Snälla hjälp mig!!!!!

Jag vet precis vad du går igenom.
Min rädsla började i vecka 24. precis så som du beskriver.
Smärtan brydde jag mig inte så mycket om eftersom jag vet att det finns bra smärtlindring.
Jag var också rädd för att spricka eller bli klippt. Att det ska svida att man kissar eller att man inte ska våga kissa eller bajsa
Sexlivet osv.

Finns nästan bara skräckhistorier och läsa tyvärr.
Men jag pratade med min barnmorsaka och fick gå på samtal. Det hjälpte väldigt mycket. Vi pratade om eventuellt kejsarsnitt. Men jag kom på att nej jag vill inte bli snittad. Jag är rädd för att spricka och om jag tar en kejsarsnitt ber jag någon frivilligt klippa upp mig och sy igen.
Vi pratade om allt som oroade mig.
De e tyvärr ca 80 % av alla förstföderskor som spricker mer eller mindre.
Men med en erfaren barnmorska och mycket varma handukar och glidmedel kan man faktiskt förebygga bristning i underlivet.
Sexet har jag fått prata med vänner med erfarenhet. och de har berättat att visst de e lite skrämmande till början och man förstorar upp det själv mer än det är.
Det gäller att vara avslappnad och inte förhasta.

Det kommer nog gå bra ska du se
Själv har jag BF om 2 dagar, lovar att skriva tillbaka och berätta hur det gått.
Gå på samtal det hjälper. Och om du tror att planerat snitt hjälper stå på dig då tills du får det.

Kram