Bitter?

Oj vad jag känner igen mig i era berättelser! Bara sitter här och nickar för mig själv....

Vi har försökt i 3-4 år.... har t.o.m. tappat räkningen på tiden...och det har gått så långt att jag inte kan umgås med folk som är gravida eller som har barn. Jag kan inte se på tv där det är barn eller gå in i affärer som har barnvagnar etc.... det gör FÖR ONT! Det enda sättet som får mig att orka kliva upp på morgonen är att avskärma mig från allt som gör så där himla ont. Vilket betyder att jag mest sitter hemma ensam och är ledsen och har förlorat nästan alla mina vänner!

Så det är kanske inte så konstigt att man blir bitter?
Jag är ledsen för er skull att ni måste vara med om samma sak, men på ett sätt känns det såklart mycket bättre att veta att jag inte är ensam!

Pimpinellan: Ja visst blir man bitter, sur och arg när man ser folk som inte ens borde få ha barn? Då känns det extra orättvist!
Det är tråkigt att man inte orkar umgås med sina vänner längre... man har ju ingen att prata med om all sorg som man bär inom sig för det är omöjligt att förstå för en icke barnlös person vilket trauma det innebär att inte kunna få barn!

Skönt att man kan skriva av sig här ibland så slipper man bli HELT tokig!