Hej! Vår dotter Elin född v 25+0 har en förträngning på just lungartären. Det innebär ju att i det långa loppet får hjärtat jobba lite hårdare...
vi drabbades av tvillingtransfusionssyndrom och fick behålla en av våra tjejer.Det resulterade först i att hon som mottagare itransfusionssyndromet hade ett väldigt ansträngt hjärta påväg mot hjärtsvikt dvs pulmomell hypertension men hon blev behandlad med en sen ductusoperation och VIAGRA och det räddade henne, så hennes förjockade hjärtvägg återgick till normal "vägg".
Men efter detta när hon i princip var "friskförklarad"så uppdagades detta med en förträngning i lungartären och man har hela tiden kontrollerat henne noga att hon inte ska vara påverkad av det..
Hon är nu 2½ år och har fortfarande kvar sin förträngning och hjärtat är lite förtjockat men det är inget som märks på henne än.
Kardiologen har skickat hennes "journal" till hjärtläkarna i Lund (Tror jag) och dom har haft någon konferans om henne (o andra) och sett att det inte går att operera henne som man hade trott , för att förträngningarna sitter för långt ute i lungan..
Men dom har i bakhuvet plan b och kanske c ,att när hon är större göra en katatisering (felstavat) typ att man försöker vidga denna förträngning så aartären blir större och hjärtat inte behöver jobba så hårt sen fäster man någon sorts metallnät så det stannar kvar men problemet är att när hon växer så får man göra om detta så man vill vänta så länge det går .
Plan c är väl att man går framåt inom hjärtforskningen och kommer på någon ny lösning..
Till oss har dom sagt att detta är ganska ovanligt typ 1 fall per år så man har inte så många beprövade metoder..
Så vi får helt enkelt gilla läget , man kan inte gå och tänka på detta hela tiden och som det är nu så mår hon bra! vi har blivit tillsagda att leva som vanligt , hon går på dagis och så.
Hur ser det ut för er vad säger dom?
kram Tina.
