aspenbäck skrev 2009-06-03 19:28:52 följande:
Oj oj vad det har hänt mycket på den här tråden... För det första så står jag inte och klockar 5 min precis, självklart när jag går in så pussar jag säger godnatt och gossar lillen på kinden, men plockar ej upp honom, för det tredje så känner jag väl ändå mitt barn och hör vilket typ av skrik han har. Gör inte ni det.?Så länge han bara är arg för att jag inte plockar upp och krånglar med honom så gör det mig inget att han skriker, blir han stucken av ett bi som ngn nämnde så lär jag nog höra detta. =)Ett barn testar gränser hela tiden, låter ni aldrig era barn vara arga? Igår somnade han nöjt och tryggt, var inte ledsen därför att han har lärt sig att det inte är ngt farligt, mamma försvinner inte för gott utan finns fortfarande där om ngt händer. Vad är så hemskt med detta? Att bebisen inte får bestämma? Det pratas väldigt mycket om att lyssna in sitt barn, men jag tycker faktiskt att det är tvärtom. Det är vi som är föräldrar och ska fostra våra barn inte tvärtom. Däremot ska deras behov tillgodoses som trygghet, matas, bytas på , få massvis med kärlek mm mm mm , men det är en helt annan sak.
Håller med, klokt och bra skrivet! Tänkte väl jag också när jag skrev mitt förra inlägg (på sid. 1) att det lär nog komma MÅNGA neg. inlägg i den här tråden!
