resultat snart.

Minttu: Skönt att ha dig "tillbaka". GRATTIS till jobbet! Vilket flyt!! Roligt!
Skönt att höra att Himla mår bättre...!

Yoysen: Anton har inga aktiviteter. Jag tycker att aktiviteterna på dagis räcker gott o väl än så länge. När de kommer hem från dagis finns det lite tid till lek hemma (inne eller ute) innan middagen står på bordet och sen (försöker vi få) lite lugn o ro innan det är dags att komma iordning för natten.
Han har heller inte visat något intresse för något specifikt än så det har inte ens varit på tal om att anmäla honom till något...

Masken: Jag kommer ihåg att jag tyckte det var -mycket- "besvärligare" att få ihop matrutinerna med Erin än med Anton, även om jag hade gjort det en gång innan...! Med Anton var väl mycket motivationen att få igång mensen igen (eftersom vi gärna ville ha hyfsat tätt mellan våra små) som drev på att vi fick minskat på tuttandet... Det löste sig till sist men själva tuttavslutet var svårt, trots att jag tänkt ge upp det ganska snabbt andra ggn... Blir sällan som man tänkt, speciellt med de små för hon var ju tuttbebbe tills hon var 17 månader!

Har skrivit lite granna om E's matrutiner i www.familjeliv.se/Bloggar-3-50/b79538.html om det kan vara av intresse.

*suck!* ...slog mig -precis just nu- att det är precis ett år sen jag slutade tutta min lilla...!! Känns sååååå länge sen som hon var "bebis"...men...det var ju egentligen ingen tid alls sen... Hjälp vad snabbt det går.

NJUUUT av era småttiga små!

Hutter vad kallt det är! Här har vi haft första snön i år! Barnen på dagis blev alldeles lyriska!

Anton var supernöjd över att få ta på sin nya vinteroverall till dagis imorse.

Ang. rabatt i klädaffärer... E rätt så nöjd över att fortfarande få ha kvar min rabatt på Å trots att jag inte jobbat på där på över 4 år...! Bra personalförmån på det där stället!

Jag har tyvärr så få kläder som jag trivs med (passar i, ser vettig ut i) att om jag skulle rensa så skulle jag endast ha kvar ett par byxor, två toppar, en bh och ett gäng sletna bomullstrosor! *skratt* Så jag sparar mitt garderobsrensandet tills vidare...

Sätt igång o öva meesa! Jag tror stenhårt på en vargavinter i år...har svårt att tro något annat med tanke på tidigare sommrar och vintrar...i år BLIR ett såntdär KAOTISKT vinterår men vansinneskyla och snöstormar. Yep-yep!

Nu ska jag panikstäda huset för jag kom precis på att jag har besök på ingång och det ser ut som f-n här! :/

Att ni kommer ihåg när alla fyller år!
Den enda jag -vet- är Simon, då det är samma dag som Anton!

Grattis till alla i efterskott och i förskott!

Meesa: Grattis!! Härligt att höra. *kraaam!*

Minttu: Tror inte heller att huset kan vara städat i en hel vecka... Kanske om ni kan bo någon annanstans under tiden...?

Anton ska ha sitt första kompis-kalas här hemma på söndag och jag ser inte alls fram emot det...! Känner mig megastressad, trots att jag vet att jag är fånig. Känner värsta prestationsångesten...vilket ju är idiotiskt, det är ju 3 st 4-åringar som kommer för att leka en stund - inte kungen o Silvia liksom...! *s* Ja-a...vill hursomhelst bara få det överstökat!

Ojoj, har ju inte skrivit att vårt kalasande gick finfint! När vi väl var iordning och så på förmiddagen så rann stressen av mig...fattar inte varför jag gör så... Har nog aldrig varit med om att nån tillställning (iaf inte ordnad av mig) blivit svår, krystad eller krånglig...var får jag alla dessa idéer ifrån...!?

Minttu: 10 kids, inte illa! Hoppas allt gått fantastiskt fint idag!

Foodji: Skönt med spa!

Hur har ni det med humöret och "trotsandet" hos era barn? Hur var/är det vid 2-årsåldern för era? Inbillar mig att Erin är "värre" än Anton, att han iaf inte (på långa vägar) var lika enveten som hon är nu... *ska kolla dagboken*

Här har vi för tillfället fullt utvecklad 4-års"kris" (han lipar/grinar över ALLT!) och 2-årstrots (hon gör INGENTING som man ber om och sätter sig _hela_ tiden på tvären!)...! Det som den ena vill vägrar den andra...går sällan inte mer än 5 minuter mellan gråtanfallen.
Emellanåt är jag själv inte långt ifrån lipen heller...men blir oftare arg o skäller o gapar, vilket jag ju vet är helt verkningslöst...

Yoysen: Beklagar sorgen... :( Stackars lille Ludde!

Angående vaccinering mot "nya" influensan så tänker jag ungefär som Meesa. Den nya är inte farligare än den gamla, bara mer smittsam... Jag/vi har aldrig vaccinerat oss mot den andra årliga influensan och skulle vi nu få den nya så tror jag inte att vi går åt...

Funderar ändå på att kanske vaccinera mig själv, för att jag ska jobba på Å i jul men mest för att jag inte är säker på att S kan sköta ruljansen härhemma om jag nu skulle bli ens vanligt "jättesjuk"...men vi får se...jag hinner kanske få den innan jag hunnit vaccinera mig.

Fröken T: ...men...om läkaren inte tog några prover så kan han väl inte _veta_ om det var/är svininfluensa eller inte...?? Kan ju likaväl varit helt "vanlig" influensa också...?

meesa: *kramis* Är det årstiden (månaden?) som gör att det känns lite motigt...? Träna låter som en bra idé att skingra tankarna och en liten paus hemifrån tror jag absolut är ett bra sätt att ladda batterierna!

Vi har fått laddat våra gemensamma batterier lite granna i helgen... Mamma tog barnen över natten fre/lör. Erins första natt utan mamma och/eller pappa och vår första gemensamma sovmorgon sen 28 okt. 2005?! Var väl på tiden tycker ni inte?
Det var skönt med lite lugn o ro på morgonen, får aldrig det med mina morgonpigga små, men runt lunch började jag sakna mina små troll... Vi behöver nog lite mer övning på det där med vuxentid...! Får se hur sugen mamma är på att ta kidsen igen...de väckte henne 5:10.

Fröken T: *kraaam!* 2009 kommer inte hamna på min topp 10 lista av år heller... Ett par av mina farbröder har haft prostatacancer, pappa kollar sig årligen nu... Hur mår din pappa?

Har det varit flera fall på förskolan är det väl mer säkert än osäkert att det var "nya" influensan. Tog bara för givet att man hade kollat innan man "konstaterade".

Erin var på sin 2½ års kontroll idag. Hoppa jämfota, sparka boll, rita, vilken är den lilla bilen? Vad säger kossan/hunden? Superlätt för vår lillfröken!
15,8 kg och 95 cm lång och Syster Lotta sa att språkligt hade E lätt kunnat tas för en 3½ åring. *småstolt*

Hur e det masken...? Hur mår du? Sover du _väldigt_ dåligt??
Anar en viss uppgivenhet i det du skriver... (ber tusen ggr om ursäkt om jag misstolkar!) Har du pratat med bvc om sömnbristen..? Sofia är ju ändå halvåret nu så om du mår dåligt av att amma (alltså inte få sova) kanske det kan vara en idé att fasa ut det och se om hon sover längre stunder på flaska...?
Igen, ledsen om jag trampar på tår men...detta är inte första ggn jag upplevt uppgivenheten i dina inlägg och jag säger verkligen detta i all välmening...
Trötthet, sömnbrist och liknande är ändå vad man har att förvänta sig med alldeles färska bebisar och du har emellanåt nästan verkat "bitter" över det där...fullt "naturliga"...
Barnen mår allra bäst av att ha en mamma som mår bra och jag hoppas du kan be om hjälp, hos bvc/familj/vänner om du _inte_ mår bra... *kraaam*

Masken: Det låter positivt att du och Mats har fått det bättre. Jag trodde hellre aldrig att du skulle ha ångrat dina barn men den där första tiden tillsammans är viktig både för mamma och barn och det har gjort mig ont att du verkat nedstämd... Glöm bara inte bort dig själv...ok...? *kram*

Foodji: Härlig kommentar!

Meesa: Att ha adventspysslet klart tills ni kommer hem låter som en bra idé. Önskar att jag vore mer av en pysslig, "bull-mamma" men jag har inget tålamod till det. Jag pysslar, bakar, donar gärna hos andra men tanken på att "söl" i "onödan" (då det sällan blir bättre än "sådär" när jag väl hittar på något) gör att jag inte ens längre försöker ge mig på det där jul-mysiga... Jag e glad om jag får upp adventsljusstakarna och julgardiner till Lucia och tänt nån tomtelyckta innan julen e över.

Vet inte om det blir några klappar alls från oss till barnen i år. Vi funderar kanske på att köpa lite småfiskar till ett akvarium vi köpt billigt i somras men det blir i så fall det "enda".