Chocken börjar lägga sig -nu kommer tårarna!

Jag kan verkligen förstå vad du menar. Vi får ofta höra, men allt har ju gått så bra! Jo, vi är hemma och hon mår väldigt bra, men minerna finns kvar, minnet när hon var sekunder i från att dö kommer jag jätte väl ihåg och det lär jag väl få göra resten av mitt liv. Vi har iaf kontakt med en psykolog och vi kommer att ha samtal med henne så länge vi anser att vi behöver, så tveka inte att ta kontakt med någon och om det inte känns bra så byt.
Ha det gott!