Fick åka in akut m.ambulans förra veckan pga njursten. Sjukt ont och trodde på allvar att bebisen var på väg ut för tidigt.
Har inte hittat ett dugg om det här, måste ju vara fler som haft en "nära döden" upplevelse( det gör fruktansvärt ont och jämförs med förlossningen som sägs göra mindre ont?!) Läkarna sa att det var väldigt vanligt att gravida drabbas.
Vore kul å höra om det bara är jag som är smärtkänslig eller hur andra har upplevt smärtan?!
Jag hade mitt första njurstensanfall när jag var i runt v25, och jag blev också skiträdd. Kan ju helt ärligt säga att det var värre än förlossningen!
En till här... fick för några veckor sen den värsta tänkbara smärtan.. hemskt är de! njursten konstaterades och fick en härlig.. NOT.. spruta i rumpan för att vidga gången.. 3-4 dgr efter kom 2st rätt stora stenar ut.. sen dess mår ja underbart 
isha. fick också en spruta men inget som kommit ut än som jag kännt iaf...såg bara vidgade njurgångar på ul röntgen så det var väl inga riktiga "stenar", bara grus men ont som f-n ändå.
Haha ja akutläkaren berättade att vuxna karlar kommer in och kan inte ens tala om vart det gör ont, bara ligger och ylar;) fatta vad vi tjejer måste gå igenom;)
Hej
Fick också åka in i vecka 18 av min graviditet med akut smärta visade sig att det va njursten men jag har tyvärr fortsatt har problem till och från men den smärta som jag hade i två dagar innan dem hittade medicinen som fungerade trodde jag att jag ska dö. Haft ett till stort anfall efter två månader men har till och från ont där.
Men läkarna sa att det var vanligt i graviditeten.
Är nu i vecka 33.
Är ej och kommer aldrig bli gravid, däremot har jag råkat ut för njursten några gånger. Kan inte föreställa sig hur jobbigt det måste vara att vara gravid och få njursten. Det är ju i dom regionerna som man blir orolig om man har smärta i under graviditeten också. =(
Första gången hade jag ingen aning om vad det var. Infernalisk smärta, kändes som att någon kramade sönder något inre organ. Fick åka ambulans till sjukhuset från vårdcentralen efter att deras smärtstillande ej bitit. Betedde mig illa mot vårdpersonalen. Kroppen krampade ihop så jag spydde konstant, trodde nog inte att jag skulle dö men om någon hade gett mig alternativet hade jag skjutit huvudet av mig direkt. Bad om att de bara skulle avsluta mitt liv men efter 3 sprutor morfin i låret gav det med sig ganska snabbt.
Senare röntgen visade att jag har många fler stenar i njurarna och då och då får jag en ny attack, dvs en sten som börjar röra sig utåt. Nu vet jag vad det är så det är psykiskt enklare att hantera men ofta måste jag söka akutvård för att få smärtstillande och därmed inte gör något dumt.
Dricker nu mer vatten än tidigare för att minska koncentrationen av syror samt dricker njur-te som jag köper i tyskland men finns säkert i svenska hälsokostbutiker också.
Jajemen, i vecka 25 fick jag åka in akut!! Och ja, det var en nära-döden upplevelse om något! Det tog väl ett år innan jag sluta älta storyn till precis alla jag mötte... Blev MYCKET förvånad när dom sa att nä, bäbisen mår så bra där inne och du ska inte ha barn för tidigt. Fick mediciner och allt vad det var - tydligen var det lite grus som skulle ut.
Nu är det 2.5 år sen det hände men jag minns allting i rätt bra detalj! Tydligen är det en typisk gravidåkomma, jag hade heller inte hört något om det förut. men jag har aldrig haft det sen dess. Fast så fort jag får lite ont i ryggen på det stället blir jag alldeles kall och jättenervös.
Javisst, en till med njursten här...!
Under förra graviditeten fick jag åka in akut i vecka 30, 2 dagar på raken för njurstensanfall. Kräktes som en galning och var helt säker på att bebisen skulle komma ut. Men icke.... fick en spruta i rumpan och stolpiller att ta med hem.
Fick också tipset att dricka massor för att liksom skölja ut stenen.
Märkte inte så mycket efter de 2 sjukhusbesöken, vad jag vet är det ingen sten som kommit ut den naturliga vägen...
Har du genomlidit (och överlevt) ett njurstensanfall har du inget att oroa dig för när det gäller förlossningssmärta. Den är sååå långt ifrån i jämförelse.
Är själv gravid igen och oroar mig MYCKET mer för njursten än förlossning...
Har också haft njursten, dock ej under en graviditet. Min var så stor att dom fick spränga bort den, fick också medel som skulle vidga gångarna men den rörde sig slow motion och hade aldrig kunnat komma ut hel. Det gör inihelvete ont, är gravid v24 nu och väntar med spänning på förlossningen då jag är riktigt nyfiken på om njursten verkligen är värre? =)
Har skapat en grupp på facebook som heter Njurstenar. Där kan vi som har/haft njurstenar dela med av oss Info och erfarenheter. Välkomna :)