Är det sant som de säger om Universitet /högskola...

Jag håller med om att ditt svar inte var Pk. Sedan vet jag inte om jag kan hålla med dig om att socinomer bara slutar som handläggare på FK eller kommunal utredare. Till viss del kan det nog stämma men socinomutbildningen är ju en ganska bred utbildning där det finns möjlighet att utvecklas inom rätt många olika områden om man vill. Tror dock att det tyvärr är många naiva unga tjejer som i sin ambition att vilja "hjälpa" blir grymt besvikna när de inser att de istället måste sitta och ge avslag för ekonomiskt bidrag till ensamstående föräldrar, sjuka, osv. eftersom de egentligen inte besitter någon reel makt utan mest måste gå efter politikernas riktlinjer. Så på sätt och viss har du nog rätt. Jag är inte så förtjust i den privata sektorn - tycker det är djupt skamligt när landets bästa läkare och psykologer - som utbildat sig för att hjälpa andra plötsligt intresserar sig mer för att tjäna pengar och istället slutar som plastikkirurger till åldersnojjiga överklassdamer eller som psykologer till en massa människor med I landsproblem. Sedan finns det ju iofs gånger då det kan vara en fördel att jobba åt sig själv. Men aldrig för pengarnas skull. Njaa... äta knäckebröd behöver man nog inte göra om man är utbildad kulturjournalist och får en fast anställning, problemet är naturligtvis att det är ett krux att få just det, och att många slutar som frilansjournalister som är tvungna att ta en massa skitjobb de inte utbildat sig för för att så småningom få en chans att kanske kunna överleva på sitt arbete - och inte bara det - utan få ruskigt mycket pengar. Det finns de ju journalister som får...också. Men det är ju få förunnat. Journalistyrket HAR hög arbetslöshet. Det kan man inte komma ifrån och inte heller bortse från när man har tre barn att försörja. Lönen är självklart viktig men inte det mest primära. Jag vill leva mitt liv och få göra det som gör mig glad. Det som ger mig livskvalité. Det tror jag aldrig pengar kan ge än. Sedan är det självklart en kombination av det hela. Jag har i alla fall tur som slipper ta studielån under tiden då jag studerar. Det känns väldigt skönt.

Ja visst det har du rätt i. Tråkigt men nog väldigt sant.

Ja men ingen kan väl förneka att pengar och makt korrumperar?? Titta dig omkring i världen. Mycket vill ha mer. Självklart behöver det inte alltid vara så så nej automatiskt är det kanske inte men att många medvetet eller omedvetet dras in i de kapitalistiska systemet tror jag absolut. Börjar också bli en aning trött nu.

Varför är det de?

Dorian Ertymexx skrev 2009-09-03 18:52:27 följande: Nej, det jag menar är att på läkarutbildningen finns garanterat endast toppstudenter (om de inte fuskat dvs) vilket kan behövas eftersom utbildningen hör till de tuffare.

Usch.

Att man kan tjata sig högre betyg, att det gått inflation i toppbetyg och man därmed får dra lott.

Jag tycker det är helt sjukt att det är en san stor procent som kommer in via högskoleprov. Det är tre ämnen som testats, det säger inte särskilt mkt. Manga av dem som kommer in via detta prov har inte höga betyg sedan innan för att de är lata och inte orkar plugga. Det är även de som oftast hoppar av utbildningar för att de inte pluggar. Nä ta bort det skitprovet.

Va sa du menar att ett prov kan ersätta 3 ars studier? dessutom sa maste proven anpassas efter den utbilning man söker.

De som har höga betyg fran början är vana vid att plugga, tror inte man kan fjäska sig till 20,0.

Men hela poängen är den att man kan inte glassa pa universitetet pa samma sätt som manga av dem som skrivit högskoleprovet gjort pa gymnasiet. Om de nu är sa himla smarta sa hade de väl sätt till att fa bra betyg, eller?

Ok men da kan vi ju göra sa att vi tar bort viktiga ämen som historia, naturkunskap, samhäll, ekonomi osv och bara läser engelska, svenska och matte. Det handlar om att ha en viss allmänbildning. Självklart kan man besitta kunskaper i historia för att man lärt sig själv (ofta inte fallet). Det jag menar är att om det nu ska finnas ett kunskapsprov maste det täcka in ett större kunskapsomrade.

Sen sa kan man faktiskt träna pa hp och för att skriva bra pa det, sa jag vet inte om det har sa mkt med intelligens att göra. Det är iaf igen garanti.

Jo, så är det ju i Sverige. I t ex Norge inleder däremot alla studenter med ett år med grunderna i vetenskapsfilosofi och liknande så de förstår det vetenskapliga tänket. I somliga andra länder underförstås det att studenterna läst något mer "allmänt" innan de sätter igång med sina yrkesstudier. Så blir de också förvånade när de inser att deras högutbildade svenska kolleger kan vara helt okunniga på allt utom sitt fackområde. Märk väl att jag inte säger att det är ett krav för att bli en duktig yrkesman att vara allmänbildad; däremot är det många som - felaktigt - förutsätter att högutbildad=bildad.

Jaghopparhögt: Jag tycker du har en väldigt konstig inställning. Skillnaden mellan behörighet alltsa bara g da eller mvg är ju väldigt stor. För att fa ett Mvg maste du kunna dra slutsatser och analysera vilket är oerhört viktigt för framtida studier. Varför ska man börja ta sin studier först pa allvar pa Universitetet?

jag hoppar högt: Det där är nu inte helt sant. För frågorna på högskoleprovet kan ändå gynna t ex ett kön eller en grupp med vissa intressen och det har också varit problem för högskoleprovet. Jag klipper ett litet exempel: "Vad avser könsskillnader i resultat på högskoleprovet har ett flertal studier genomförts inte bara på total- och delprovsnivå utan även på uppgiftsnivå (se t.ex. Stage, 1985, 1990, 1997, 1999) och resultaten från dessa studier har bidragit till kunskapen om vilken typ av uppgifter som män respektive kvinnor klarar bäst. Resultaten har även haft inverkan på konstruktion och sammanställning av proven. Kunskapen att män i genomsnitt klarar de kvantitativa delproven (NOG och DTK) bättre än kvinnor är inte användbar i sig. Däremot kan t.ex. kunskapen att män i jämförelse med kvinnor klarar logiska uppgifter relativt sett mycket bättre om innehållet i uppgiften är sport eller idrott ha en praktisk betydelse vid provkonstruktionen." Vidare: "Kvinnor tenderar att överträffa män på uppgifter med innehåll från områdena konst, litteratur, kulturell allmänbildning, vård och hemkunskap." källa: www2.umu.se/edmeas/publikationer/pdf/BVM%20nr...

jaghoppar högt: Du skriver ovan om att "högskoleprovet är vattentätt, alla har samma krav, rättas efter samma mall"- men om alla frågorna på högskoleprovet gällde knyppling av Vadstenaspetsar eller ord som har med riggningen av en fyrmastare att göra, vad hade du haft för poäng då tror du? Jag påpekar att du är ute och cyklar i detta ditt påstående och att det är en stor konst att tillverka objektiva och rättvisa kunskapstest.

jaghoppar: Okej, accepteras. Men det spelar ju mindre roll om jag inte kan charma en lärare om hela testet är vridet så att vissa grupper får fördelar. Nu såg jag också att allmänorienteringen har tagits bort på senare år, det var tydligen för svårt att få den "neutral" (inte så konstigt egentligen). Måste vara lite social också nu...

Den svenska delen bestar ju b.la. av ord- och läsförstaelse. Läsförstaelsen handlar ju om att säga om a, b eller c typ stämmer in pa texten. Tycker inte den formen av uppgifter säger sa mkt om att dra slutsatser eller analysera. Antingen sa föstar du ju sprak eller innebörden av dess ord eller inte. Da är mattedelen bättre.