• humran

    Reductil

    Hej!

    Har inte läst hela tråden, men ville pigga upp lite.

    Jag fick Reductil utskrivet i Januari -08, och i maj (alltså efter ca 4 månader ) hade jag gått ner 22 kg och slutade med tabletterna. Idag ett år senare står jag på exakt samma vikt som när jag slutade.

    Jag har förstått att olika människor är olika motagliga för olika preparat, jag var extremt mottaglig för just Reductil (och verkligen redo att ta tag i min vikt). Jag kommer aldrig att kunna "kränga" som en del kompisar kan, utan måste leva lite som "nykter alkoholist" och ständigt tänka på vad jag stoppar i mig. Det är inget nytt, det som är skillnaden är att jag inte ständigt går med ångest och dåligt samvete över vad jag äter, eftersom jag äter bra. Jag kan visst festa lite extra någon gång ibland, men då är det desto stramare dagarna efter. Det är ju så mycket enklare att ta tag i ett halvt kilo än 22...

    Alla hanterar vi viktnedgång på olika sätt, det som funkar för andra är kanske inte rätt för dig. Jag slutade med allt extra socker (godis, läsk mm) under tiden jag gick ner för att bara BLI AV med kilona och rensa systemet och var stenhård med maten, och har sedan fått lära mig vad som är lagom för mig. Andra behöver känna att de fortfarande lever som de brukar för att det ska funka.

    Biverkningar? Sömnstörningar första veckan och en smula labil. Konstant muntorrhet (fördel för mig som behövde lära mig dricka vatten regelbundet). Ganska frusen, men inget som inte gick att hantera.

    Lycka till!

  • humran

    Zleepy:

    Du kommer dricka som en häst, inget du behöver "komma ihåg"

  • humran

    Om man äter enligt GI så är söta frukter inte det bästa eftersom de innehåller mycket fruktsocker och därmed kolhydrater. Om man som i ert fall i den här tråden nu får hjälp med att äta vettiga mängder av vanlig mat är det ingen som kommer att sabba något på grund av frukt, som i grunden är sund mat. Det kommet alltid att vara bättre att kränga biggaråer än godis

    När det gäller portioner och VAD ni äter så verkar ni vara på rätt spår, man kan äta allt men lite. Man MÅSTE inte äta 2 dl bearnaisesås för att uppskatta det, smaken är densamma även om man äter 1 msk. Era män får vackert vänja sig, de stora portionerna de är vana vid att ni äter är ju en av anledningarna till att ni inte trivs med er vikt! Säg till dem "om jag blir hungrig kan jag alltid ta en frukt eller en grov smörgås om en stund, men just nu är jag mätt." Spara INTE den goda maten som ligger kvar på tallriken, då äter man upp den av gammal vana När du känner dig mätt, gå och släng det som finns kvar.

    Grattis till era fina resultat, ni är jätteduktiga! Visst är det härligt med lite kontroll över situationen?

  • humran

    Koko banan och ni andra med män:

    Tycker du ska sätta dig ner och ta ett seriöst snack med din man... Han KAN inte släpa hem hämtmat (eller ens föreslå det) när du bestämt dig för att kämpa, för att inte ens tala om att tabletterna inte är helt gratis och onödiga att lägga pengar på om han ska sabba allt. Det är bra att du lyckats begränsa ditt intag av skräpmaten, men han måste stötta dig aktivt!

    Min man är en oerhörd sockergris som inte lägger på hullet (vill slå honom lite ibland) och vi pratade i ett par veckor innan jag fick tabletterna hur det skulle funka här hemma. Inte "så klart jag ska stötta dig" utan HUR i klartext. Han äter godis, kakor och snacks dygnet runt inkl på nätterna, och dricker massor av coca-cola (Jag dricker cola light, så just det var inget problem). Det innebar:

    1. Allt godis bort ur skåpen. Göm det i garaget, källaren eller var fan du vill men det får inte ligga i våra gemensamma skåp.

    2. Fråga alltid innan du sätter dig och kränger chips, godis eller dylikt. Svarar jag att jag nog inte kan stå emot i så fall får du inte ta fram det. Punkt!

    3. Föreslå aldrig hämtmat. Erbjud dig gärna däremot att göra en fruktsallad på kvällen. Det GÅR att äta utan glass/grädde...

    4. Kritisera/ifrågasätt inte det jag äter, utan räkna med att jag har koll på läget.

    Efter att ha levt med mig i 5 år, gnällandes över min vikt och sett att jag faktiskt inte mådde mentalt bra av att vara så överviktig, ställde han upp jättebra på detta. Det är ju bra mycket trevligare här hemma när jag mår bra. "If Mama aint happy, nobody´s happy..." Många turer till garaget, men det fanns åtminstone aldrig framför näsan på mig.

    Andra tips:

    Starta gärna en vikttråd där ni som vill kan skriva in veckans resultat och stärka varandra.

    Skriv matdagbok. Varje dag du bara ätit det du ska och inget mer, ge dig själv en stjärna i boken. efter 10 stjärnor, gör nåt kul som du gillar (shoppa det snygga halsbandet du sett, gå på bio etc) och känn dig jävligt nöjd med att du klarart 10 dagar mer än du skulle gjort tidigare. Det är också en liten spärr att stoppa in dumheter i munnen om du måste skriva upp det. Förutsätter förstås att du kan vara ärlig mot dig själv.

    Fortsätt kämpa, ni är jätteduktiga! Bry er inte om något hekto upp en dag, det kan lika gärna hoppa 1,5 kg ner nästa utan att du riktigt vet varför. I det stora hela är det den totala summan som räknas.

    Heja Reductil!

  • humran

    Att äta nyttigt och låta bli skräpmat som bara! består av kolhydrater och transfetter är inte att vara besatt av att gå ner i vikt! När jag växte upp åt vi hämtmat 1 gång i halvåret utan att det ansågs märkligt, och framför allt inte något som framkallade anorexi... Ät VANLIG mat i LAGOM mängder.

    Oerhört fult av honom att hota med att lämna dig när han vet att du inte är riktigt stabil. Det hade gjort mig mer ångestfylld än maten. Tror han inte att sånt kan framkalla ätstörningar?!

    Du får ursäkta om jag är uppriktig, känner inte dig utan bara det jag läst i din blogg, men jag avskyr när människor utnyttjar andras svagheter. Du går ju hos en läkare som gett dig ok, och antar att du ska in på kontrollvägning/blodtrycksmätning efter ett tag?

    Be honom ge dig en månad utan hans hämtmat och gnäll. Om du då ser ut att ha utvecklat störningar med ditt ätande kan ni ta upp det till diskussion. Ingen människa kan jobba i positiv riktning om man blir så motarbetad av sina närmsta. Du har varit stark och tagit tag i din situation, han ska vara stolt över att kalla sig din man/pojkvän! (vet inte om ni är gifta)

  • humran

    Frukost: 2-3 dl lättyoghurt med ½ dl müsli
    alt. 2 knäckebröd med keso och skinka
    alt. havregrynsgröt för dig som gillar det
    ½ l vatten

    lunch: sallader med skinka/räkor/tonfisk eller annat kött.
    mindre bit paj med mycket sallad

    Jag äter medhavd lunch på jobb varje dag (jobbar som lärare och skolmaten är ingen höjdare för en som vill ha koll på vikten ), och brukar göra en paj som jag sedan dela i 8 bitar och fryser in. Bra att ta fram när det inte finns något i kylen.

    Även om man inte äter enligt GI-metoden är det alltid bra att hålla nere kolhydratintaget. Bröd äter jag nån gång på helgen, och knäckebröd nån gång i veckan. Annars inte.

    Kan varmt rekommendera QUINOA för er som inte testat det! Finns på hyllorna med bulgur och couscous. Håller blodsockret jämnt och länge, gott till kött och fisk! Kokas som ris.

    För er som inte redan vet är det också så att McDonalds på sin hemsida har information om alla sina produkter, kaloriinnehåll till exempel. det gör att du i lugn och ro kan skaffa koll på läget hemma och handla vettigt de gånger det faktiskt blir hämtmat.

    Försök också ta reda på (läkare, internet) vad som är DITT optimala kaloriintag under en dag, så du kan planera. För min del till exempel ska jag äta 1890 kcal om dagen för att hålla min vikt stabil (jag är lång!) Det innebär att jag äter ca 500 kcal till frukost, lunch och middag och har lite till övers för låt säga ett knäckebröd eller yoghurt på eftermiddagen. När jag hade hittat min slutvikt ägnade jag mycket tid åt att ta reda på vad olika mat hade för kaloriinnehåll, och hur mycket jag då skulle äta. Skulle jag få för mig att äta 100 g choklad på kvällen kan jag med andra ord bara äta grönsaker till kvällsmat...

  • humran

    Som skrivits tidigare är alla läkare olika när det gäller att skriva ut. Har kollegor med BMI över 35 som blivit tvärvägrade för att läkaren inte tror på Reductil alls, medan jag med BMI på 30,5 när det begav sig inte hade några som helst problem. Jag fick betala upp till 900, sen gick ju högkostnadskortet in

    Har hört flera där deras läkare haft som måttstock att de ska ha gått ner 3 kg fösta månaden för att få fortsätta.

    Jag berättade inget den första månaden eller så, eftersom jag inte orkade med alla spekulationer om vad man bör eller inte bör. Jobbar inom skolan med maaassor av kvinnor som jämt bantar/håller igen/går på diet... Ni vet själv. När det började synas och folk kommenterade var jag ärlig och sa som det var. Får fortfarande frågan av folk jag inte träffat på ett par år, och för mig känns det rätt att tala om att Reductil var en avgörande faktor, eftersom jag vet att jag inte skulle klarat det på egen hand. Känns liksom förmätet att ta åt sig äran...

    Efter 7 veckors sommarlov har jag ca 3 kg att ta tag i (väger mig varje dag men har varit i London 1 vecka så jag har inte stenkoll) och de ska vara väck inom 2 veckor! Har 3 mån tabletter liggandes i skåpet sedan jag slutade just in case, men de ska inte behövas.

    Fortsätt kämpa i dessa semester- och grilltider

  • humran

    83an:

    Jag var hos läkaren den gången jag fick tabletterna utskrivna, inga undersökningar gjordes. Fick 1 år + 1 provmånad utskrivna på 1 recept som kunde hämtas var 3 månad eller nåt sånt, och var sen inte hos läkaren förrän efter 4 månader. Det var dessutom min egen idé, eftersom jag ville diskutera ev nedtrappning eller hur man nu skulle bära sig åt när man närmade sig målet. (Inget sånt trams tyckte läkaren, håll på tills du är klar och sluta sen )

    Åt 15 mg.

    Om jag inte vore lyckligt gift skulle jag nog satsa på doktor Gunnar, älskar hans inställning till läkemedel Varför ska människan lida i onödan när hjälp finns att få...

    Fortsätt kämpa tjejer!

  • humran

    Jag slutade i maj i fjol och vägde då ca 74 kg med en BMI på 23. Veckorna efter pendlade jag 2 kg upp och ner utan att riktigt veta varför, men sen har jag kunnat hålla 74 bra tycker jag. Efter jul och som nu efter semestern har jag ett par kilo att ta tag i, men då är jag stenhård och unnar mig inget förrän jag är tillbaka i fållan Vet hur lätt det är att ett par kilo vill ha sällskap... Det är ju också bra mycket lättare att ta tag i 2 kg än 22, det är ju gjort på ett par veckor.

    En graviditet vågar jag inte ens tänka på, då är det större makter än Reductil som styr mig... Jag hade med all säkerhet gått upp allt igen.

    Lycka till, hoppas du får hjälp!

  • humran

    Något som jag inte tror har tagits upp i den här tråden är att Reductil har ytterligare en funktion förutom att ta bort sötsug och dämpa aptiten.

    Normalt sett när du äter "för lite" sjunker ämnesomsättningen och det blir svårt att gå ner i vikt, på samma sätt som ämnesomsättningen är låg om man äter för mycket. Det är därför till exempel viktväktarna räknar ut vad du ska äta för att ha maximalt effektiv ämnesomsättning.

    MEN Reductil ser till att bibehålla en hög ämnesomsättning även om man äter för få kalorier, den verkar som en extra motor. Därför kan många (däribland jag) gå ner mycket mer på Reductil när de äter lite mat än de annars skulle ha gjort. Jag gick ner i snitt 1,5 kg i veckan.

    83an:

    Förra gången du slutade med Reductil hittade du antagligen helt rätt balans när du slutade med tabletterna (ett extra glas vin ibland, en lagom bit choklad) för att du skulle hålla dig på en stadig vikt. Är övertygad om att du hittar den igen när du är klar med viktnedgången.

    Lycka till

Svar på tråden Reductil