Bara en äggledare kvar, ledsen och deprimerad

Har precis kommit hem från sjukhuset idag. Fick åka in akut igåreftermiddag och bli opererad, de fick tyvärr ta bort högra äggledaren.

Jag fick ett plus på stickan i mitten på juli, dagen efter kom mensen så jag trodde det varit något fel på grav.testet. Men sen slutade jag aldrig blöda...
efter tre veckor fick jag komma in och kollas, de hittade inget i livmodern, men grav.testet var riktigt starkt positivt hos gyn. Så jag fick komma tillbaka en vecka senare, dom såg fortfarande inget på vul, grav.testet fortfarande positivt. Jag hade absolut inte ont någonstans så dom kollade inte efter utomkveds.
Däremot tog dom ett blodprov för att kolla hcg...detta var i måndags, 3 dagar senare så skulle jag dit igen och ta nytt blodprov för att jämföra hcg med måndagens prov. Fick då veta att måndagens hcg låg på 13000, alldeles för högt för att där inte skulle finnas nåt inne i mig.
Så akut in till KK, fick reda på hcg:n jag hade då; 17000!!! Dom undersökte mig både länge och väl och det var flera olika läkare som kom och tittade för det var tydligen svårt att se, men när de väl hittade fostret så var det 2 cm stort. Opererades ett par timmar senare.

Sitter här nu och vet inte riktigt hur jag känner mig...det kommer väl komma nån sorts chock så småningom. Just nu känns det bara så overkligt.
Funderar också på om det är svårare att bli gravid med bara en äggledare men några av er skriver ju här att det inte är så och det sa läkaren också.
Men det hela känns så olustigt...

Dom kollade också min andra äggledare under operationen och den såg jättefin ut Det känns bra att det veta.
Dom sa innan operationen att dom skulle kolla igenom buken och livmodern när dom ändå var därinne liksom.

Tack för kramen vixon, den behövs

När upptäcktes det att ni hade utomkveds? I vilka veckor var ni?
Fick ni några restriktioner om hur länge ni skulle vänta innan ni försökte bli gravida igen?

Var och lämnade blodprov för koll av hcg i måndags, från 17000 i torsdags ner till 1300 i måndags Det går på rätt håll, trodde inte det skulle sjunka så fort!
Men dom släpper inte mig förrän jag är nere på noll så jag ska lämna nytt blod på måndag igen, känns tryggt att dom har koll på en tills det är bra värden.
Imorron ska min läkare som opererade mig ringa nån gång mellan kl. 16-17. Jag fick aldrig pratat med honom efter operationen, bara före, så jag har skrivit ner massor av frågor och funderingar.
Tråkigt med telefontiden bara, för vid den tiden har min sambo inte hunnit hem och vi har en sprallig tvååring som verkligen lever rövare när jag pratar i telefon. Hon passar på att göra allt bus hon kan komma på då för hon vet att jag inte kan lämna telefonen...så det ska bli ytterst spännande...not!
Ska bli skönt att få svar på varför det blev såhär just på mig (om äggledaren var skadad eller nåt) och när vi kan försöka igen.

Hur länge blev ni sjukskrivna?

Stella 78; fick gå in och kika på din sida igen, hade för mig att det var ditt hcg som steg igen efter att det hade sjunkit. Varför blev det så...alltså hur kunde fostervävnad (eller vad var det?) fortsätta växa...?

Har kommit in i en annan fas nu där jag funderar mycket över hur det blev som det blev. Innan var jag ju bara så lättad att de hittat vad felet var och att jag klarade mig. Men nu kommer det liksom ifatt mig, ligger och grubblar på nätterna. Allt hände ju så fort och jag hängde inte med.

Men jag måste säga, vilken fantastisk sjukvård vi har. Tänk vad allt detta kostat för enskild person om vi hade betalt skatt. All sjukvårdspersonal har varit så otroligt vänliga och snälla och omtänksamma och förstående. Ja inte innan när vi inte visste vad problemet med mina blödningar var, men nu efteråt när det liksom blev allvarligt. Iallafall här i Lund har de varit underbara. Jahapp, nu ska man bli känslosam här också...

Om vi INTE hade betalt skatt ska det naturligtvis stå...

SannaSanna; det där med att ta bort äggledaren eller inte, min läkare informerade mig innan om att han ansåg det bäst att ta bort den eftersom, precis som du skriver, det är stor risk att ägget fastnar igen nästa gång man blir gravid. Jag bad honom ändå försöka behålla den men han var tvungen att ta den eftersom ägget hade borrat sig fast så hårt så det hade inte blivit bra.
Och angående chanserna att bli gravid igen sa han var precis som innan, men sköterskorna sa att chanserna minskar lite, jobbigt med olika svar.
Restriktioner har jag inte fått några än, räknar med att få det ikväll när jag ska prata med läkaren. Men sjuksköterskorna sa 2-3 månader för att allt skulle läka, hoppas inte...!
Gillar det som Stella 78 skriver, att eftersom de tog bort den skadade äggledaren så är det bara att tuta och köra

Pyttis; Tack för den solskenshistorian, det är verkligen precis vad jag behöver höra nu (och även ni andra såklart!). Känner mig genast mer hoppfull

Frikadellen; Jag tror aldrig jag har googlat så mycket om något någongång som nu! Jag känner att jag behöver få reda på så mycket jag bara kan om utomkvedshavandeskap.
Jag skulle verkligen vilja läsa den forskningsstudien om fertiliteten efter att man opererat bort en äggledare. Så jag ska fortsätta googla tills jag hittar den Du har inte kvar den så du kan lägga ut länken?

Jag låter säkert helt galen, men detta söker mig så mycket! Det känns så ofattbart alltihopa...

Stort grattis Stella
Så spännande! Längtar tills vi kan sätta igång igen med bebisverkstaden...

Åh Jannie, GRATTIS, så underbart roligt
Du ger oss verkligen stort hopp. Att det kan gå så fort känns overkligt!

Väntar in första mensen efter operationen. Kom ägglossning och mens igång för er andra också direkt efter utomkvedet?
Om jag har samma cykel som innan så ska mensen komma till helgen men vet ju inte ifall kroppen har blivit snurrig efter allt som hänt.