• Liss

    30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet

    Hej på er!
    Hoppas att jag kan vara med här ett tag. Är 31 år och kämpar liksom ni på med första barnet. Har precis fått ett tredje MA. Första gången var i aug -08 (v. 9), sen i mars -09 (v. 14) och så nu i fredags (v. 10)... Känns tungt, men nu ska vi i alla fall äntligen få börja med en utredning. Läkaren vi pratade med förra veckan visste inget om utredningar. Är det nån som vet ungefär hur lång tid det kan ta och om man kan försöka bli gravid igen medan man utreder? Stressande om man måste vänta.... Funderar också på om det finns någon typ av medicin man kan ta för att öka på chanserna för att det lilla livet ska få växa sig stort vid en ev nästa graviditet? Har hört nåt om blodförtunnande eller om nåt som försvagar immunförsvaret - kan det stämma? Många frågor på en gång blev det...

  • Liss

    Tack för alla välkomnanden och svar om utredningar och mediciner!

    Vi har också tidigare fått rådet från läkarna att vänta en mens innan vi försöker igen. De har sagt att det är för att ev rester ska kunna sköljas bort och att man ska få en dag att räkna graviditeten från. Men för vår del spelar det inte så stor roll, brukar ta typ två månader för min kropp att komma tillbaka i normala gängor, så det är bara att vänta tills dess. Tycker att man kan försöka igen så snart man känner sig redo och ok i kroppen.

  • Liss

    Icka: även jag har EDS, men inte samma variant som du verkar ha. Lite överrörlig och tummarna går lätt ur led, men annars mest en uppsjö av ärr och blåmärken (klassisk typ). Vet du om EDS kan vara en orsak till missfall? Har funderat mycket på det. Jag har förgävels försökt få tag på en läkare som kan svara på nåt om EDS och graviditeter, men allt de kunnat säga här är att livmoderstappen kan vara försvagad och att många föder för tidigt. Annars brukar det inte vara några problem... Tydligen ska man kunna sätta in något slags gummiband i v. 14 som hjälper livmoderstappen, men jag har aldrig hunnit så långt. Härligt att du har träffat en läkare som äntligen tar dig på allvar!

    Trevlig helg till er alla, nu ska vi iväg och fira bröllopsdag :)

  • Liss

    Hej på er!

    På måndag drar utredningen igång, dags för de första blodproven! Jag har laddat med ett batteri av frågor, så det är bäst för läkarna att dom kan svara den här gången. Vid förra besöket, då de konstaterade att det var ma en tredje gång, hade läkaren inte en susning. Känns i alla fall skönt att det äntligen händer nåt.

    Icka: ett lite försenat svar... Jag fick min diagnos när jag var sju år. För min del går det inte i skov, men det är säkert individuellt. Är faktiskt inte medlem på EDS-forumet. Var inne och kikade när det startade, men då var det nästan tomt där. Får kanske ge det en ny chans.

    PillanPernilla: jo, visst brukar de skicka ut en kallelse. Om man inte har flyttat, då tror jag att det blir tok i systemen. Men det är nog bara att boka en tid annars om man vill.

  • Liss

    Hej alla!
    Tittar bara in en snabbis på jobbet? Har följt er lite då och då de senaste veckorna. Har inte riktigt förstått det där med tempning, är det säkrare än ägglossningstest? Låter lite krångligt att testa varje dag, men man vänjer väl sig.

    Vill också passa på att ge alla er som utsatts för plumpa kommentarer en stor kram! Känner så väl igen det. Finns det något mer knäckande än att få höra ?men varför har inte ni några barn då?? eller ?det är verkligen fantastiskt med bebisar, det kommer du också att märka en dag?? Så visst har man velat strypa en och annan, men måste ändå säga att de flesta är väldigt gulliga och förstående. Inte för att det alltid hjälper, men ändå :)

    De senaste veckorna har utredningen börjat, så vi har sprungit på diverse provtagningar. Har tappats på litervis med blod känns det som. Eftersom proverna måste skickas till Stockholm tar det 6-8 veckor innan vi får några svar. Känns som en evighet? :( Men nu är det i alla fall igång. Fick tillbaka mensen igår också, får vara glad för det lilla. Vi satsar på fjärde gången gillt?

    Icka: Grattis till försäkringspengarna!
    TT: Stort grattis till det starka plusset, håller alla tummar!
    Pillan: Lycka till med sprutan!

    Trevlig helg till er alla!

  • Liss

    God morgon i tråden!

    Bettan: Bra initiativ med medlemslistan! Jag missade att det skulle vara i bokstavsordning, ska genast ändra detta.

    Mary Lo: Tråkigt att höra om dina missfall, men välkommen hit. Jag brukar kika in här lite då och då. Samtidigt som det är sorgligt att fler har det lika jobbigt är det skönt att se att man inte är ensam. Och jag måste säga att det är fantastiska tjejer här som verkligen stöttar varandra! Angående utredning; efter tre mf/ma brukar man bli erbjuden en utredning. Hör av dig till din närmsta gynmottagning, så borde de kunna fixa det. Om du bor i en större stad finns säkert privata alternativ.

    Pillan: Håller med Ninni, njut av din goa man. När man är i vår sits gäller det verkligen att njuta av allt som är härligt med livet. En extra god kopp kaffe med en älskad vän, en kyss av mannen när man som bäst behöver det, en solig dag med klar höstluft. Oj, detta blev klyschigt värre... :) men jag tror verkligen att när man är ledsen inuti hjälper det att se det som är fint i vardagen.

    Ninni: Du låter inte alls galen! Känner precis igen mig och är säker på att de flesta här inne gör det. Förutom det här med stressen framåt brukar jag också tänka "varför började vi inte fem år tidigare...". Totalt okonstruktivt så klart, men vad gör man. Har tyvärr inget bra sätt att hantera detta. Funkar med positivt tänkande vissa dar, men vissa dar inte alls. Sen det här med att leta symptom. Brukar försöka tänka att efter tre graviditeter så vet jag ju egentligen hur det ska kännas när det väl blir plus. Men det funkar tyvärr inte heller alla månader. Hmm, det var inga bra svar det här... Tror att det är svårt att tänka bort symptom efter ÄL. Det enda som verkar hjälpa lite är att hålla sig sysselsatt.

    Själva går vi och väntar på resultaten från alla prover de tog för några veckor sen. Kommer nog dröja minst en månad till innan vi får några svar... Har halvt om halvt bestämt att vi inte ska försöka innan dess, men det känns så konstigt. Har vant sig vid att räkna dagar till ägglossning och allt det där. Nej, nu är det nog dags att jobba lite :)

  • Liss

    Oj vad ni skriver :) Hinner inte läsa allt nu, får skriva mer senare.

    Sanne: Förstår att du blev chockad, men vad bra ändå att de hittat något som de kan fixa till! Vi började ju också en utredning nyss och vid det senaste VUL upptäckte dom att även jag har en hjärtformad livmoder, fast inte så djup tror jag. Enligt läkaren var det ganska vanligt. Han sa att jag kommer att bli tvungen att föda i v. 30-32 (om jag någonsin kommer så långt), men att det inte borde påverka missfallsrisken. Du får jättegärna berätta framöver vad din läkare säger om detta med hjärtformad livmoder. Om det kan förbättra chanserna vill ju jag också opereras!

    Stor kram till dig och alla er andra - nya och "gamla"!

  • Liss

    TT: tusen tack för text och länk! Ska prata mer med läkaren om det kan vara idé med operation vid nästa besök. Ska dit den 16 nov och få svar på hur det gick med alla andra prover.

    Sanne: jättesnällt att du rapporterar vidare vad läkaren säger!

    Jemema: Tror att det är så att livmodern kan fortsätta att växa i typ en till två månader efter att ett foster dött. Minns att jag frågade läkaren om det vid mitt förra MA eftersom magen hade hunnit börja växa fast fostret varit dött i sex veckor. Taskigt av kroppen måste man säga att "låtsas som ingenting". Lycka till på gyn idag!

    MaryLo: Vet tyvärr inget om detta, men är säker på att någon av de andra kan svara dig :)

  • Liss

    TT: Jag vet faktiskt inte... Trodde att den blev hjärtformad pga skiljevägg? Svårt det här. Bilden läkaren ritade för att förklara liknar fig 2 i artikeln, Uterusseptum inkomplett. Men det är ju förstås toppen att slippa operation.

    Jemema: Jättetråkigt att cytotecen inte funkade. Ska tänka på dig extra på måndag!

    Bettan: Skumt med blödningen. Kan det kanske vara en mellanblödning?

  • Liss

    Usch, känner mig så ledsen idag. Har tillbringat helgen med bästa kompisen och hennes goa lilla dotter. Ska nu iväg och träffa en annan kompis och hennes dotter. Båda dessa vänner var gravida samtidigt som mig vid första graviditeten. Räknade lite förut och kom fram till att det föddes femton barn förra året i den närmsta bekantskapskretsen. Inte konstigt att man känner sig omringad av lyckliga föräldrar och bebisprat. Ibland blir det bara för mycket. Känner mest för att gömma mig hemma och gråta?

    Kram på er och förlåt att det bara blir skrivande om mig själv idag.

Svar på tråden 30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet