Aurorasamtal för omföderskor?

Har en son som fyller 5 år i sommar. Han föddes 4470 g och var 54 cm lång. En stor bebis för min lilla kropp. Jag gick över 2 veckor och tyckte förlossningen var ett helvete. Tog mig flera månader att återhämta mig fysiskt. Jag kröp till toaletten hemma. Drabbades av depression.

Vågade inte skaffa fler barn. Därför väntade vi så länge med syskon. Nu är jag så ledsen över att det påverkade mig så mycket.

Nu är jag gravid i v. 30 och väldigt nervös inför det som komma skall. Har gått hos aurora sedan början av graviditeten. Jag kunde inte tänka mig att föda vaginalt igen men nu vet jag inte längre. Kanske har jag bättre självförtroende nu? Det går verkligen upp och ner precis som mina hormoner.
Min största rädsla är att få ett stort barn igen eller kanske ännu större. Katastroftankar finns där hela tiden och jag försöker lära mig hantera det.

Är glad att jag hittat denna tråden så att man vet att man inte är ensam om att känna såhär.

Jag har blivit lovad tillväxtul senare.
Aurorasamtalen har hjälpt mig hantera min rädsla lite men det har inte hjälpt mig fram till ett beslut om hur jag ska föda eftersom jag i stort sett är lika rädd för kejsarsnitt som att föda vaginalt! När det gäller snittet så är jag rädd för hur allt blir efteråt, känslor, smärtan och återhämtningen.
När jag födde vaginalt så trodde jag på allvar att jag skulle dö och jag är rädd för det nu med.

Vilken vecka är du i? Roligt att gå på UL! När är du beräknad?

Hej tejer. Ville bara uppdatera lite. Jag skrev tidigare i tråden.
Jag har BF 8/6 nu så det är väldigt snart. Har gått hos aurora hela tiden för min enorma förlossningsrädsla som funnits där sen förra gången.

Vill berätta att vi gjort en förlossningsplan om att jag ej ska gå över tiden (stort barn förra gången) så jag får sättas igång tidigare. Jag har även fått gå på tillväxt-UL vilket har fungerat lugnande för mig. Vi har även skrivit ner lite detaljer om att jag t.ex vill ha lavemang när jag kommer in mm. Sedan skrev vi lite om smärtlingring. Jag vill dock poängtera att jag inte hakar upp mig på detaljer och jag har min förlossningsplan " öppen". Jag vet ju att allt inte blir som man tänkt sig i alla fall så jag vill inte bli besviken om det inte blir som jag tänkt mig i alla fall.
Man kan ju aldrig riktigt veta hur en förlossning går innan det verkligen är dags.

Jag har eliminerat kejsarsnitt och bestämt mig för att försöka föda vaginalt igen i alla fall. Jag vill försöka göra bättre ifrån mig denna gång och jag känner mig lite mer förberedd nu. Jag får uppdatera igen när bebisen väl har kommit. Lycka till för er alla och jag hoppas ni kommer fram till något som fungerar för er!

Som jag svarade i din gästbok så har jag gått i GBG. I början kände jag att kejsarsnitt var det enda alternativet för mig men ack så fel jag hade. Jag behövde helt enkelt känna mig hörd och få en plan över förlossningen så att jag känner att jag har lite kontroll över situationen. Jag hoppas du får igenom det du vill. Stå på dig.

Hej tjejer!

Ville bara tala om att den 5/6 (3 dagar före bf) föddes fick vi en pojke till!
3700 g vägde han och 50 cm lång. Ingen bamse som jag trodde eftersom storebror vägde 4.5 kg!

Jag vill bara tala om för er alla att min förlossning var helt underbar!!
Jag var ju så himla nervös men jag kan säga att alla mina önskningar slog in. Det var ingen stor bebis, allt gick superfort, jag fick en helt underbar barnmorska och jag sprack ingenting!! Pojken föddes 45 min efter det att vi skrevs in! Det gick otroligt snabbt, hann inte med någon bedövning vilken jag faktiskt är glad för.
Det märktes verkligen att personalen hade tagit hänsyn till min rädsla och läst journalen! De var helt otroliga både under och efter förlossningen! Lycka till alla andra!!! Jag skulle göra om det här när som helst! Jag är inte rädd längre!