Utomkvedshavandeskap (X)

Hej alla!

De va ett tag sen ja skrev..

Har inte hänt så mycket här.. Ingen mens inget plus, ska testa igen till veckan. Men ja tror inte på nått pluss, vilket är bra eftersom jag just nu INTE vill ha nått!!

Ja ska begära ut min journal, å sen ska ja se vad jag ska göra med den.
Men enligt mig så får de inte gå till så som de har gjort. Läkarna får INTE missa på en sån grej  som dom gjorde me oss, tänk om vi skulle blir gravid och nått hade blivit fel pga att dom inte talade om hur de låg till från början.

Så ska ja ta reda på ordentligt hur länge vi måste vänta. OM de nu är 3 månader efter att jag fått sprutan eller ifall det är längre..

Jag tänker inte chansa..

Hur som helst..

Får ja ingen mens nu snart så kommer vi in på utredningen igen för att tav reda på varför jag inte har den som jag ska. Jag ska nog få börja äta pergo då..

Tja..de va väl va som händer häromkring..

Hej igen!!

Usch.. Det är så lätt för en del att bli med barn, dom tittar på varandra å blir med barn av "misstag" ungefär.. De e så det känns iaf..

Jag å min kille kör skyddat just nu... Eftersom vi inte vet hur länge man måste vänta när man fått den där sprutan. Ska ringa å kolla de igen nu på morgonen på kvinnokliniken. Men det känns iaf som att det inte spelar någon roll eftersom att jag inte haft något som ens kan liknas vid mens sen mitt HCG-värde var nånstans under 20 å de var nån gång i April. Så samtidigt som jag frågar vad som gäller med cellgiftssprutan så ska jag prata me dom om att få komma in på utredning igen för att få mensen att komma igång igen..
Just nu känns det som att jag och min kille aldrig kommer att kunna få barn.
Han är helt stensäker på att de vänder å att de ordnar sig för oss.. Men jag känner inte alls samma säkerhet.

När jag var yngre ca 15-22 så sa jag att: "JAG SKA ALDRIG HA BAR, FY FAN"
NU ångrar jag dom orden mer än allting annat..
Hade aldrig någonsin kunnat ana att de skulle vara sånt här känslomässigt slit.
Samtidigt är jag ju livrädd.. de finns ju ingeting som säger att vi inte får ett X igen..

Moviefreak: Jag är nog kanske väldigtf överkänslig, men ja läste precis din presentation. Å nu sprutar tårarna..
Är så glad för eran skull och att allt gick bra tillslut.
Men känslan av hopplöshet drar ändå in över mig.

Jag har lidit av depression och panikångest.. Å när vi ficik vårat X så var både jag å min kille livrädd att ja skulle få en "svacka" igen. Men de gick bra, hyffsat iaf.

Jag känner redan nu att jag inte kommer att orka ifall de skiter sig igen.
Kanske låter de väldigt egoistiskt.. Men ja skulle nog inte klara av det.

Jag är nu väldigt tveksam till om vi ska sluta med skydd nu, eller om vi ska vänta ett tag.
Är så sjukt rädd att de ska bli fel igen.

Det är ju redan krångligt som de e med utebliven mens å så..

Man känner sig förbannat svag..

Nu har jag å killen slutat använda skydd igen =)

Känns bra, även fast ja vet att chansen att vi ska lyckas utan hjälp e minimal.

Men vi har lyckats en gång..
Så vi hoppas innerligt att vi får till det igen.

Testfällan hamnar alla i nån gång tror ja..
De kan ju bli som en drog..inte direkt livshotande men så jäkla jobbigt.

Tolka och fundera är det enda man gör.. Så tar man ett test till som ger ett annat resultat och vad får man...??
Jo fler tankar och fler tolkningar..

Huvva inte e de lätt inte..

Jag tänker iaf FÖRSÖKA hålla mig med att testa tills jag tror att de verkligen kanske är nått på G..
Sist blev jag fruktansvärt öm i tuttarna på en gång.

Så jag väntar på ömma tuttar.. tills dess har jag test-köps-förbud

Hahahahaha..

Du får gå me i AT=anonyma testare =)
Du:"Hej mitt namn är Stella 78 och jag är testberoende, har varit "ren" i en dag"
Resten av gruppen (inklusive mig kanske): HEJ STELLA 78

 De skulle va nånting de..

Men för att vara lite seriös så hoppas ja att de faktist är ett pluss å inte spökstreck eller nå sånt.

Men ja kan inte förstå det du skrev här..

"Och dum som jag var så testade jag utan att ha hållt mig mer än 1,5 timmar och hade druckit massa kaffe. Jag vet... mycket smart gjort!"

Jag förstår inte riktigt..påverkar det om man dricker kaffe, inte för att jag gör de själv men ändå. Har man inte hållit sig så kan väl inte de ppåverka iaf, när man väl fått ett plus menar jag.
Ja kanske är lite korkad..men ja skyller på att ja e trött =)

Iaf så kan ja berätta att min läkare ringde idag.
Jag har fått tabletter, Provera, som ja ska äta för att få igång mensen.
Ska äta en varje dag i två veckor å sen ska ja sluta å då ska mensen komma inom 1-3 dagar. Sen ska jag göra likadant månaden efter, börja äta kuren den 20 å två veckor framåt.

Men ja blev lite brydd idag, för jag tog en tablett på min lunch klockan  lite efter 14.00, men när ja gick på toaletten 17.30 så var de lite rött på pappret.
Så imorn ska ja ringa å kolla hur ja ska göra fortsätta äta pillrena eller kolla ifall de funkar iaf. Så vill ja ta reda på om de kanske kan bli såhär å att de är normalt..

Jag vet ingeting jag..som vanligt

De blev långt idag.. Hoppas du orkade läsa =)  

Jag har inte heller tänkt så mycke på de där me svininfluensan.. De känns som att de tar sån tid för oss iaf att få till en lite.. Å som Stella 78 skrev: "Massmedia blåser pp sånt här."

De är influensor överallt hela tiden tycker jag.

Fast ja har iofs funderat över det när de gäller våran utlandsresa i slutet på augusti, men dom varåder ju inte från att resa.. Så tills vidare så avvaktar jag bara.

Kanske också ändrar mig ifall de kommer fram riktigt info om det.

Jag kan erkänna att jag inte läst på så mycke alls om svininfluensan..
INgen koll på symptom osv

Fast man kan ju aldrig vara helt säker på att man inte drabbas.

Jag var ju helt säker på att den dan jag vill få barn så var de bara att ha sex en gång å sen var de en bebis i magen. Inte trodde jag att JAG skulle vara en av dom som skulle ha de lite svårare att få barn.

Så man vet ju aldrig..
Men samtidigt är de ju bra å inte nojja upp sig heller.

Finns så mycke annat jag nojjar över ändå =)

Hej Stella =)

Välkommen till gruppen =)

hahaha

hur länge har du varit "ren"??
Jag har varit ren sen Maj =)

Vi får hoppas på att de tar sig nästa gång du har äl då istället..

Själv känner jag att ja faller djupare å djupare i en grop av ångest å hopplöshet =/
Känns som att de aldrig kommer bli våran tur =(
Vi kommer aldrig lyckas.. =/

Varför skulle de vara så svårt??